Alltfler dör av asbest
Asbest kan ge upphov till flera dödliga sjukdomar och på grund av riskerna infördes ett totalt asbestförbud i Sverige 1982. Men fortfarande utsätts byggnadsarbetare för asbest; vid reparationer, ombyggnader och rivningar. Idag söks tillstånd för cirka 6 000 asbestsaneringar varje år i Sverige. Men i branschen vittnas det också om ett mycket stort antal olagliga saneringar.
Den som exponeras för asbestdamm ökar risken att få mesoteliom, lungcancer och asbestos. Mesoteliom är en asbestorsakad cancer i lungsäck och bukhinna.
Under många år låg antalet personer som dog i mesoteliom på runt 100 per år. 2002 steg siffran till 120 döda under ett år. 28 av dem som dog under 2002 var under 65 år.
Det tillkommer hela tiden nya fall av människor som skadats av asbest. Enligt statistik från arbetsmiljöverket anmäldes 87 nya fall av arbetsskador orsakade av asbest 1999, året efter var antalet 66. 2001 var siffran 123. Men det är också vanligt att dessa sjukdomar uppträder efter pensionering och då syns de inte alls i arbetsmiljöverkets statistik. Det tar cirka 20-45 år efter exponering, innan en sjukdom som mesoteliom visar sig.
Bengt Christensson vid IVL Svenska miljöinstitutet var en av dem som slog larm om asbesten för 30 år sedan. Han är bekymrad över att siffrorna med nytillkomna skadade och döda, inte börjar gå ner. Nu leder han ett projekt där man ska undersöka det bästa sättet att riva asbest. Det finns två sätt att sanera asbest; våt- och torrsanering.
– I Sverige hade man från början problem med våtsanering, vilket har gjort att man här river asbest på torr väg, säger Bengt Christensson. Äldre mätningar tyder på att våtsanering kan ge lägre fiberhalter i luften än torrsanering. Men det är för ont om mätresultat för att kunna vara säker. Våtsanering används bland annat i England och metoderna för våtsanering har utvecklats, så att det skulle kunna vara ett alternativ också på svenska arbetsplatser.
Därför genomförs nu undersökningar där man jämför hur mycket asbest det blir i luften vid torr respektive våt sanering. Det handlar om att minska antalet asbestfibrerna i luften så mycket som möjligt. För det finns alltid en risk att asbestsanerararna drar i sig fibrer. Minst är risken med en tryckluftsmatad friskluftsmask, vilket är det man ska använda. Men det finns också de som tror att de är skyddade med ett fläktmatat andningsskydd. Men de ger en falsk säkerhet. Undersökningar tyder på att skyddsfaktorn i verkligheten bara 40 mot förväntat 2 000.
Det förekommer både dåliga rivningsmetoder och dåliga andningsskydd eller inga alls vid asbestsanering. Många nonchalerar farorna och medvetenheten om asbesten har minskat, menar Bengt Christensson, som tycker att det är alarmerande.
– Sker det ingen förändring kommer vi att få se resultatet bland skadade och döda i framtidens statistik, säger han.
Statistikfakta.
Antal män döda i mesoteliom.
1997 1998 1999 2000 2001 2002
Antal dödsfall 96 106 94 109 102 120
Män yngre än 65 år 27 36 35 36 34 28