Plus och minus för målarna – tar de steget till Byggnads?
Bli kvar som eget förbund eller gå samman med Byggnads? I augusti ska Målarna fatta sitt beslut. Blir det hjärtat eller ekonomin som avgör?
En efter en kommer firmabilarna in till parkeringen vid Sandå Måleri i Örebro. Klockan närmar sig nio och det är förmiddagsrast för målarna. En halvtimmas vila och lite snack i lunchrummet om jobbet, familj och fritid. Men en annan fråga blir allt viktigare för målare och lackerare.
Målarfacket, Sveriges nu äldsta fackförbund, står inför ett svårt vägval. Att bli kvar som självständigt förbund eller gå in i Byggnads.
Det handlar mycket om känslor när målaren David Persson berättar om sina tankegångar. Han är också ordförande i Målarnas Örebrosektion. Följer han hjärtat ska förbundet vara kvar och samma inställning möter han hos många kollegor.
– Hjärtat säger en sak men sedan måste man vara förståndig också. Vi kan ju inte vara ett döende förbund utan tillgångar. Men vad är lösningen? Är det att gå ihop med Byggnads eller något annat förbund? Eller att dra ner på tjänstemän och anställd personal och bygga mer på förtroendevalda? Än har jag för lite fakta, säger han.
Hjärtat säger en sak men sedan måste man vara förståndig också. Vi kan ju inte vara ett döende förbund utan tillgångar.
Hela frågan ska avgöras vid Målarnas kongress i augusti i år. Ett samgående har diskuterats i många år. Hittills har det slutat med nej men nu är frågan högaktuell igen, vilket beror på minskade inkomster. Förbundet kommer att ha cirka 20 miljoner kronor mindre per år i fortsättningen. Avgiften, ”Särskilt tillägg måleri”, som gav som mest 32 miljoner kronor per år, har sagts upp av arbetsgivarna och fasats ut. Och i likhet med många andra fackförbund har medlemmarna blivit färre. Målarna måste krympa om man ska fortsätta i egen regi.
Jan-Olof Gustafsson är vice ordförande och kassör i Målareförbundet. Han jobbar på förbundskontoret i Stockholm och har lett en grupp som utrett alternativen.
– Bägge besluten får påverkan på våra medlemmar. Vi brukar säga att det här kommer att vara smärtsamt, vad det än blir. Går vi upp i Byggnads kommer det att göra ont för då finns inte Målareförbundet kvar. Blir vi kvar som egna kommer det att göra ont för dem som är kvar i organisationen för det blir jobbigare, hårdare och stora besparingar.
Vet du vartåt det lutar?
– Nej, faktiskt inte. Det är en känslofråga till hundra procent. All rationalitet och logik finns visserligen där, men detta är det äldsta fackförbundet i Sverige som är kvar och man känner att man inte bara kan lägga ner, det går inte. Samtidigt har vi den ekonomiska situationen, säger han.
Jan-Olof Gustafsson tycker att det finns saker som talar både för och emot en sammanslagning. Bland annat att Byggnads har en större organisation och fler anställda och förtroendevalda.
– Det jag ser som en konsekvens av en uppgång i Byggnads är att där finns runt 380 anställda. Både våra lokalombudsmän och administratörer sliter ju för att göra allt.
Det är en känslofråga till hundra procent. All rationalitet och logik finns visserligen där, men detta är det äldsta fackförbundet.
Och vad talar mot en sammanslagning?
– Att man är liten och känner alla kan också vara en fördel. Det är en väldigt platt organisation och det går fort att fatta beslut. Medlemmen ringer direkt till ombudsmannen och ombudsmannen ringer direkt till förbundsordföranden.
Utredningen har utgått från medlemsnyttan i första hand, enligt Jan-Olof Gustafsson. Att behålla medlemmarna och helst öka är helt centralt oavsett lösning. Då kan frågor som tillgänglighet, att hålla nere medlemsavgiften och hur bra försäkringar man har, spela en viktig roll.
Medlemmarnas väl och ve är precis vad det handlar om runt fikabordet på Sandå Måleri i Örebro.
– Det viktigaste för våra medlemmar är att det finns en närhet när man behöver hjälp, att det är folk som kan deras frågor. Målareförbundet är så pass litet att man känner de flesta lokalt, jag märker att medlemmar vänder sig till företrädare de känner och har förtroende för, säger målaren Per Elfström. Han är skyddsombud på Sandå Måleri, fackligt engagerad och har varit med i förbundet i över 30 år, precis som David Persson.
Vid bordet finns också Amanda Nilsson, målare och vuxenlärling, med ett par år som medlem.
– För mig är facket en trygghet. Jag var med i ett annat, större, fack förut. Men jag tycker det är en otrolig skillnad på vad Målarna gör för medlemmarna och jag känner mig mycket mer delaktig. Det är viktigt att bevara.
Nu i februari reser ledningen för Målarna runt i alla nio avdelningar. Den 23 februari är sista dag för kongressmotioner. Därefter fortsätter diskussionerna i landet. Förbundets ledning kommer att vara klar med sin inställning före kongressen.
Men vilken inställning har Byggnads till ett samgående?
– Om de fattar beslut att gå med hos oss är vi jättepositiva till det. Vi tror att det skulle vara jättebra och att det skulle stärka både Målarna och alla medlemmar i Byggnads också. Vi delar på kostnader och får in fler duktiga fackliga företrädare genom Målareförbundet, säger Byggnads andre förbundsordförande Lars Hildingsson.
Han tillägger att man redan samarbetar ute på arbetsplatser, med a-kassan, medlemscenter och i många andra sammanhang.
Samtidigt vet han att det är ett svårt val som Målareförbundets medlemmar ställs inför.
– Man måste ha en väldig respekt för att detta att inte ha ett eget förbund med egen
identitet, det känns säkert in i hjärtat på folk som har engagerat sig i förbundet. Det kommer i så fall att vara en utmaning för oss att se till att man kan behålla identiteten, säger Lars Hildingsson.
I Örebro tar frukostrasten slut och David Persson åker tillbaka till sitt målarjobb. Han rör sig vant bland burkar med färg och andra kemikalier. Som förtroendevald och regionalt skyddsombud har han järnkoll på innehållet i varenda burk, både sina egna och kollegornas.
– Skulle vi gå in i Byggnads är det en fördel att det finns fler personer som kan vara ute på arbetsplatserna. Till det negativa hör att de inte har samma sakkunskap som vi om måleri och vår arbetsmiljö och de produkter vi använder. Det krävs mycket utbildning.
Vid ett samgående skulle Målarnas avtal bli tredje största och lackerarnas det minsta.
– De flesta, vill som sagt, behålla Målareförbundet men många kan även se bra saker med att gå med i Byggnads. I tider av lågkonjunktur tror jag till exempel att många känner att de har en styrka att värna om anställningstryggheten.