Epoxins återkomst

Allt är förberett. Nu är det snabba ryck. Arbetslaget har bara en halvtimma på sig efter att relining­arbetaren eller teknikern, Emrik Wallberg, hällt i blandningarna till epoxiplasten. Sedan ska ett nytt rör vara klart i en gammal stam på ett bostadshus i Täby, utanför Stockholm.
– Nu är det handskarna på, säger Emrik, innan han öppnar kranen och slår härdaren i hartsen.

Intensivt jobb

Ett intensivt jobb startar. Björn Bjurinder tar vid och blandar lösningen, som Markus Englund sedan häller i en jättelik rörformad strumpa belagd med ett plastmaterial på utsidan. Materialet manglas sedan ut i strumpan.
När det är klart springer Markus och Björn upp på taket, där strumpan körs in i en maskin som kallas kula och som sedan kopplas till det gamla röret. Sedan vänds strumpan ut och in med tryckluft medan den åker ner de elva våningarna till Emrik som väntar i garaget. Då bildar den plastbelagda strumpan ett nytt rör inuti det gamla och den epoxibelagda delen ansluter mot den gamla rörväggen.
Hela laget andas ut.
– Det ser bra ut, konstaterar Markus Englund.

Finalen för jobbet

Detta är också finalen för ett jobb med 704 lägen­heter i Täby. Det näst största projektet någonsin för hans arbetsgivare reliningföretaget Proline, som också är störst i branschen med 229 anställda. På företaget används epoxi som komplement till annan teknik, medan många andra företag i branschen har metoder som uteslutande bygger på epoxi.
Men användningen av materialet är kontroversiell, eftersom det är en välkänd högrisk för kontaktallergi om man får det på huden. Det kan ge besvärliga eksem, rodnader, utslag och blåsor och man tål därefter inte att utsättas för saker som innehåller epoxi. Besvären är livslånga. För vissa kan det leda till att man tvingas byta jobb.

Flera har sökt läkarvård

Allergier på grund av epoxi var vanligare förr, framför allt under 1970-talet. Men på senare tid har flera reliningarbetare sökt läkarvård för att de blivit allergiska.
– Det är ett antal personer som vi utrett som fått svåra allergiska reaktioner i arbetet med relining. Det rör sig om fem till tio personer det senaste året, säger Ingegärd Anveden Berglind, överläkare vid Institutet för miljömedicin i Stockholm.
Markus Englund säger att han för egen del inte är orolig, men försiktig.
– Det gäller att inte komma i närheten av epoxin, säger han.

Att blanda – ett riskmoment

Riskerna att utsättas uppstår vid blandningen, när epoxin hälls ner i strumpan och då denna ansluts till rörstammen uppifrån taket. Arbetet med grenrör är också utsatt. Då stammen är satt, ska grenrör ansluta stammen till andra rör i lägenheterna. Det sker genom att man från taket fräser hål i röret och därefter skjuter ner ett grenrör på plats.
– När jag fräser använder jag andningsskydd. Epoxin är inte färdighärdad då och det blir damm, berättar Markus Englund, som jobbat med materialet i två år genom strumpmetoden eller flexibla foderrör som det heter på fackspråk.

Lycksökare

Både teknikerna och regionchefen Jan Granström på Proline betonar att företaget är noga med skyddet och de tycker att det är viktigt att riskerna tas upp. Men fackliga organisationer är oroade för att många i branschen inte känner till farorna. Relining i fastigheter är en relativt ny, snabbväxande bransch och har i dag en omsättning på över en halv miljard kronor. En rad nya företag av olika storlek har startats. Det innebär en vildvuxen bransch som rymmer både seriösa företag och lycksökare med mindre koll på skyddet. De två största företagen arbetar med polyester, men sett till antalet företag är epoxi vanligare. Av användningen i branschen beräknas cirka 40 procent vara epoxi och 60 procent polyester.

Vill helst jobba med polyester

– Vi vill helst använda vår egen metod med polyester, Prolinemetoden, eftersom den är miljövänligare. Men vi använder flexibla foderrör som ett komplement, säger Jan Granström. Han gör ingen hemlighet av att han hellre skulle önska ett hälsovänligare alternativ till epoxin.
– Vi tittar på nya tekniker. Med epoxi blir det hela tiden en diskussion, säger Jan Granström.
Också arbete med polyester innebär hälsorisker som kräver skydd av olika slag.

Kladdigaste momentet

Det kladdigaste momentet med epoxi är när man ska begjuta en slags strumpa i form av ett grenrör med epoxiplast. Det är samma princip som med strumpan. Det blivande grenröret läggs på ett plastunderlag, där man lagt epoxi. Samma material hälls över och så läggs plastskynket över och sedan kavlas epoxin ut. Efteråt kan epoxi behöva fördelas ytterligare för hand och så ska grenröret ner i ett verktyg som förs ner från taket och på plats.
– Då brukar jag använda tre handskar, som jag tar av efterhand. Ett par går åt när jag fördelar epoxin, ett par när grejerna ska ner i röret. Då är det risk för kladd. Sedan har jag ett extrapar om jag behöver dra upp och justera grenröret, säger Markus Englund.

Storkonsument av handskar

Arbetsplatsen är storkonsumenter av handskar. Det går åt cirka 100 under en arbetsdag när de sätter två stammar och gör ett par grenförstärkningar. På grund av allergirisken är det hårda krav vid arbete med epoxi. Alla som jobbar med materialet har härdplastutbildning och går på regelbundna läkarundersökningar, som regelverket säger.
– Epoxin ska behandlas med respekt. Det är A och O. Du ska inte få något kladd på dig, säger Björn Bjurinder.

FAKTA/RELINING

• Det finns ett flertal olika metoder för relining i fastigheter, men i huvudsak kan de delas in i två områden: strumptekniken, som på fackspråk heter flexibla foderrör. Den andra är teknik med lösplast. Relining används både för avloppsrör och vattenrör. För båda metoderna krävs att rören först rengörs.
• Strumpteknik: En polyesterstrumpa med filt impregneras med flytande plast med epoxi. Denna förs ner i röret och pressas med lufttryck ut mot rörets sidor. Sedan härdas strumpan med olika metoder. En robot förs in i röret för att fräsa upp anslutningar. Detta är en mycket vanlig teknik.
• Lösplastteknik: Med olika metoder beläggs rörens insidor med flytande plast. Plasten sprutas in eller borstas ut mot väggarna. Denna metod används vid avloppsledningar. Den plast som används är antingen polyester eller epoxi.
• Vid relining av vattenledningsrör används alltid epoxi. Där blåser man epoxin genom röret så att den lämnar en tunn hinna efter sig.