Miljardfusk i kommuner

I våras släppte Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) en bok om hur man ska motverka lokal organiserad brottslighet. I den står bland annat hur kommuner kan undvika att skattepengar går till svarta löner via offentlig upphandling. Byggbranschen beskrivs som en riskbransch i sammanhanget. Därför har Byggnadsarbetaren undersökt hur noga entreprenörer som bygger åt kommunerna egentligen kontrolleras.

Ser bra ut vid första anblick

Vid en första anblick ser det ganska bra ut. När Byggnadsarbetaren frågade Sveriges kommuner svarade 58 procent att de kontrollerar att det inte förekommer svartarbete på kommunala byggen. Men tar man en ordentlig titt på svaren ser man att skenet bedrar.

Skippar uppföljning

Enligt BRÅ måste företag kontrolleras både i samband med upphandling och genom uppföljningar under kontraktstiden. Och det är här det brister. Mer än hälften av de kommuner som svarar att de gör kontroller skippar uppföljningen. 42 procent kontrollerar inte alls om svartarbete förekommer. Kvar blir bara knappt 29 procent som faktiskt gör som BRÅ rekommenderar.

Prisfixering

På Byggnads Avdelning 6 har ombudsmannen Stefan Skoglund erfarenhet av prisfixering och dålig kontroll vid offentliga upphandlingar. Många företagare vänder sig till honom och är arga.
– De som vinner upphandlingarna i vissa kommuner lägger så låga anbud att de omöjligt kan klara jobbet med vit arbetskraft för de pengarna, säger han. Kommunerna slarvar med att skriva in krav på skadestånd i sina upphandlingstexter. De struntar i den sociala biten och fokuserar bara på priset, säger han.

”Upprörande”

Lars Korsell är forskare på BRÅ. När vi visar honom våra svar förvånas han över att kontrollen är så dålig som undersökningen visar.
– Det är upprörande att det ser ut så just inom byggsektorn som är så stor inom det offentliga, säger han.

Ytlig kontroll

Lars Korsell menar att kontrollen är alldeles för ytlig. Att kolla upp ett företag i samband med att man sluter avtal är ingen garanti mot svartarbete. Det krävs att fusk redan upptäckts för att det ska synas i de uppgifter man kan få ut från till exempel Skatteverket. Dessutom kan huvudentreprenören vara hur hederlig som helst och problemet i stället finnas bland de underentreprenörer som tas in. Byggbranschen blir allt mer specialiserad. Många olika underentreprenörer har blivit mer regel än undantag på stora byggen. Det gör anställningsförhållandena svåra att överblicka.

Anlitar stora företag

Många kommuner nöjer sig med att anlita en stort och välkänt byggföretag. Men om de flesta som jobbar på byggena är anställda av underentreprenörer har inte det stora företaget ansvaret för de anställda.
– Frågan är hur mycket huvudentreprenören kollar dem de har under sig, säger Lars Korsell.

”Borde kontrollera skatteinbetalningar”

Därför tycker Lars Korsell att det enda sättet att säkert förebygga svartjobb är att hela tiden kontrollera vilka skatter och avgifter skatteverket fått in och att regelbundet kontrollera vilka som faktiskt vistas på arbetsplatserna. Gärna med stöd av en personalliggare eller krav på ID06. Att kontroll på individnivå är effektivt vet också Ulf Horngård som är riksansvarig för Skatteverkets arbete mot svartjobb.
– När vi införde personalliggare på restaurangerna dök det plötsligt upp 4000 nya vita jobb på marknaden. Så där finns det nog lite att hämta även inom byggbranschen, säger han.

Skatteverket vill samarbeta

Enligt skatteverkets beräkningar går minst en dryg miljard kronor till svart arbetskraft på kommunala byggen varje år. Därför jobbar verket aktivt med att få kommuner att samarbeta med dem och göra regelbundna kontroller av de företag som anlitas. Enligt Ulf Horngård är dåliga kunskaper på kommunernas upphandlingsenheter ett stort problem.
– Ibland när jag besöker en kommun är det någon som frågar vad en F-skattsedel är. Det är ju inte så bra om man ska kunna undersöka om ett företag är seriöst, säger Ulf Horngård.

Känner inte till hjälpen från skatteverket

Skatteverket erbjuder flera möjligheter för kommuner att få gratis få hjälp med kontroller av anlitade företag och deras anställda. Men många upphandlare vet inte hur de ska använda hjälpen. Och de har inget juridiskt krav på sig att veta det. Enligt lag kan bara det företag som anlitat svart arbetskraft åka dit. De som i sin tur anlitat det fuskande företaget kan bara dömas om de bevisligen känt till fusket. Det gäller även för kommunerna.

”Vi följer lagen”

”Vi följer Lagen om Offentlig Upphandling och Svensk lagstiftning när vi upphandlar.” Så svarar en stor del av de kommuner som inte anser att någon uppföljning behövs på deras byggen. De får det att låta som att lagen i sig innebär ett skydd. Så är det inte. Tvärt om kan Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) uppmuntra skumma företag att ge sig in i förhandlingar.
– Det är mycket fokus på priset. Det kan göra att seriösa byggentreprenörer får svårt att klara sig i konkurrensen. De kan till och med uppmuntras att fuska för att kunna lägga låga bud, säger Lars Korsell.

Avtal kan sätta press på företagen

Följer man LOU rakt av är det bara företag som har dömts för ekonomisk brottslighet som ska uteslutas i en upphandling. Det betyder att de som misstänks för upprepade skattebrott kan vara med och vinna upphandlingar eftersom utredningarna mot dem kan ta flera år. Lars Korsell tycker därför att kommunerna måste bli bättre på att skriva in i sina avtal att de har rätt att säga upp entreprenörer som inte sköter sig.