Han var bara 23 när han fick sin första skada. Lårmuskeln släppte från knäskålen när han gick i en sandig backe på jobbet. Idag är armeraren Björn Karlsson 56 år, fyller 57 i maj. Han står vid en armeringsstation på ett bygge i Bromsten i Stockholm och bockar järn.

– Jag är slut i rygg, knän och höfter. Får jag vara här i fyra år och ha ett lättare jobb, så orkar jag kanske till 61, säger han. 

Läs också Undersökning: Byggnadsarbetare klarar inte jobba till nya pensionsåldern: "Vi är utslitna efter 40 år i yrket"

Knät blev aldrig riktigt bra. Han har ont av och till men Björn har kämpat på. Med tunga lyft, mycket jobb på knä med armering och hantering av tunga och vibrerande verktyg. Motorkapar och tigersågar. Han opererade båda händerna i mars förra året för karpaltunnelsyndrom. Händerna domnade, det var svårt att jobba och han kunde inte sova. Han har en ryggmärgsförträngning i ländryggen, konstaterad för tio år sedan, som leder till en stor trötthet och värk i ryggen och det påverkar rörligheten. Också höfterna börjar bli slitna. Den ständiga molande värken är värst, tycker han.

För att komma upp i 65 procent av min lön, skulle jag behöva jobba tills jag blir nästan 69 år.

– Det finns inte en chans att jag kan gå till normal pensionsålder. Jag vågar knappt öppna det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. För att komma upp i 65 procent av min lön, skulle jag behöva jobba tills jag blir nästan 69 år. Pensionssystemet driver oss bara till fler skador, säger han.

Björn funderar över dilemmat som många utslitna byggnadsarbetare står inför. Fortsätta jobba och bli sämre eller ta förtida pension och förlora pengar. Skillnaden mellan att gå vid 62 eller 65 års ålder kan vara runt 730 000 kronor i livstidspension, enligt beräkningar åt Byggnadsarbetaren.

Beräkning av livstidspension: Håkan Svärdman Forena.

Vissa har inte råd att gå tidigare och Björn Karlsson tycker det är orättvist att han ska tvingas ta ut förtida pension och förlora pengar trots att han slitit hårt hela livet. Dagens situation får många byggnadsarbetare att hanka sig fram, stoppa i sig tabletter och kämpa på med kroppar som egentligen inte håller.

Och han får medhåll.

– Jag tycker att den enskilda får bära en alldeles för stor börda. Det är taskigt mot dem som jobbat och byggt vårt samhälle, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin.

Han har följt och forskat på byggnadsarbetarnas hälsa i många årtionden. Byggnadsarbetare tillhör dem som slits ut mest på arbetsmarknaden, slitaget börjar tidigt och blir allt värre med stigande ålder. Det visar bland annat den granskning han gjort av 30 000 svar på Bygghälsans hälsoenkäter, åt Byggnadsarbetaren. Redan i 30-årsåldern börjar problemen för dem med tunga jobb och för maskinförare. De får ont i skuldror, axlar och ryggens nedre del och senare ökar problemen ju äldre de blir. Samtidigt ökar risken för svåra olyckor.

På Bromstensbygget är det kallt och blåsigt samtidigt som coronaviruset har slagit till mot samhället. Det är ont om folk på anläggningsjobbet där de bygger broar, stödmurar och förbereder för ett nytt bostadsområde. Björn Karlsson brukar ha hjälp av kollegan Fredrik Holmberg i tältet men idag måste han vara ute vid sulan, en slags grund, för att armera en stödmur i betong. Där jobbar också Tommy Carlsson. Kollegorna och armerarna är 41 respektive 58 år och har varsin katalog av skador. Precis som Björn säger de att de inte kommer att hålla till vanlig pensionering.

– Jag vill gå så tidigt som möjligt, säger Tommy Carlsson och Björn fyller i att det är så här det ser ut på byggena. Själv skulle han gå direkt om han bara fick ett erbjudande om en vettig ersättning. Det som håller dem uppe är att de hjälps åt, gemenskapen.

Det är svårt att veta exakt hur länge byggnadsarbetarna håller. Byggnads bedömer att den verkliga, genomsnittliga, pensionsåldern bland medlemmarna är 63 år. Bland de medlemmar som idag är 60–64 år har cirka 20 procent så låg inkomst, max 9 499 kronor i månaden, att de i praktiken inte jobbar. De är arbetslösa, utförsäkrade, går på sjukbidrag eller har sjuk- eller aktivitetsersättning. Men det finns också ett mörkertal. Skadade arbetare kan ha bytt yrke eller ha en högre arbetslöshetsersättning. Bara 133 medlemmar jobbade efter 65-årsdagen i februari i år.

Vissa ser i statistiken ut att klara sig nästan till 65 år. Som betongarbetaren Tomas Fält i Växjö. Han gick i pension nu i mars, bara två månader i förtid. Men i själva verket har han inte jobbat de senaste två åren på grund av skador. Han blev uppsagd då läkaren konstaterade att han inte längre kunde vara betongarbetare. Sedan gick han arbetslös och blev utförsäkrad.

