Byggnads förlorade AD-tvist om ackord

Tvisten uppstod på Wäst-Bygg AB för några år sedan. Bolaget gjorde en ny- och tillbyggnad av en ishall i Borås. Arbetet bedrevs framförallt med egen personal, men till viss del även av underentreprenörer. Företaget hade utan att diskutera med arbetstagarsidan, anlitat underentreprenörer på det arbete som man redan hade en ackordsuppgörelse om. Byggnads ansåg att bolaget brutit mot ackordsöverenskommelsen, och mot byggnadsavtalet.

Enligt förbundet bröt också arbetsgivaren mot reglerna om rätt till information. Bolaget borde ha informerat om att det aktuella arbetet skulle läggas ut på entreprenörer, eller i ackordsunderlaget pekat ut vilka delar som inte skulle ingå i ackordet.
Men Byggnads fick alltså inte gehör för sina synpunkter i AD utan domstolen gick på arbetsgivarsidans linje. Man hänvisade till tidigare domar. Båda domarna gällde brutna ackordsöverenskommelser.

Arbetsdomstolen sade i det första målet (1982) som Byggnads förlorade, att ackordsöverenskommelse inte ska uppfattas ”som en överenskommelse om rätt till arbete”. I det andra målet som Byggnads också förlorade (1996) slog AD fast att ackordsöverenskommelsen endast gäller den ersättning som de anställda har rätt till, ”om de utför de angivna arbetsuppgifterna”.
Arbetsdomstolen slår i det aktuella målet fast att Byggnadsavtalet inte innehåller något förbud för arbetsgivaren att senare anlita underentreprenörer för arbeten som ursprungligen ingick i ackordsöverenskommelsen.

Domstolen tar också upp, att det i det gamla byggavtalet, fanns en regel om ackordsbundenhet. Denna bestämmelse upphävdes 1974, i och med att regeln om anställningsskydd infördes. Byggnads uppfattning är att byggnadsavtalet i praktiken alltjämt har den innebörden.
Två ledamöter i AD, från LO-sidan, var inte överens med majoriteten av domstolens övriga ledamöter. De skriver i en bilaga att de anser att Wäst-Bygg gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. De pekar på att det i ackordsöverenskommelsen på Wäst-Bygg särskilt angavs, att tillkommande och avgående mängder, skulle regleras mellan parterna.

Ledamöterna anser att om ena parten i en ackordsöverenskommelse ensidigt har rätt att ändra de grundläggande förutsättningarna för överenskommelsen, blir hela verksamheten med överenskommelser i förväg, med fastlagt antal timmar och ersättning för dessa timmar, helt meningslös.