Alfons, 8, är byggets framtidshopp: ”Jag vill bli forskare, byggare eller hjälpare”

”Det var jättekul att gå byggkollot och andra dagen blev jag ledsen för att det bara var en vecka kvar, berättar åttaårige Alfons Lövgren.

Under tre juliveckor var det full aktivitet i Nobelgymnasiet i Karlstad. Lokalerna var belägrade av barn mellan 8 och 12 år som fick prova på att vara byggnadsarbetare. Alfons var en av dem som var med.

– Det var jättebra. Jag fick bygga en massa saker; en lådbil, en fågelholk och sedan fick vi gjuta också.

Var det något som var extra kul?
– Lådbilen. Vi hade mallar som vi skulle skruva ihop. Det var roligast att skruva. Vi hade en tävling, men den vann vi inte, berättar han.

Byggkollot är ett samarbete mellan Karlstad kommun, Nobelgymnasiet och byggarbetsgivaren Byggföretagens lokala förening i Värmland. Sammanlagt deltog i somras 90 barn. Varje kollovecka var 30 barn på plats. Huvuduppgiften var att bygga en lådbil inför det populära lådbilsracet. Men barnen fick även gjuta fågelbad, delta i olika byggtävlingar och göra studiebesök på en byggarbetsplats.

En bygglärare och fem gymnasieelever jobbade som handledare. 16-åriga Emelie Johansson, som själv går byggprogrammet på Nobelgymnasiet, handledde flera av barngrupperna.

– Det var väldigt kul. Jag har aldrig jobbat med barn förut, så det var en ny erfarenhet. Men barnen var jättesnälla, även om det var mycket att hålla reda på.

Emelie Johansson, som själv vill bli målare, tycker att kollot är ett bra initiativ.

– Barnen får upp ögonen för byggbranschen. Oftast vet man inte vad yrket innebär och vad man får göra. Nu har de fått prova på det.

Initiativet till byggkollot kommer från Byggföretagens lokala förening.

– Vi vill tidigt visa vad byggyrket är för någonting och hur det är att jobba på en byggarbetsplats. Vi har fått väldigt positiv feedback efteråt och flera föräldrar har sagt att deras barn vill gå igen, säger Carin Hansdotter, bransch- och föreningsansvarig på Byggföretagen, Örebro-Värmland.

Bristen på rätt arbetskraft, kompetensförsörjningen, är en stor utmaning i Värmlands län.

– Vi har bra söktryck till våra byggprogram, men de som är unga byter bransch oftare. Det är inte säkert att man väljer att jobba hela sitt liv inom byggbranschen, trots att man valde det på gymnasiet, säger Carin Hansdotter.

Och det behövs just nu folk till alla byggprojekt som pågår. Bygginvesteringarna i länet beräknas uppgå till 12,6 miljarder kronor under 2021, en ökning jämfört med 2019 och 2020. Motorn i byggandet är Karlstad tillsammans med flera kranskommuner, där det byggs många bostäder. Andra stora projekt är ombyggnaden av Tingvalla isstadion, ett nytt resecentrum och den kommande stora renoveringen av centralsjukhuset i Karlstad.

Enligt Arbetsförmedlingen saknas just nu plåtslagare och betongarbetare, men det finns även för få lediga snickare, vvs-montörer, målare och elektriker.

Är bristen på arbetskraft ett problem för byggföretagen?
– Ja, det finns inte tillräckligt med kunnig arbetskraft att rekrytera till byggprojekten. Det finns risk att byggen försenas och kostnaderna ökar, säger Carin Hansdotter.

Samtidigt finns det arbetslöshet inom bygg i länet. 520 personer var arbetslösa i juli i år – vilket är en minskning från 2020 men en ökning jämfört med 2019, visar Arbetsförmedlingens statistik.

Nästan en femtedel av de arbetslösa, mellan 16 och 17 procent, är lärlingar. Det är en grupp som drabbats extra hårt under Coronapandemin.

– Det finns en rädsla för allt som rör corona och det är många lärlingar som har svårt att få lärlingsplats. Det byggs mycket, men byggbolagen är inte jättebra på att släppa in lärlingar, säger Peter Haglund, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i Karlstad.

Trots svårigheter att få lärlingsplats är det inga problem att få elever till bygg- och anläggningsprogrammet på Nobelgymnasiet i Karlstad. I år var det 91 sökande till 60 platser.

– Vi har en populär utbildning med gott rykte, säger Davy Henriksson, tf rektor på Nobelgymnasiet under byggkollot i somras.

Det är slitsamt att jobba som byggnadsarbetare och många väljer att byta yrkesbana och då behöver det hela tiden fyllas på.

Han tycker ändå att byggkollot är viktigt för att fler ska få upp ögonen för byggbranschen.

– Det är viktigt att vi syns. Det är slitsamt att jobba som byggnadsarbetare och många väljer att byta yrkesbana och då behöver det hela tiden fyllas på.

Byggkollo är inget nytt fenomen i Karlstad. Åren 2005–2007 ordnades det kollo som då kallades Barnens byggskola i staden.

Karolina Nilsson, i dag projektingenjör på NCC, deltog under en vecka när hon var i åttaårsåldern.

– Det är kul att de har tagit tillbaka det. Jag minns att den veckan var väldigt rolig, säger hon.

Karolina Nilsson tror att Barnens byggskola kan ha inspirerat henne att välja just byggbranschen.

– Jag kanske inte bestämde mig för att jobba inom byggbranschen när jag var åtta år, men jag tror ändå att det öppnade för kreativiteten och att hitta lösningar som det oftast går ut på i byggbranschen.

Fick du en inblick i själva jobbet?
– Ja, lite. Jag fick upp ett öga för att yrket fanns. Det gjorde väl säkert att det hela tiden fanns i bakhuvudet, förklarar Karolina Nilsson.

Åttaårige Alfons Lövgren längtar redan tillbaka till nästa års byggkollo, men vet inte om han får gå.

– De har sagt att de som har varit där inte kan söka igen. Det är tråkigt.

När det gäller framtida jobb, så kan Alfons tänka sig flera olika yrken, bland annat byggnadsarbetare.

– Jag vill bli forskare, byggare eller hjälpare, alltså doktor, säger han.

Varför skulle du vilja jobba som byggnadsarbetare?
– Då skulle jag kunna bygga saker till mina barn. Men det jag tror att jag skulle kunna bygga nu, i min ålder, är en lekstuga.