Läs även: ”Motorkapen var min bäste vän”

Facklige ombudsmannen Kent Unbeck har försökt hjälpa honom och flera andra i samma situation.

– Att söka sjukersättning, eller förtidspension som det hette förr, vore det naturliga. Men det är i stort sett meningslöst. Kraven är orimligt höga, säger han.

Det är också skilda världar på byggena. Medan byggnadsarbetarna kan tvingas gå tidigare på grund av skador kan tjänstemännen bli pensionärer i förtid med förmånligare villkor.

– Tjänstemännen gynnas av systemet, säger Håkan Svärdman, tidigare välfärdsanalytiker på Folksam och nu samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena.  Hans beräkningar (se tabell) åt Byggnadsarbetaren visar på stora skillnader i pensionsinkomst mellan byggnadsarbetare och en platschef på bygget. Om båda är 55 år idag och jobbar till 64 år, blir pensionen i vårt räkneexempel 12 600 kronor högre för platschef. Det beror framför allt på skillnader i lön och tjänstepension. I tjänstepensionen börjar till exempel antal yrkesår att räknas först vid 25 år vilket drabbar byggjobbarna, som börjar sitt yrkesliv tidigare. Skillnaderna i inkomster mellan arbetare och tjänstemän ökar sedan ju längre man orkar jobba.

Snickare eller platschef – så mycket skiljer sig pensionspengarna. Se grafik

Björn Karlsson och kollegorna ute i kylan tycker att dagens pensionssystem slår orättvist eftersom det inte tar hänsyn till att arbetare slits och att det inte funkar med förtidspensionen. Det finns ingen reträttväg.

Men i Danmark och Finland finns faktiskt lösningar som är varianter på det som Björn och kollegorna efterfrågar. I båda länderna höjs pensionsåldrarna, i vissa fall till höga protester men en möjlighet till tidigare pension finns. Finland har infört en arbetslivspension vid 63 år för personer med nedsatt arbetsförmåga och som haft många år i ett slitsamt yrke.

I Danmark finns sedan nyår Seniorpension, en slags förtidspension för de svårast skadade. Personer som omfattas ska ha högst sex år kvar till pensionsåldern 65,5 år.

– Vi tycker det är en förbättring men att det ska vara en generell rätt att gå i pension, att du inte ska behöva gå till läkare och få det godkänt, säger sekreteraren Mads Bruun Pedersen på Byggfagenes Samvirke i Köpenhamn.

Samtidigt förbereder regeringen ett förslag som skulle ge alla med lång tid på arbetsmarknaden, möjlighet att gå i pension i förtid. Detaljerna är inte klara.

Man skulle nästan kunna säga att pensionssystemet är riggat för att gynna akademiker.

Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister

Så vad tänker svenska socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, (S), göra? Han håller med om byggnadsarbetarnas kritik om att utslitna och skadade byggnadsarbetare drabbas hårt. Han har besökt Danmark och Finland och utlovar nu förslag för att ge en möjlighet att få en ventil, en ekonomiskt vettig reträtt att gå i pension i förtid.

– Det är rimligt att höja pensionsåldern generellt när medellivslängden ökar, annars får vi för låga pensioner. Men då måste vi också ha en ventil för dem som har jobbat med och slitit ut kroppen, säger han.

Regeringen beslutade nyligen om en ny utredning för att se över och ändra reglerna för att göra det lättare för äldre och skadade att gå i förtid.

– Vi öppnar upp för att göra en översyn av lagstiftningen och för att ha olika regler beroende på ålder, säger han.

Det finns stark kritik från bland annat fackliga organisationer mot att kraven är orimligt hårda för sjukersättning och livränta för utslitna byggnadsarbetare.

– Jag instämmer till hundra procent. Och det är därför vi har bestämt oss för att sätta igång en översyn.

Vad fastnade du för i Danmark och Finland?

– Att vi måste ha generösare regler för tidig, förtida, pension när man är nära pensionsålder. Vi måste även ha förmånliga system som ger människor en ekonomisk trygghet, det får inte vara för låg ersättning.

Många tvingas ta pension i förtid på grund av att de är skadade och slitna och de förlorar mycket ekonomiskt. Hur ser du på det?

–Generellt sett är pensionerna lägre för arbetare än akademiker. Dessutom leder det faktum att vi inte har en ventil för dem som slitit ut sina kroppar till att de tvingas ta ut pension i förtid och därmed får en ännu lägre pension. Man skulle nästan kunna säga att pensionssystemet är riggat för att gynna akademiker.

Utredningen ska vara klar nästa år, när kommer förslagen?

– Det är nästa mandatperiod som pensionsåldern höjs från 65 år. Målsättningen är att skapa ventilen under den här mandatperioden så att frågan är löst då.

Vill du läsa fler liknande artiklar – Gå med i Facebookgruppen ”Dina försäkringar på bygget”.