Makten över tiden

Klockan är 16.00 på ett bygge i centrala Stockholm. Men ingen har packat ihop. Slamret från byggmaskinerna fortsätter och järnstommen sätts på plats bit för bit. Detta är en försmak av den nya tidens byggbransch, en bransch som ställer allt fler krav på arbetstider långt utanför de traditionella 07–16.00. Montören och skyddsombudet Marko Patrikainen kör lyftkranen och lyfter delarna av järnstommen. Den här veckan arbetar han 14–22, men föredrar vanlig dagtid.
– Jag reser hit från Hallstahammar och bor på vandrarhem. På förmiddagen blir det bara att man går och trampar och väntar på att börja jobba, säger han.

Ett undantag

Den ende av montörerna som har ett undantag och kan gå dagtid är Birger Aasa, som är mitt uppe i barnkarusellen med hämtning och lämning på skola och fritidsaktiviteter. Läxläsning och matlagning. Han ska strax dra i väg och hämta sjuårige sonen Sebastian på fritids.
– För oss hade det inte fungerat alls med kvällstiderna. Då hade min fru fått ta allt, säger han.
Men han är orolig för att det kanske inte går att lösa på samma sätt i framtiden.
– Kraven ökar på vår arbetsgivare att vi ska arbeta snabbare. Då finns en risk att vi tvingas jobba på tider som inte är bra, säger han.
I byggbranschen var arbetstiden sju till fyra länge helig, sånär som på vissa anläggningsjobb och storbyggen med många tillresande. Så är det inte längre. Nu riskerar många fler byggnadsarbetare att få andra arbetstider på vanliga byggen, som exempelvis byggande av kontor och bostäder.

Byggavalet öppnade för förändring

Det började 2010 med det stora Byggavtalet. Då öppnades möjligheterna att förhandla om och förlägga arbetstiden på annorlunda sätt ute på arbetsplatserna. Arbetsgivarna kunde efter överenskommelser med arbetslaget eller en enskild byggnadsarbetare, förlägga den ordinarie arbetstiden någon gång mellan klockan 05.00 och 22.00. Tidigare hade arbetsgivarna alltid varit tvungna att förhandla med Byggnads lokala ombudsmän vid frågor om arbetstid, i dag gäller det fortfarande skift och nattarbete. I den senaste avtalsrörelsen var arbetstiden åter på tapeten. Den möjliga arbetstiden förlängdes till 24.00 i stora Byggavtalet och fler avtal fick möjlighet att lägga arbetstiden på andra tider än de traditionella. Detta omfattar i dag samtliga Byggnads sju avtal, men villkoren är delvis olika. Trenden är dock gemensam: jobb kan pågå under fler av dygnets timmar, vilket länge varit ett krav från arbetsgivarna.

Protesterade

När jobbet drog i gång här på Sveavägen i centrala Stockholm ville Birgers och Markos arbetsgivare, stombyggaren Contiga, använda sig av den nya paragrafen i avtalet. Men Byggnads och laget bromsade och sa nej och efter åtskilliga diskussioner blev alternativet i det här fallet en traditionell skiftgång, där montörerna i ena laget jobbar dagtid 06.45–15.15, förutom på fredagen då de går till klockan 19.00. Veckan efter byter de med andra laget och jobbar 14.00–22.00 måndag till torsdag.

”En försmak av vad som kan komma”

Montörerna på arbetsplatsen ser detta som en försmak av vad som kan komma. De märker hur deras egen arbetsgivare, som är underentreprenör, pressas att konkurrera med tiden. Byggherrar kräver att jobben forceras.
– Vi får alltmer krav på oss att jobba sent på vardagar och göra helgjobb. Detta är ett branschproblem, säger Stefan Isaksson, sammankallande i bolagets mb-grupp.
Han ser med stigande oro på utvecklingen och är missnöjd med förändringarna i avtalen.
– Denna utveckling måste stoppas. Men vårt företag är en för liten aktör för att göra det. Det krävs att beställarna och storbolagen tar sitt ansvar.

