Därför frias de dömda
Kammåklagare Christer B Jarlås säger att han aldrig förvånas över en dom från hovrätten.
-De har gjort en annan bedömning, säger han.
Han tycker att det är märkligt att de ägnar så lite utrymme i domen åt att motivera beslutet.
-Hovrätten ger inga besked om hur den tänker och ingen vägledning om hur man ska agera i framtiden, säger han.
Christer B Jarlås konstaterar att domen visar att det uppenbarligen krävs rätt mycket för att fälla någon för arbetsmiljöbrott.
Trots de friande domarna poängterar Christer B Jarlås att en stor del i åtalet fortfarande står kvar från tingsrätten. Skanska som var totalentreprenör och arbetsgivare dömdes till en rekordhög företagsbot på sex miljoner kronor. Företaget valde att inte överklaga utan betala.
”Inte bevisat”
Däremot överklagade de tre personer som dömdes vid samma tillfälle och två av företagen till hovrätten. Hovrätten anser inte att det utifrån de utredningar som gjorts går att slå fast vad som utlöste raset av gjutformen. En teori är att en svag knekt lett till en dominoeffekt. En annan, teori menar man, är att det stabiliserande systemet i gjutformen havererat och att sidokrafter gjort att raset uppstått. Dock, anser hovrätten, är alla eniga om att om konstruktionen hade förstärkts ordentligt, hade raset aldrig skett. Men bland dem som åtalats utser man ingen skyldig till varför det aldrig gjordes.
Annan slutsats
Hovrätten går på produktionschefens linje om att han förlitade sig på att alla nödvändiga förstärkningar av formen var gjorda. Man anser att en produktionschef inte i detalj kan kontrollera alla moment, ritningar och beräkningsunderlag, utan måste kunna lita på uppgifter från sin personal. Tidigare provbelastningar av knektarna hade visat att de inte höll för den belastning de utsattes för. Men han har inte haft anledning att misstänka annat än att alla åtgärder var vidtagna och att det inte var någon fara, menar rätten.
En av ledamöterna i rätten hade en avvikande mening i skuldfrågan. Hovrättsrådet Risto Stoorhöök anser att produktionschefen är skyldig till vållande till annans död och kroppsskada.
Friar konstruktören
Hovrätten friar också konstruktören som ritade knektarna. Konsulter har ett arbetsmiljöansvar, men rätten anser att hans uppgift, att bara rita enskilda knektar, inte gör att han kan fällas för något brott. Samma resonemang, att man hade begränsade möjligheter att påverka arbetsmiljön, gäller även, konstruktörens arbetsgivare, Construction Software Center Europe, som också blir frikänd.
Den tredje friade personen företräder takstolstillverkaren som tillverkade knektarna.
Gjutformens delar var beställda av Skanska som också gjorde formen färdig på arbetsplatsen.
Man hade lagt ut tillverkningen på Örnsköldsviks takstolstillverkning som i sin tur lagt ut ritningen av knektarna på Construction Software Center Europe.
Brister på knektarna
Det är klarlagt att det fanns allvarliga brister på vissa av de knektar som levererades till Skanska. Men hovrätten anser inte att det är bevisat att dessa brister direkt har lett till raset och därför väljer man att fria. Hovrätten konstaterar också att Skanska inte fått tillräckliga uppgifter av takstolstillverkaren om hur stora förstärkningar som behövts av formen. Men man menar att det inte direkt har påverkat att olyckan skedde, eftersom Skanska ändå insett att man måste göra förstärkningar.
I den överklagade domen från tingsrätten i Ångermanland dömes också Örnsköldsviks takstolstillverkning att betala företagsbot. Företaget överklagade men gick sedan inte vidare med detta eftersom det gick i konkurs.
I formrasolyckan vid Älandsfjärden 2008 dödades två byggnadsarbetare och tre skadades.
Margite Fransson
Cenneth Niklasson