Uppdrag:Tämja vattenmassorna

Människans koldioxidutsläpp ökar nederbörden och kan i framtiden leda till översvämningar vid Bergeforsens kraftverk. Därför byggs en ny dammlucka för att klimatsäkra för kommande generationer. Men arbetet är inte strulfritt.

Arbetsmiljö 12 november 2013 kl 14:30

Dela artikeln
Dela
Tweeta
email Mejla

Vattnet flyter stilla längs Indalsälven och termometern pekar på två minusgrader. Och det var is på hinken i morse. Anläggningsarbetaren Leif Armgren är upptagen med att bunta ihop några armeringsjärn, binda fast dem, så att de senare hissas upp med kranen. Bunten med armeringsjärnen lyfts sedan till nästa kran som står några meter längre bort. Med denna kran lyfts sedan lasten ner i gropen. Tre kranlyft hinner det bli innan allt är klar.
– Det blir mycket väntetid, säger Leif Armgren.

Jobbar 30 meter ner

Cirka en och en halv timme senare, cirka 30 meter ner i gropen, tar anläggningsarbetarna Leif Armgren och Thomas Olofsson äntligen emot armeringsjärnen som de ska montera ihop. De håller just nu på att bygga ett så kallat skibord, en slags vattentransportväg, vid den nya dammluckan, som byggs vid Bergeforsens kraftverk norr om Sundsvall. Bygget är en klimatanpassning på grund av de ökade koldioxidutsläppen, vilket får till följd att nederbörden ökar.

Stor översvämning

Enligt internationella klimatmodeller som gjorts kan en stor översvämning inträffa vid Bergeforsens kraftverk i framtiden. Beroende på hur snabbt uppvärmningen av jorden går kan översvämningen inträffa inom en period av 10 000 år.
– Man väntar på den 10 000-åriga vårfloden, men vattnet kommer att släppas på redan under vårfloden 2014 för att se om dammluckan håller, säger lagbasen Ulf Nilsson.

Ska klara 1500 kubik per sekund

Ett nytt utskov (utlopp med dammlucka) byggs för att vattnet ska kunna ledas bort och denna ska klara 1 500 kubikmeter vatten per sekund.
Byggnadsarbetarna på Sundsvallsföretaget Ellextre Entreprenad AB tycker att de är med om ett stort och viktigt projekt. De bygger för framtiden, för att klimatsäkra för kommande generationer.
– Ja, om vi inte bygger kanske flygplatsen Midlanda inte längre finns kvar, säger Leif Armgren.
Han tycker liksom flera andra byggnadsarbetare att det är tungjobbat.

Trångt och bökigt

Själva arbetsplatsen är trång och det tar tid att få ner allt material i gropen. Det handlar om tre till fyra lyft varje gång. Om kranarna haft större kapacitet skulle allt gå snabbare och smidigare. På arbetsplatsen klarar de 40 meter höga kranarna bara lite mer än ett ton.
– Det finns kranar som klarar upp till sju ton, säger kranföraren Håkan Tjärnberg på Kjellberg kran och maskin.
Men missnöjet beror inte bara på de många kranlyften. Byggnadsarbetarna tycker att själva jobbet har varit struligt, att man inte vet i vilken ordning saker och ting ska göras och att planeringen inte håller.
– Det som sägs på ett planeringsmöte på torsdagen spricker på fredagen, säger lagbasen Ulf Nilsson.

Inhyrda arbetare

Efter semestern har de dock inte haft några planeringsmöten alls. Det har också blivit rörigare med inhyrda byggnadsarbetare och ytterligare en underentreprenör på arbetsplatsen. Mårten Ångman, projektansvarig på Ellextre Entreprenad AB, förstår att de anställda är frustrerade.
– Det som drabbat företaget är att förseningen på fyra månader föranlett till att samma arbete skall utföras på kortare tid, vilket självklart påverkar produktionen, säger han.Uppe i luften dinglar ett elskåp från en av kranarna. Nere på betonggolvet, tolv meter under vatten-ytan pågår armeringen för fullt längs bergväggarna. Några meter bort, på berget står Thomas Olofsson och Leif Armgren böjda över armeringsjärnen. Arbetsställningen sliter på kroppen.
– Det känns i knäna och fotlederna, säger Leif Armgren.

Husvagnsfolket

Han tillhör husvagnsfolket och bor i Jämtland 25 mil bort. Han arbetar långa dagar, från klockan sex på morgonen till fem på eftermiddagen, måndag till torsdag. Sedan är han ledig fredag, lördag och söndag.
Efter tunnelöppningen håller en grävmaskin på att lägga sten för sten längs utloppet. Det är viktigt att stenarna läggs i ordning, så att de inte åker i väg när vattenmassorna kommer. Flera fiskebåtar syns ute på älven och det är tydligen gott om lax och öring.
Ljudet från slipmaskinerna har tystnat och lugnet breder ut sig. Att en stor vårflod någon dag i framtiden ska drabba Bergeforsen verkar oändligt långt borta.

Fakta: Klimatförändringar

Bergeforsens vattenkraftverk byggdes i slutet av 50-talet vid Indalsälven, norr om Sundsvall. Men jordens temperaturhöjning på grund av framför allt koldioxidutsläppen kommer att medföra att nederbörden ökar och vattennivån stiger i Indalsälven.

Stora vattenmängder kan öka trycket mot dammen. Därför byggs nu ett nytt utskov (utlopp med dammlucka) där vattnet kan passera.

Vattenfall förstärker nu sina dammar i linje med 10 000-årsflödet; det värsta vattenflödet som, enligt klimatmodeller, kan komma att inträffa de närmaste 10 000 åren.

Liten ordlista:

Skibord = fast utskov (öppning) i en damm för att släppa ut vatten.