”Fredagar värst”

I solskenet vid Sveavägen försöker montörerna rada upp både för- och nackdelar med att gå på andra arbetstider än de traditionella. Att uträtta ärenden på vardagar, sluta tidigare vissa dagar och kanske lämna på dagis, ses som fördelar. Men nackdelarna överväger tungt, tycker i stort sett alla. Och den långa fredagen i deras arbetsvecka är ett verkligt bottennapp.
– Fredagen är det värsta jag varit med om. Hela helgen är ju förstörd för den blir så kort, säger montören Christian Olsson. Han bor i Karlstad och är inte hemma förrän 22.30 på fredagskvällen när han jobbar.
Han tycker att arbetstiderna blir en stressfaktor.
– Jag har svårt att varva ner efter 22-passet och somnar ofta inte förrän framåt två, tre på natten, säger han.

Oregelbundet inom industrin

I många andra branscher, till exempel industrin, arbetar folk på oregelbundna arbetstider. Men i byggbranschen riskerar byggnadsarbetarna att hamna i svåra situationer eftersom de ofta byter arbetsplats och olika byggen kan få olika tider. Nu när samhället och familjerna ställer allt större krav på delat familjeansvar måste arbetstiderna anpassas efter det, tycker montörerna på plats. Här har de flesta stora barn, men arbetslivet kan inte bygga på att de anställda har stora barn eller inga alls, menar montörerna. Utsattheten är också större på dagens arbetsmarknad med många bemanningsanställda och inhyrda. Ingen vill sabotera för laget genom att vara motsträvig om de andra vill gå på udda tider.
– Det är generellt sett svårare för oss som är inhyrda att protestera mot dåliga arbetstider. Jag får rätta in mig mer efter läget på arbetsplatsen, säger Niklas Brännerud, montör som är egenföretagare och inhyrd.

Stupstock

I Byggavtalet finns en stupstock, kommer arbetsgivaren och de anställda inte överens, blir det traditionell arbetstid.
– Stupstocken är bra om man vågar utnyttja den. Men tyvärr vågar långtifrån alla göra det. Många är utsatta för de går på visstidsanställningar eller helt enkelt vill att deras företag ska få mer jobb. Då säger man inte nej, säger Tomas Kullberg, regionalt skyddsombud på Byggnads i Stockholm.

——————————————————————————————————-

RÄTTIGHETER ENLIGT AVTAL:

Byggavtalet och Entreprenadmaskinavtalet:

Enligt avtalet kan ordinarie arbetstid förläggas måndag till och med söndag, mellan klockan 05.00 och 24.00. Arbetstiden ska dock i genomsnitt bli 40 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod. Om arbetsgivaren inte kommer överens med laget finns en stupstock, som innebär en arbetstid 06.45–16.00. Arbetsgivaren och en representant för arbetslaget kan i dag träffa överenskommelser om arbetstiden. Vidare kan arbetsgivaren och en anställd göra en enskild överenskommelse.

Teknikinstallationsavtalet:

Arbetstiden får variera mellan 37 och 43 timmar per vecka. Men arbetstiden får inte överstiga 160 timmar under en fyraveckorsperiod. Nytt för i år är att Byggnads region och företaget kan göra överenskommelser som går utanför ramen för detta, om arbetstidens längd och hur den läggs ut.
Arbetsgivaren och en anställd kan också göra en individuell överenskommelse. Man får då arbeta maximalt 48 timmar i veckan, men veckoarbetstiden måste bli 40 timmar i veckan i genomsnitt under en fyraveckorsperiod.

Glasmästeriavtalet:

Ordinarie arbetstid är 40 timmar i veckan, men arbetsgivare och arbetslag kan komma överens om andra tider.
Veckoarbetstiden får dock inte överstiga 43 timmar i veckan och inte understiga 37 timmar i veckan. Under en fyraveckorsperiod ska det bli totalt 160 timmar.
Nytt i förra avtalet var möjligheten att göra en individuell överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare om att lägga ut arbetstiden mellan klockan 06.00 och 19.00.

Byggnadsplåtslageriavtalet, Plåtbearbetningsavtalet och Ventilationsavtalet:

Ordinarie arbetstid är 40 timmar i veckan, men arbetsgivare och arbetslag kan komma överens om andra tider. Veckoarbetstiden får dock inte överstiga 43 timmar i veckan och inte understiga 37 timmar i veckan. Under en fyraveckorsperiod ska det bli totalt 160 timmar.

