Asbest – en livsfara än i dag
I år är det exakt 40 år sedan larmet om asbestens dödlighet för första gången ljöd i Sverige. Läkare hade upptäckt dödlig cancer hos industriarbetare som arbetat med asbest på Nohab i Trollhättan. När asbesten började användas på 1920-talet sågs den som tekniskt smått fantastisk. Materialet skyddade mot värme, hade hög hållfasthet och var ljudisolerande. Det var dessutom lätt att jobba med. Det kom därför att blandas i fogmassa, kakelfix och skivor av olika slag i byggbranschen.
Men fibrernas egenskaper gjorde dem dödliga. Inne i kroppen var de omöjliga att bryta ner.
Industrin försökte länge tona ner riskerna, men uppmärksamheten ledde till att materialet förbjöds 1982, efter tidigare delförbud mot sprutasbest och blå asbest.Men asbest är ingen historisk fara. Tvärtom.
I Sverige dör cirka 130 personer i lungsäckscancern mesoteliom varje år och ytterligare cirka hundra beräknas dö i lungcancer orsakad av asbest. Det är fyra gånger fler än dödsfallen i jobbolyckor. En stor del av de drabbade är äldre byggnadsarbetare, från 50 år och uppåt. Mesoteliom tar vanligtvis runt ett trettiotal år att utveckla.
LÄS MER: HÄR FINNS ASBESTEN OCH SÅ GÖR DU OM DU HITTAR DEN (PDF-dokument, 508 kB)
Men faran är också i högsta grad aktuell på landets pågående byggen. Mängder av byggnadsarbetare riskerar att bli utsatta då de renoverar och river i fastigheter från 1950-, 60- och 70-talen. Där bedöms 400 000 ton asbest finnas inbyggd, en stor del i miljonprogrammets hus.
Renoveringen av dessa gamla fastigheter har redan börjat och har lett till flera uppmärksammade fall där byggnadsarbetare intet ont anande råkat ut för asbestdamm. Hos Arbetsmiljöverket har anmälningarna ökat om arbetare som har eller misstänks ha utsatts för asbest. Från 32 under år 2012 till 82, år 2014. Ytterligare 48 anmälningar har tillkommit redan i år.
Arbetsmiljöinspektör Anders Foss ser flera förklaringar.
– Jag tror att ökningen framför allt beror på att man nu river i miljonprogramshusen som innehåller mycket asbest, att det görs för få eller för dåliga inventeringar före byggstart, samt att det finns en stor okunskap om materialet bland såväl byggherrar som arbetsgivare och arbetstagare, säger han.
Några av de mest uppmärksammade fallen på senare år har skett vid arbeten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och universitetssjukhuset i Umeå. I Umeå slog skyddsombud och arbetare larm flera gånger sedan de upptäckt att arbetare exponerats.
En med liknande erfarenhet är snickaren Stefan Nilsson. Han och hans arbetskamrater utsattes för den livsfarliga fibern vid ombyggnaden av Torghuset i Mariestad 2005.
– Jag vet inte om jag fått i mig en tagg eller om det är fullt i lungorna. Det är det som är det otäcka med asbest, säger han.
Byggnadsarbetarna hann riva 160 kvadratmeter golv och mattor med asbest innan jobbet stoppades. Stefan Nilsson rev mest. Han skar upp mattorna med stripmaskinen. Lyfte för hand upp dem i kärror och lastade ut. Det dammade, men eftersom de inget visste, gick byggnadsarbetarna och rev i sina vanliga arbetskläder hela dagarna.
– Det var väldigt jobbigt när vi fick veta att det var asbest vi rivit. Jag sov inte mycket nätterna efter beskedet, sa Stefan Nilsson när jag besökte hans arbetsplats 2006 för att skriva om det som hänt.
Totalt jobbade 14 personer i lokalerna under sammanlagt tre veckor. Bland dem också fyra byggelever. Efter stoppet blev arbetsplatsen sanerad, men arbetarna hann bara vara där några dagar innan det var dags igen. Asbest hittades i fler mattor och i skarvar till plåttaket. Då kände många att måttet var rågat.
