Miljonprogrammet håller för jämförelser

Den frågeställningen utreds i en ny bok från Boverket som heter ”Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande”.
Boken avslöjar att arkitekterna tvärtemot vad som brukar påstås, hade ett stort inflytande över bostadsbyggandets inriktning, husens utformning, deras placering etc.
Vid en internationell jämförelse visar det sig också att de svenska husen från rekordåren 1961-1975 inte har så dålig kvalitet som det ofta påstås.
Lägenhetsplanerna är, om man jämför med liknande miljonprogram i andra välfärdsnationer, ofta väl lösta, den offentliga och privata servicen är bättre, större intresse ägnades åt den yttre miljön och den byggtekniska kvaliteten är högre än i andra länder.
Det genomsnittliga huset från denna tid har klarat sig bra med enbart rutinmässigt underhåll, visar en av de undersökningar som bokens författare gjort.
I en del fall har dock dålig teknisk standard, vakanta lägenheter, negativ image och stora förvaltningsproblem tvingat fram omfattande åtgärder.
Boken finansieras med anslag från Humanistiska forskningsrådet och den presenterades av Boverket igår.
Fotnot: Humanistiska forskningsrådet är en statlig instans.