De dog på bygget - rätten friade

Fel på fel som begåtts radades upp i rättegångarna.
Ändå blev det friande domar. Byggnadsarbetaren
har granskat uppmärksammade domar efter fyra
svåra byggolyckor där fyra personer dödades och lika
många skadades. I flera fall har grova fel begåtts på
vägen mot olyckan. Men de som dömde, valde ändå
att fria.
– Det är klart mycket svårare att få en fällande dom i ett arbetsmiljömål, än det är i ett misshandels-, stöld eller annat traditionellt brottmål, säger Mats Palm, chefsåklagare på Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål (Rema).

Kritisk till domar

Statistiken talar samma språk. Bland de brottmål som avgjordes i landets tingsrätter 2009–2011 blev det fällande domar mot åtalade personer i 92 procent av fallen. Det visar den senaste statistiken från Brottsförebyggande rådet, Brå. Men bland arbetsmiljömålen är siffran betydligt lägre. 49 procent av de personer och företag som dömdes 2012 fick fällande domar, visar en sammanräkning, som Byggnadsarbetaren gjort. Närmare hälften av domarna rörde byggbranschen.
Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman är kritisk till hur domstolarna i många fall bedömer arbetsmiljöbrott. Hon tycker att rätten ofta ursäktar det som hänt.
– Jag har sett flera domar där man kan konstatera att de brutit mot Arbetsmiljölagen och våra föreskrifter och ändå landar domstolen i friande domar, säger hon.

Risk

Samhället har på senare år satsat på att lagföra fler för brott i arbetsmiljön. Chefen Mats Palm uppskattar att antalet som lagförts ökat med minst 200 procent, sedan specialenheten Rema bildades 2009.
Men samtidigt frias många arbetsgivare och andra med arbetsmiljöansvar och det är ett problem, menar kammaråklagare Christer B Jarlås.
Han ser en klar risk att många friande domar kan ge färre åtal på sikt. En åklagare får bara åtala om man har starka skäl att tro på en fällning.
–Ju fler domar som blir frikännande, desto svårare är det för oss att förvänta oss fällande domar. Så i förlängningen blir det ju då färre åtal, säger han.
Själv drev han det uppmärksammade målet rörande olyckan vid brobygget över Älandsfjärden, då två byggnadsarbetare dödades och tre skadades när en gjutform rasade. Där blev det fällande domar i tingsrätten, men flera åtalade överklagade till hovrätten och friades där.

Förlorade sin son

May-Britt Björk förlorade sin son Joacim Björk, 22 år, i en svår rasolycka i Helsingborg. Ett väggelement föll över honom. Hon fick aldrig veta att det var en rättegång i hovrätten om hennes sons död. I efterhand fick hon veta att alla frikänts.
– Jag förstår inte hur samhället kan låta det hända, säger hon.

Vi har bett justitieminister Beatrice Ask att kommentera domarna i arbetsmiljömål. Enligt pressekreterare Per Claréus har hon inte haft tid. I stället svarar justitiedepartementet via pressekreteraren.

4 frågor till justitiedepartementet:

1. Hur kan det komma sig att personer kan dö på jobbet och arbetsgivare ändå går fria?

– En arbetsgivare måste naturligtvis bedriva sin verksamhet så att risken för arbetsplatsolyckor nedbringas till ett minimum. Men det kan alltid inträffa rena olyckor utan samband med att någon person agerat felaktigt.

2. Vilket ansvar tar regeringen för att säkerställa att det blir korrekta domar?

– Regeringen varken kan eller får ge instruktioner till åklagare eller domstol om hur de ska hantera enskilda fall. Däremot har regeringen naturligtvis ett ansvar för att se till att lagstiftningen är ändamålsenligt utformad och för att rättsväsendet har tillräckliga resurser. Sedan den 1 januari 2009 finns en särskild enhet, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, som är särskilt inriktad på arbetsmiljömål.

3. Borde lagstiftningen om arbetsmiljöbrott ändras?

– Regeringen har på arbetsmarknadsdepartementets område nyligen lämnat en proposition till riksdagen där det föreslås att sanktionsavgifter i viss utsträckning ska ersätta straffsanktioner för att åstadkomma ett effektivare sanktionssystem. För när-
varande pågår inget arbete med att se över arbetsmiljöbrottet i brottsbalken.

