Gärna snygga mönster men...
Det lyser nytt om hela Täby Centrum: bostadshusen, det gigantiska köpcentrumet och torget utanför.
Stensättaren Ionut Neacsu står böjd över en stensåg som det sprutar damm och stenflisor från. Han kapar gatsten som ska passa in runt ett brunnslock.
Han är en av tre rumänska stensättare som ingår i Stenhusgruppens arbetslag på torget i Täby Centrum. De har varit här i en månad och ska, innan arbetet är klart runt midsommar 2017, ha lagt 12 500 kvadratmeter gatsten.
Ionut Neacsu och hans två arbetskamrater Stan Tudor och Badea Emilian kommer allihop från Bolintin, ett litet samhälle strax utanför Rumäniens huvudstad Bukarest. Eftersom Ionut Neacsu pratar engelska, till skillnad från jobbarkompisarna, är det han som delegerar arbetet vidare efter att platschefen på Stenhusgruppen förklarat vad som ska göras.
När Byggnadsarbetaren träffar de tre stensättarna på bygget i Täby har de hunnit lägga ungefär hälften av de 30 kvadratmeter gatsten som läggs under en dag. Ionut Neacsu visar oss hur arbetet går till. När han talar hör man att det inte är första gången han är i Sverige och arbetar. Svenska ord smyger sig in när han beskriver sitt jobb.
– First we lay the kantsten, säger han och pekar mot de något grövre avlånga stenarna som i två rader löper längs med gatstenspartierna och bildar varsin trottoarkant.
För att stenarna ska ligga rakt mäts först en linje ut med hjälp av en laser. Kantstenen placeras ut längs laserns röda stråle, och gjuts fast med betong undertill.
I korridoren mellan kantstenarna ligger ett lager sand. När kantstenen är på plats skrapas sanden ut så att underlaget blir jämnt. Det görs med en lång metallskrapa. I sanden ligger också två rör utlagda parallellt med varandra. Skrapan dras över rören så att sanden blir precis så tjock som den ska vara. På så sätt hamnar all gatsten i samma nivå.
När kantstenen är stabil lägger Ionut Neacsu och de andra i arbetslaget ut gatstenen ovanpå sanden. Det görs efter ett mönster. Stenarna måttar 20x10x7 centimeter. Men varannan rad börjar med en något kortare sten, som är 10 centimeter bred. När stensättarna lagt ut några meter gatsten sopar de över fogsand tills gliporna mellan stenarna fyllts upp.
– Det gör att stenen blir helt stabil. Titta! Ionut Neacsu ruckar med foten på stenen för att visa att den sitter.
Han tar fram en gummiklubba, ställer sig på huk och kisar ut över den lagda gatstenen. Därefter börjar han banka till några av stenarna.
– Alla stenar blir inte helt jämna. Då får man slå ner dem. Genom att titta på dem så här kan man se vilka som sticker upp. Det blir en smal mörk rand längs med de stenar som inte ligger jämnt.
Och det är just den här noggrannheten som ledningen på Stenhusgruppen säger att de älskar med de rumänska stensättarna. Det, och att lönen för den utländska arbetskraften ligger på 88 procent av en arbetare med svenskt yrkesbevis.
Stenhusgruppen har kollektivavtal med Byggnads och i det står det att en arbetare utan svenskt yrkesbevis ska tjäna 88 procent av en fullt betald hantverkare. Byggnads har inte en helt avslappnad inställning till hur detta utnyttjas av både svenska och utländska företag. Genom att anlita utländsk arbetskraft konkurrerar man, helt i linje med byggavtalet, på ojämlika villkor, trots att rumänernas yrkesskicklighet och erfarenhet ligger klart i nivå med svenska kollegor.
Men enligt Stenhusgruppen har flera rumänska arbetare fullt betalt. Företaget har en individuell lönesättning. Arbetare som är bra kan få arbetsledande uppgifter och på så sätt tjäna mer. Ju längre tid man jobbat på företaget desto mer kan man tjäna.
Enligt Stefan Huss, delägare och produktionschef på Stenhusgruppen, finns det rumänska stensättare på företaget som tjänar 120 procent av en svensk byggnadsarbetarlön. En orsak till det, menar han, är att just stensättare är väldigt svårt att få tag på i Sverige. För att kunna behålla den duktigaste arbetskraften måste Stenhusgruppen betala därefter.
– Riktigt duktiga stensättarlärlingar är svåra att få tag på. Det är väldigt få som väljer den inriktningen på gymnasiet.
Ionut Neacsu är inte outbildad. Han har gått motsvarande byggprogrammet hemma i Rumänien och har arbetat som stenläggare på flera byggen i sitt hemland. Han har också arbetat i Sverige av och till sedan 2013. Men när han får frågan hur det känns att tjäna mindre än en svensk arbetare ler han generat och säger:
– Det är okej. I Rumänien hade jag tjänat 17 kronor i timmen. Det här är mycket bättre. Jag sparar ihop pengar för att kunna bygga ett hus i min hemby. Men jag vill inte arbeta i Sverige för alltid.