Olika syn på nytt byggavtal

Byggnads och Sveriges Byggindustrier slöt ett nytt avtal, som ger 10,2 procent under tre år.
Som grund ligger det tidigare medlarbudet och sedan har parterna arbetat med att lösa de frågor som man var oeniga om.
Hans Tilly tycker att det blev en bra helhet, men pekar också på flera områden i avtalet som han tycker är viktiga.
– Våra medlemmar får till exempel en bra löneökning i en jämn fördelning under perioden. Vi får också upp grundlönen till 128 kronor i timman, säger han.

Arbetsgivarnas Olle Ehrlén, som också är vd i NCC, är lättad över att man till slut fick ett avtal, men tycker att det var till ett högt pris.
‑ Det är ett avtal som dikterats av Byggnads och som har genomdrivits med strejk, säger han.
Han tycker inte att Sveriges Byggindustrier har fått igenom så mycket, men att det är viktigt att granskningen och mätningen har tagits bort från kollektivavtalet.

Två viktiga stridsfrågor har varit:

*Partsfrågan: Här finns två förändringar, den ena är att samma förhandlingsrätt ska gälla på samtliga avtal. Byggnads avdelningar ska i fortsättningen förhandla om lönerna också på avtalet för anläggarna. Men denna rätt gäller endast på arbetsplatser med mer än 1 200 timmar. Också i byggavtalet, som tidigare inte haft någon undre gräns, införs nu samma regel om antal timmar. 1 200 timmar motsvarar ungefär ett villabygge och på arbetsplatser med färre antal timmar är arbetslaget förhandlande part och sluter avtal. Men man har rätt att ta hjälp av facket.

* Granskningsunderlagen. Arbetsgivarna ska nu redovisa granskningsunderlag också för oorganiserade samt för de som tillhör en annan facklig organisation. Det är en fråga som Byggnads fått igenom. Byggarbetsgivarna ansåg att det hotade den enskildes integritet när man ska redovisa löner för oorganiserade till facket.

En ytterligare viktigt fråga har varit arbetstidsförkortningen. Byggnads hade krävt en arbetstidsförkortning med tre dagar under perioden. Det blev totalt två.