Bo Antonis lön ökade 337 procent

Det visar en granskning av de mäktigaste byggtopparnas inkomster.
I ett brev till finansministern Bosse Ringholm uttryckte Bo Antoni oro över att det fanns byggnadsarbetare i landet som ville ha ackordsuppgörelser som låg 10 procent över kollektivavtalet. Men han tycker inte att hans egen löneökning påverkar hans trovärdighet i debatten.
– Jag har blivit erbjuden ett visst jobb med en viss lön. Det är väl okej att acceptera den. Tycker du att min trovärdighet skulle bli större om jag hade 135 kronor i timmen som man kräver på Bo 01, säger han.
Förklaringen till att Bo Antoni fått 337 procents löneökning är att han 1998 hade eget företag. Där tog han bara ut 236 000 kronor i lön. Men den lönen är egentligen missvisande, enligt Bo Antoni.
– Egentligen hade jag samma inkomster innan som jag hade nu. Som egenföretagare väljer man själv vilken lön man tar ut, säger han.
Fast senare i intervjun säger han ändå att han klarade sig på 236 000 kronor i lön och inget mer. I så fall borde hans levnadsstandard ha förbättrats avsevärt under 1999.
– Alltså det här är en löjlig diskussion. Min privatekonomi är rätt ointressant. Det här syftar ju bara till att du ska skriva något som ställer min personliga lön i en konstig dager, säger Bo Antoni.
Han vill hellre tala om andras lönebildning än sin egen.
– Sakfrågan är: hur ska vi klara tillväxten i Sverige. Den löser vi inte med att jag har mer eller mindre i lön, för den påverkar inte BNP. Däremot påverkar det BNP om lönebildningen generellt spårar ut. Alla kan inte vara unika i det här samhället. En del har tur som får göra saker som faller rätt.
Den genomsnittliga inkomstökningen under 1999, bland 30 företrädare för arbetsgivarna, var 15 procent. De hade en inkomst som motsvarar en timförtjänst på 486:61 kronor. Bland 30 fackliga toppar i byggbranschen var inkomstökningen under 1999 mer blygsam, 3,9 procent. Deras genomsnittsförtjänst var 302:87 kronor.
Byggnads medlemmar tjänade 109:85 kronor per timme i genomsnitt under 1999.