——————————————————————————————————

Psykologen: ”En stressfaktor att inte ha förutsägbara tider”

”Det är en stressfaktor att inte kunna ha förutsägbara arbetstider.” Det säger Göran Kecklund, psykolog och stressforskare.
Det är en sak om man själv jobbar på flexibla arbetstider för att man vill och familjen behöver det. Men en helt annan sak om arbetsgivaren bestämmer över ens huvud, eller om man är i ett utsatt läge och inte vågar säga nej. Försvåras familjelivet kan det leda till problem både hemma och på jobbet, med stress och sömnproblem, menar Göran Kecklund, som är verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Som barn till en byggnadsarbetare känner han väl till den grundmurade arbetstiden 7–16 i byggbranschen. Han tror att detta kommer att luckras upp på sikt, som i så många andra branscher och han ser flera risker med det. En risk är att det påverkar familjelivet negativt och att livet blir svårt att planera om tiderna är olika från bygge till bygge. Han tycker också det är viktigt att flexibiliteten inte används som ett sätt att konkurrera med dåliga arbetstider.
– Det är en enormt tuff situation i byggbranschen. Då måste beställaren sätta rimliga gränser och det får inte vara till vilket pris som helst, som lägsta anbudet vinner, säger han.

Om flexibla arbetstider är bra eller dåligt beror på hur det görs. Hur tiderna och schemat ser ut, anser Göran Kecklund.
Men en sak är grunden för allt. Som arbetsgivare gäller det att ha arbetstagarna med sig.
– Det är viktigt att arbetsgivaren involverar arbetarna och facket i den här processen. Att byggnadsarbetarna själva får vara med och bestämma hur de ska lägga upp arbetstiderna och att det finns en frivillighet, säger han.

————————————————————————————————————-

Sambon: ”Det var jag som protesterade”

– Det var nog jag som protesterade mest mot skiftgången. Då hade jag fått ta allt. Vi jobbar heltid båda två och det är mycket som händer på kvällstid, säger Jenny Hjort, som är sambo med Birger Aasa i reportaget.
Hon säger att om hennes man varit tvungen att gå skiftgång hade de löst situationen på något sätt. Men det hade skett till priset av ett normalt liv.
– Jag tycker att man behöver vara två på kvällen och barnen behöver och vill träffa sin pappa. Ju äldre de är desto mer hjälp behöver de med läxor och det är svårt att hinna med att hämta och lämna på träningarna.
Hon ser en risk för ökade krav på andra arbetstider.
– Så länge man kan välja är det okej. Men jag är orolig för att företaget inte alltid kan vara lika tillmötesgående, säger hon.

—————————————————————————————————-

Byggnads: ”Vi tycker att man ska jobba dagtid”

Normalarbetstiden ska ligga under dagtid hävdar Byggnads. Men arbetsgivarna vill se en snabbare utveckling mot ännu mer uppluckrande av ”sjutillfyra”-doktrinen.

Arbetsgivarna hävdar ofta att flexibla arbetstider är ett sätt att lösa familjepusslet, facket resonerar i många fall tvärtom. Flexibla arbetstider kan ibland vara ett sätt att lösa vardagen, men risken finns också att byggnadsarbetare måste anpassa sig till tider som missgynnar dem. Ytterst handlar det om makt. Om vem som ska bestämma över tiden.

Men hur kom det sig att facket ändå tillmötesgick kraven?

– Det var en del av en förhandlingsuppgörelse där vi fick igenom annat. Men vi tycker att man ska jobba dagtid måndag till fredag och inte kvällar, nätter och helger, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Ingen statistik

I dag finns ingen statistik över hur ofta möjligheten till andra arbetstider använts. Men både fackets och arbetsgivarnas åsikt är att det ännu så länge skett i liten omfattning. Sveriges Byggindustriers förhandlingschef Mats Åkerlind är missnöjd. Han tror att arbetstiderna på sikt kommer att luckras upp, men anser att det går för sakta.
– Våra medlemsföretag säger att Byggnads bromsar detta, säger han.

Stupstock

I avtalet finns en stupstock. Då arbetsgivare och byggnadsarbetarna inte kommer överens gäller traditionell arbetstid. Och enligt Mats Åkerlind har facket flera gånger sagt nej. Arbetsgivarna hoppades annars på många uppgörelser också då det gäller vanliga bostadsbyggen. Motivet är att klara en ökad konkurrens och öka produktiviteten. Att använda maskiner och material maximalt. Enligt Mats Åkerlind ska det dock ske utan att byggnadsarbetarnas villkor försämras.