Skanskas chefer ökar sin inkomst mest

Lönerna för Byggnads medlemmar ökade med i genomsnitt 3,8 procent 1998. Under samma period ökade direktörer och fackliga ledare i branschen sina inkomster i betydligt snabbare takt.
Mest ökade inkomsterna för toppchefer i storföretagen. Fem Skanska-chefer hade en genomsnittlig inkomstutveckling på 33,3 procent under 1998. Fyra Peab-chefer hade en genomsnittlig inkomstutveckling på 17,7 procent och fem NCC-chefer fick en genomsnittlig inkomstökning på 8,8 procent.
I de stora VVS-företagen, BPA, NVS och Calor ökade vd-inkomsterna med i genomsnitt 28,8 procent.
Bo Rydin, ordförande i Skanska, tjänade mest, 7 341 300 kronor och är också rikast med 24 miljoner kronor. Inkomstligans tvåa är egentligen etta. Skanskas vd, Claes Björk, fick under 1998 cirka 8,6 miljoner kronor i lön och bonus men i Sverige beskattas bara 5,2 miljoner kronor.
Sedan 1971 är Claes Björk skriven i USA och han anses av skattemyndigheten som bosatt där trots att han 1997 flyttade till Sverige för vd-posten på Skanska. Det medför att han betalar skatt i USA på det jobb han anses göra för Skanska utanför Sverige. I USA är inkomstskatten lägre än i Sverige.
Den genomsnittliga inkomsten för 32 beslutsfattare i arbetsgivareorganisationerna i byggbranschen var lite drygt 830 000 kronor under 1998. Det betyder en inkomstutveckling på 10,1 procent.
Lars Josefsson, vd på VVS-installatörerna, tjänade mest av arbetsgivareorganisationernas direktörer, 884 300 kronor.
24 makthavare i de fyra LO-förbunden i byggbranschen tjänade i genomsnitt knappt 505 000 kronor under 1998. Den genomsnittliga inkomstökningen blev 8,1 procent.
I de fackliga organisationerna tjänade Tommy Qvarfort mest, 1 316 400 kronor. Byggnads förre ekonomichef tjänade cirka 460 000 kronor vid sidan av jobbet på Byggnads. Inkomster av kapitalförvaltning stod för större delen av sidoinkomsten.
Näst mest i byggfacken, 737 900 kronor, tjänade Ove Bengtsberg, Byggnads ordförande. Han tjänade drygt 100 000 kronor på kapitalförvaltning under 1998.