4. Hur ser du på att åklagare anser att kraven på oaktsamhet är för höga?

– Straffrättsligt ansvar ger uttryck för skuld och straffsystemet ska vara reserverat för de mest klandervärda beteendena, vilket gör att inte varje avvikelse från ett önskvärt beteende kan leda till straffansvar. Det är dock viktigt att tröskeln för vad som är oaktsamt inte sätts så högt att lagstiftningen blir ineffektiv.

OCH HÄR ÄR FAKTA OM OLYCKORNA:

ÄLANDSFJÄRDEN 2008

Detta hände:
Snickaren Jyrki Pietarila, 35 år, och betongarbetaren Ingemar Wiklander, 52 år, förlorade sina liv då formen rasade vid ett brobygge över Älandsfjärden, utanför Härnösand, 2008. Tre byggnadsarbetare skadades.

Domarna:

• I tingsrätten dömdes tre personer; en konstruktör, en tillverkare och en produktionschef för arbetsmiljöbrott. De friades senare av hovrätten.

• Hade konstruktionen förstärkts ordentligt hade raset aldrig skett, men hovrätten ansåg på olika grunder att ingen av dem var ansvarig.

• Skanska dömdes i tingsrätten till en företagsbot på sex miljoner kronor.

• Construction Software Center Europe och Örnsköldsviks Takstolstillverkning fick vardera en företagsbot på två miljoner.

• Konstruktionsbolaget som överklagade, friades senare av hovrätten. I hovrätten ville en av ledamöterna fälla produktionschefen.

FILIPSTAD 2009

Detta hände:
18-årige plåtslagarpraktikanten Andreas Nilsson föll 2009 från ett tak i Filipstad och skadade sig så allvarligt att han blev rullstolsburen.
En ställning hade byggts på fel sida huset, medan en annan, helt undermålig, sattes upp där de skulle jobba.

Domarna:

• Tingsrätten friade företaget Lyréns Plåt AB. Den ansåg att arbetsgivaren inte var ansvarig, bland annat eftersom han gett instruktioner till ett av sina bolag om att en ställning skulle byggas. Rätten ansåg att denna instruktion räckte som riskbedömning.

• Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Åklagaren hävdar att arbetsgivaren skulle följt upp så att jobbet blev säkert, samt att man skulle gjort en utförlig riskbedömning. Både i tings- och hovrätt ville två ledamöter fälla.

HELSINGBORG 2010

Detta hände:
22-årige snickaren Joacim Björk dödades då ett tungt väggelement föll över honom när han skulle lossa stag.
Olyckan inträffade i Helsingborg 2010. Elementet saknade infästningar och stod helt fritt. Felen hade fortplantat sig genom hela konstruktions- och byggkedjan.

Domarna:

• Tingsrätten friade samtliga åtalade, en konstruktör och två montagearbetsledare, samt bolagen Strängbetong och OM Design.

• Domen överklagades och även hovrätten friade.

• Konstruktören ansågs ha handlat oaktsamt, men att orsakssambandet med olyckan inte var tillräckligt för att fälla.

• Arbetsledarna friades bland annat då de följt företagets rutiner. Men rutinerna ansågs efter olyckan helt otillräckliga och ändrades.

LÅNGSHYTTAN 2009

Detta hände:
42-årige Jan Wilhelmsson, inhyrd som chaufför, dödades vid en sprängning i samband med schaktarbeten i Långshyttan 2009. Han träffades i huvudet av en utkastad sten och dog några dagar senare. Någon skyddsmatta, som man enligt säkerhetsföreskrifter ska ha, användes inte.

Domarna:

• Tingsrätten friade både företaget Rolf Graf AB, som hyrt in chauffören, och den ansvarige för sprängningarna. Man konstaterar att hade skyddsmatta använts hade olyckan sannolikt inte hänt.

• Tingsrätten ansåg att den ansvarige på flera sätt handlat oaktsamt på ett sätt som lett till dödsfallet. Men ansåg samtidigt inte att handlandet var brottsligt. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. I hovrätten ville en ledamot fälla.