Ja till EUs grundlag trots facklig opposition
Det krävdes tre fjärdedelars majoritet för ett godkännande. Den gränsen klarades med drygt 20 rösters marginal bland de 295 riksdagsledamöter som deltog i omröstningen igår.
Fördraget är omdebatterat bland annat utifrån att mer makt flyttas till EU. Men det som har väckt mest uppmärksamhet i Sverige är hur fördraget påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellens framtid.
Förutsättningarna för arbetsrätten i Europa har ändrats i och med att EG-domstolen i en rad domar har tolkat EU-reglerna på ett sätt som väckt stark facklig kritik.
Efter domarna har processen runt det nya fördraget på en del håll setts som en möjlighet att driva krav gällande arbetsrätten. Det förklarar att Byggnads ordförande Hans Tilly är missnöjd med att fördraget röstades igenom igår, men samtidigt säger så här:
– Jag har inget emot Lissabonfördraget.
Han tycker att man skulle ha tagit chansen att använda fördraget som ett påtryckningsmedel. I det syftet har Byggnads drivit linjen att det inte skulle godkännas innan den statliga utredaren Claes Stråth har presenterat sina förslag i december.
Claes Stråth ser över hur svenska lagändringar kan säkra den svenska modellen. LO-kongressen tog i somras beslut just om att driva på för att vänta med omröstningen till efter utredningen. Hans Tilly tycker att LO-ledningen kunde ha drivit det kravet hårdare.
Tydligast om hur man vill använda fördraget för att tvinga fram garantier för den svenska modellen har vänsterpartiet varit. De ville inte rösta igenom det utan att ha fått lägga till ett juridiskt bindande undantag för modellen.
– I dag kan vi tvinga fram ett formellt undantag. När klubban väl har fallit har den möjligheten glidit oss ur händerna, sa partiets företrädare Hans Linde i början av riksdagsdebatten igår.
Regeringens företrädare ville däremot hålla isär frågan om fördraget och den om arbetsrätten som helt separata.
Nu återstår att se vilka förslag gällande svenska lagändringar Claes Stråth kommer med i december. Samtidigt fortsätter debatten om att i efterhand få in ett socialt protokoll, som stärker arbetsrätten, i fördraget och om att driva fram ändringar i EUs utstationeringsdirektiv. Direktivet sätter ramarna för hur varje land ska reglera villkoren för arbetare från andra EU-länder.
Gällande Lissabonfördraget har ännu inte Tjeckien röstat och på Irland har folket sagt nej i en omröstning. Det är därmed oklart om och när fördraget kan träda i kraft i sin nuvarande utformning.