Tvingas till farliga kopplingar
Ett exempel är Värmland.
– Kraven på att gå på marken och köra med radiostyrning har ökat markant. Det tycker också många av mina kollegor och det är ett problem som vi ofta diskuterar i kranklubben, berättar Lars Jansson kranförare sedan 1983 och engagerad i Byggnads lokala kranklubb.
Han säger att kraven kommer från beställare av olika slag och att kranföretagen, stora som små, oftast anpassar sig efter det.
– De stora problemen gäller kranar på 20-30 meter. Det är oftast då beställarna ställer kraven på radiostyrning, eftersom de anses lättare att köra från marken. Ofta tar beställaren in för små kranar för att det ska bli billigt, berättar han.
Ökade olycksrisker
Byggnadsarbetaren har tidigare berättat om kranförare som tvingas gå på marken med radiostyrning. En tanke bakom detta är att de ska hjälpa till på bygget, något som både kranförare och fackliga företrädare är kritiska till, om det sker under tvång. Flera kranförare berättar också att detta ofta leder till att de själva kopplar och lyfter lasten, vilket ger ökade olycksrisker. Ett exempel är olyckan där kranföraren Ulf Ryding dog efter att ha fått ett parti väggelement över sig i samband med lossning av last.
Ulf Ryding dog på ett bygge i Stockholmsområdet, men nu visar det sig alltså fjärrstyrningen och ensamkopplingen bland kranförare ökar i flera delar av landet.
Lars Jansson tycker att utvecklingen är dålig och farlig.
-Jag tog krankort 1983. Då satt jag alltid i hytten. Hela 1990-talet körde vi till största delen från hytten, men de sista tio åren det blivit allt sämre och kraven har ökat på att vi ska gå på marken.Visst kan radiostyrning vara bra som alternativ, men vi förare måste få välja.
Ett sätt att spara pengar
Många kranförare vittnar idag om att radiostyrningen används som ett sätt för företagen att spara pengar. Det leder också ofta till att kranförarna springer upp och ner från mark till valv. Att de själva lossar och kopplar lasten.
I flera fall vittnar kranförarna om att de inte ens har ett val, eftersom företagen köper in kranar utan hytt eller hytterna aldrig sätts upp.
– Jag har jobbat tio år i yrket men har aldrig suttit i en kranhytt och kört, berättar kranföraren Ulf Engenström. Han arbetar på Attacus Bygg i Östersund. Företaget har två mindre kranar utan hytt och när de hyr in större kranar monteras det aldrig några hytter. Han har också sett samma fenomen på andra byggen i Östersund de senaste åren.
Vill kunna välja
Både Ulf och kollegan Magnus Lundström, på samma företag, vill ha en förändring och möjlighet att välja körsätt efter vad som är säkrast. Riskerna med radiostyrning är flera.
-Det är en säkerhetsrisk i och med att man förväntas göra många saker. Och om jag till exempel är med och monterar en vägg, då är det lätt att glömma bort att slå till nödstoppet. Det händer ju aldrig om man är i en hytt. Jag tycker att vi borde ha en hytt att välja på, för på vintern är det ju skitkallt och när man fryser blir det en risk, säger han.