Daglig kamp för att få jobb

Det regnade, blåste och var fuktigt i luften. Vvs-montören Rebecca Heintz hade precis kommit till jobbet på morgonen för att se vad hon skulle göra under dagen. Hennes abetsledare kallade in henne på kontoret. Hon kände att någonting låg i luften, men varselbeskedet kom ändå som en chock. Först trodde Rebecca att hon hade gjort något fel, men arbetsledaren sa att det inte berodde på henne.
– Det var arbetsbrist. Det fanns inte något att göra efter årsskiftet.

Efter att hon fått beskedet satte hon sig i firmabilen och grät.
– Det var skitjobbigt. Äntligen hade jag fått ett jobb och jag kunde slappna av, säger hon och vänder blicken ut mot tallarna utanför köksfönstret.

Det har gått några månader sedan hon fick varsellappen. Grådasket har bytts ut mot kyla och någon minusgrad, och 2012 har övergått i 2013. Rebecca har flyttat in i trerummaren i det blåa tiovåningshöghuset i förorten Kortedala i östra Göteborg. Hyresrätten delar hon med sin yngre bror Joakim.

Rebecca har staplat de blommönstrade kaffekopparna på brickan och går med långsamma steg in med dem i vardagsrummet. Ryggen värker. I helgen fick hon akut åka in till sjukhuset för ryggskott.
– Jag hade kramper och var så stel att jag knappt kunde andas.

Rebecca har arbetat på två arbetsplatser sedan uppsägningen. Det ena var som inhyrd på Qsec, där hon skötte inregleringen av värme i elementen – ett jobb med många resor och långa arbetsdagar. Det andra jobbet var på ett litet byggföretag, där hon blev uppsagd samma dag som hon började klaga över ryggproblemen.

– Det var skönt att komma därifrån. Företaget hade inget kollektivavtal och taskig inställning till facket, säger Rebecca som nu har anmält företaget till Byggnads.

Rebecca är sjukskriven för sina ryggproblem, men kommer så fort hon blir frisk igen att söka jobb som vvs-montör. Hon är 24 år och räknas till gruppen unga arbetslösa (15–24 år). Bland unga byggnads-arbetare är arbetslösheten 9,2 procent (2012) visar en urvalsundersökning som SCB har gjort på Byggnadsarbetarens uppdrag. En andel som är dubbelt så hög jämfört med den som gäller för samtliga byggnadsarbetare (15–74 år) och tredubbelt så hög jämfört med åldersgruppen 35–44 år.

– Den generella förklaringen är att ungdomar har brist på erfarenhet och de har inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. För dem som söker lärlingstjänst kan det också vara svårt inom populära utbildningar som snickare och installationselektriker, säger Karin Berglind, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Ungdomar är också mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog särskilt hårt mot ungdomar och även under lågkonjunkturen 2009 drevs ungdomsarbetslösheten upp.

Efter lärlingsutbildningen var Rebecca arbetslös under tre månader 2011. Tiden som arbetslös gick långsamt och hon mådde dåligt. Dessutom gick hon in i arbetslösheten med dåligt självförtroende skapat av en nedlåtande attityd på hennes första arbetsplats, där ”de hela tiden påpekade vad man inte kunde”.
– Du sjunker sakta men säkert. Du blir mer och mer självkritisk och tror inte att du har någonting att komma med.

Rebecca sökte ändå alla möjliga slags jobb och fick efter ett tag arbete på byggvaruhuset Hornbach. Efter att ha varit där i fem månader såg bemanningsföretaget FMR hennes profil hos arbetsförmedlingen och hon blev inhyrd på Göfast-gruppen.

Hennes gester blir livligare när hon pratar om jobbet. Rebecca berättar om hur hon blev uppskattad, både för vad hon kunde och för den hon är. Det var en skön känsla när arbetskamraterna ringde och frågade hur de skulle lösa det och det problemet.
– Det var det här som jag hade slitit för tre år i gymnasiet. Jag hade fått lön för mödan.

När Rebecca arbetade som vvs-montör fick hon ut cirka 18 000 kronor i månaden efter skatt. Som arbetslös tror hon att hon får ut drygt hälften. Men Rebecca tror att hon kommer att klara det. Hon har låg hyra på lägenheten och har lagt undan lite pengar.
– Jag får dra ner på det roliga; att gå ut med kompisar och inte köpa så mycket kläder.

Hon tror ändå att arbetslösheten denna gång inte blir lika tung som tidigare. Nu har hon mer arbetslivserfarenhet och något att ”komma med”. Dessutom är vvs-montörer eftertraktade på arbetsmarknaden.
– Jag har ju mitt utbildningsbevis och körkort. Jag tror att jag får jobb under våren.

”Det känns som att man aldrig får någon riktig anställning”

Sara Johnsson får inte jobb som glasarbetare. I stället har hon haft flera tillfälliga jobb, exempelvis på krogen och på förskolor.
– Det känns som om man är därute i periferin och att man aldrig får någon riktig anställning, säger Sara Johnsson.

