”Bilen är vårt farligaste verktyg”

De ser stora och säkra ut. Men många firmabilar saknar utrustning som är självklar i de flesta personbilar, som krockkuddar för passagerare, whiplashskydd och antisladdsystem.
Dennie Raneryd, vvs-montör på Bravida, lever med en ständig smärta sedan mars i fjol. Då blev 
firmabilen påkörd bakifrån och både han och kollegan Simon Eriksson, skadades.
– Före olyckan tänkte jag aldrig att företagsbilar inte var säkra. Men bilarna är vårt viktigaste och farligaste verktyg, säger han.
Säkerheten i servicebilar är ett vanligt problem. En undersökning från Folksam visar att säkerhets-
standarden på hantverkarbilar är sämre än på personbilar, generellt sett. Av 41 hantverkarbilar klarade ingen att bli klassad som ”Säkrast val”, vilket innebär högt betyg i krocksäkerhet, whiplashskydd och antisladdsystem. Knappt hälften hade godkänt krock-
resultat, men saknade då säkerhetsutrustning.
– Det är dåligt med tanke på hur mycket hantverkarna kör runt sina bilar. På sådana bilar ska man ställa högre krav. Tyvärr är det väl ofta en prisfråga, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam.

Med ett svagt brummande drar dieselbilen, en Renault Trafic, igång och Simon Eriksson rattar vant ut i Stockholmstrafiken. Bredvid sitter Dennie 
Raneryd. För tillfället arbetstränar han efter ett halvårs sjukskrivning, men ska snart börja arbeta på 25 procent.
– Fast jag får inte lyfta tungt, inte arbeta med händerna över huvudet och jag kan glömma obekväma arbetsställningar. Det gör för ont. Så det är klart att jag är spänd på hur det ska gå, säger han.
Den tidiga marsmorgonen finns i ständigt minne. De stod stilla i en bilkö på motorvägen med Dennie vid ratten. Då kom smällen. Både han och Simon slungades framåt när en annan hantverkarbil kom bakifrån och kraschade mot kofångaren. Det ändrade i ett slag 24-årige Dennies liv. Han blev whiplashskadad och har ständiga, skärande smärtor i nacke, bröstrygg och axlar. Han är stel och har ofta huvudvärk, samt är ljud- och ljuskänslig.
– Första dagen trodde jag inte att det var så farligt, men sedan trappades värken upp.
Också Simon skadades. Han arbetar men känner fortfarande av smärtor och stelhet varje dag.

60 procent av de skador som uppstår vid bilolyckor är just whiplashskador. Men det fanns inget skydd i bilen som Simon och Dennie satt i.
– Hade det funnits hade chansen varit större att det gått bra, säger Dennie.
Den bil Simon kör i dag är av 2013 års modell. Men inte heller den har whiplashskydd och när vi tittar runt ser vi att den enda säkerhetsutrustningen är en krockkudde på förarplatsen. Det saknas på 
passagerarsidan, liksom på sidorna.
– Man snålar in på säkerheten. Men det är helt fel att snåla in på den, säger Simon Eriksson.
Men varför saknas det whiplashskydd och vissa krockkuddar?
Frågan går till Bendt Möller Sörensen, inköpschef för bilar på Bravida. Företaget har 2 600 servicebilar som man leasar. De är av olika fabrikat och årsmodeller eftersom de byts ut med jämna mellanrum.
– Vi beställer det bästa vi kan få från tillverkaren. De nyaste har till exempel antisladdskydd.
Men det är tillverkaren som begränsar tillgången på utrustning, enligt Bendt Möller Sörensen.
I första hand är det inte en ekonomisk fråga, säkerheten går först. Men samtidigt är det svårt att påverka utbudet hos stora tillverkare som Renault och Peugeot.
Dennie tycker dock att arbetsgivarna måste ta mer ansvar för säkerheten både nu och på sikt.
– Det måste gå att få samma funktioner i våra bilar som i personbilar. Fast redan nu tycker jag att min arbetsgivare ska byta till andra märken, om de vi har inte kan erbjuda bättre tillval av säkerhetsutrustning, säger han.
Många hantverkare är omedvetna om riskerna när de kör med jobbets bilar, tror Göran Månsson, representant för Byggnads på Bravida. Han sitter i företagets bilgrupp där man bland annat diskuterar inköpskrav på bilarna.
– De flesta tänker nog inte på att servicebilarna har sämre säkerhet, för de ser stora och säkra ut, säger han.

Folksams undersökning blev en väckarklocka för många. Men Morgan Isacsson, ansvarig för kontrollbesiktningen på Svensk Bilprovning, blev inte förvånad. Han ser en risk att byggnadsarbetare kommer att dö på vägarna helt i onödan, så länge servicebilarna inte håller samma standard som personbilarna. Att teknikutvecklingen gått långsamt då det gäller hantverkarbilar, tror han beror på att tillverkarna 
vill hålla nere tillverknings- och försäljningskostnaderna.
– Pengar styr allt. Jag tycker att byggbranschen ska ta fram en egen branschstandard för upphandling av hantverkarbilar och använda som påtryckning mot tillverkarna, säger han.
Dennie kämpar på med sjukgymnastik för att komma tillbaka till jobbet. Han har fått ge upp bowlingen där han tävlade snäppet under elitnivå. Han och Simon är båda bilfantaster men får ont när de mekar.
– Det är tyvärr inte så mycket att göra åt. Jag vet att jag kommer att få leva med min skada, säger han.