Nu, många år senare, sitter vi på ett café i Stefan Nilssons hemstad Lidköping, när han plötsligt pekar mot en ventil nära taket.
– Där, säger han, tror jag det kan finnas asbest i ventilationskanalen.
Han är mer observant i dag. Kollar noga själv allt material. Efter exponeringen gick han och arbetskamraterna på kurs och informationsmöten.
– Visst kunde jag en del om asbest förut, men nu vet jag mycket mer. Det är kanske en skyddsmekanism, man vill inte råka ut för det igen. Det luriga med asbest är också att det kan finnas dolt. Bredvid en vanlig matta, kan det ligga en med asbestlim. Och ibland finns det material i flera lager när man river. Då kan det vara asbest i ett lager, men inte i ett annat, säger Stefan.
Samtidigt hittar han ofta asbest vid renoveringar av äldre byggnader.
– Då får vi bryta jobbet och ta in sanerare.
Den senaste incidenten hände på sjukhuset i Lidköping, där han i skrivande stund renoverar. Inventering och sanering var gjorda. Men så hittade hans arbetskamrat en misstänkt, trasig, skiva under en fönsterbänk. Och ja, det fanns asbest i skivan som användes för att skydda från värmen vid ett element. Det blev stopp och sedan hittades sju, åtta skivor av samma slag i olika rum.
Stefan tror att han fått i sig asbestdamm på fler ställen än han vet om och vill få andra att akta sig.
– Jag tror att riskerna med asbest är för lite kända i dag. De som kan något har gått eller går i pension. Nu kommer ungdomar som ska riva och som knappt vet vad asbest är, säger han.
Samtidigt är det en förrädisk fara, där sjukdomarna först kommer efter många år.
– Det syns inte, hörs inte och man vet inte hur mycket man utsatts för, säger han.
LÄS MER: SÅ MÅNGA SVENSKAR HAR DÖTT I MESOTELIOM OCH SÅ SER DET UT I VÄRLDEN
Asbest kan i värsta fall ge cancern mesoteliom, som i stort sett alltid beror på en yrkesmässig exponering och har en nästan 100-procentig dödlighet. Har man otur kan det räcka med några få fibrer för att skadas, men riskerna ökar med dosen. Stefan och andra kollegor som fått i sig fibrer lever för alltid med vetskapen och måste tackla den.
– Man vet ju att det är långtidsverkande. Ingen vet om något händer efter 20 år eller mer. Det är det otäcka. Men samtidigt kan man ju inte hela tiden gå och oroa sig. Jag vet att många andra i branschen blivit mycket mer utsatta än jag, säger han.
Det blev inget åtal eller ansvarsutkrävande efter händelsen i Mariestad, precis som i flera liknande fall med asbest. Åklagare utredde brott mot arbetsmiljölagen mot arbetsgivare och beställare, men la ner. Byggnads begärde en överprövning utan resultat.
– Vi tyckte att rättssamhället inte tog det på allvar. Det var som att vi inte var värda något, säger Göran Larsson, i telefon från ett bygge på en nyproduktion. Han är snickare och var lagbas och skyddsombud på arbetsplatsen. Han säger att det visserligen var lite rörigt ansvarsmässigt, men att det framför allt skulle gjorts en bättre inventering.
Larmen om asbest riskerar att bli fler. En orsak är de omfattande renoveringar som väntar av bostäderna i miljonprogrammet, där hundratusentals ton asbest finns. Detta väcker stor oro hos Arbetsmiljöverket. En tidigare tillsynskampanj 2013 visade just på stora kunskapsbrister i byggandets alla led.
– Det finns en stor risk att fler skadas. Riskerna är större i dag, kunskapen är mindre. Det är ju inte frågan om ifall det finns asbest i de här husen, utan om var den finns, säger arbetsmiljöinspektör Anders Foss.