24-åriga Sara Johnsson arbetar som vikarie på en förskola i Östersund, men från början valde hon ett helt annat yrke, glasarbetare. Efter gymnasiet gjorde Sara Johnsson sin lärlingsutbildning, men företaget hade inte något kollektivavtal och hon kunde därför inte få ut sitt yrkesbevis.
– Jag kom på det efter att det hade gått ett år. Det var jättedåligt, praktiken blev helt bortkastad.

Sara Johnsson hade under lärlingsperioden arbetat några kvällar i veckan på krogen.

Hon fortsatte med det ett halvår tills hon fick jobb på Ryds glas i Östersund. Sara Johnsson trivdes jättebra, men Sara blev uppsagd under 2008 när konjunkturen gav vika. 2010 fick hon åter jobb på Ryds glas, men blev uppsagd igen på grund av arbetsbrist. Mellan dessa perioder har Sara fortsatt att arbeta på krogen och inte tagit ut någon a-kasseersättning.

– Jag vill inte vara hemma i väntan på jobb och jag tycker att det är nyttigt att jobba med olika yrken.

Efter sista uppsägningen på Ryds glas började Sara arbeta på förskola som vikarie. I början fick hon hoppa in med kort varsel. Hon var runt på fem olika.
– Det var den värsta biten. De kunde ringa varje morgon.

Numera får hon vikariat på flera månader. Sara trivs bra med jobbet, men skulle ändå helst av allt vilja komma tillbaka till glasbranschen. På förskolan får hon ut 13 000 kronor i månaden, som fullbetalad glasarbetare hade hon fått ut cirka 18 000 kronor.

– Dessutom jobbar du sjukt mycket mer på dagis och har bara en halvtimmas rast per dag. Du har inga arbetskläder och inga skor. På glasföretaget fick jag två uppsättningar kläder varje år.

Sara har sökt flera glasjobb i de perioder som hon har varit uppsagd, men det har varit trögt på grund av lågkonjunkturen och att hon inte har något yrkesbevis. Och som kvinna i glasbranschen i Östersund har hon stött på motstånd.
– De har inte varit med om att tjejer söker till glasmästeri häruppe. Ofta reagerar de jättebra, men ibland blir de reserverade.

TRE frågor till Karin Berglind, analytiker inom byggområdet på Arbetsförmedlingen:

1. Varför slår ekonomiska kriser hårt mot ungdomar?

– När det är en försvagning på arbetsmarknaden, drabbas de yngre eftersom de är sist in på arbetsmarknaden. Men de brukar också ha lättast att få jobb när det vänder uppåt.

2. Hur ser ungdomars anställningar ut?

– Det handlar mycket om vikariat och tillfälliga anställningar, men det är vanligt att ungdomar inte har så långa perioder av arbetslöshet.

3. Hur ser framtiden inom bygg ut?

– Framtidsutsikterna på längre sikt är goda. Yrkesprognoserna på fem till tio års sikt visar att behoven ökar inom de flesta byggyrken.

REBECCA: TRE TIPS!

• Sök många jobb – även jobb som du inte är intresserad av.

Det är bra att öva sig att gå på anställningsintervjuer och du kanske ändrar uppfattning när du är på intervjun.

• Ha bra kontakt med din handläggare på arbetsförmedlingen.

Tveka inte att berätta hur du mår eller om du behöver hjälp med något.

• Ta hand om dig själv.

Du kan inte söka jobb hela tiden. Unna dig att göra saker som du är intresserad av för att bygga upp dig själv.

DETTA HÄNDER OM DU ÄR UNG OCH ARBETSLÖS:

• Jobbsökarfas

Du skriver in dig på arbetsförmedlingen. Det görs en handlingsplan, men du söker jobb på egen hand. Varar under 90 dagar.

• Ungdomsgarantin

Den arbetssökande kartläggs och man ser över om det behövs kortare yrkesutbildning eller hjälp till praktikplatser. Det kan finnas behov att göra klart grundskole- eller gymnasieutbildning. Varar i högst 15 månader.

• Jobb- och utvecklingsgarantin

(Fas 1 och 2)

Likheter med ungdomsgarantin, men det finns fler möjligheter om man har svårigheter att få arbete. Här kan man få praktik, arbetsmarknadsutbildning eller nystartsjobb. Omfattar 450 ersättningsdagar (1 ½ år).

• Sysselsättningsfasen

(Fas 3)

Arbetslösa placeras ut i en sysselsättning hos en så kallad anordnare. Det finns ingen bortre gräns, men du kan bara vara sysselsatt i högst två år hos samma anordnare. Åtgärden har fått mycket kritik för att de arbetslösa tycker att arbetsuppgifterna är meningslösa och att företagen tjänar pengar på långtidsarbetslösa.