Peter bygger vidare: "Just nu är jag inte alls orolig"
En av dem som bygger vidare i coronatider är betongarbetaren Peter Eriksson i Uppsala.
Sverige och världen befinner sig i en massiv kris och vidden av pandemins följder går ännu inte att slå fast. Byggnadsarbetaren, Sveriges största tidning i byggbranschen, inleder nu kampanjen #Vibyggervidare för att visa att aktiviteten på landets byggen fortsätter, om än på ett annat sätt.
Betongarbetaren Peter Eriksson, 24, hade precis sagt upp sig från Veidekke för att återvända till sin gamla arbetsgivare JM och ett bostadsbygge i Uppsala när coronaviruset slog mot Sverige med full kraft.
– Då var jag lite orolig. Jag sa upp mig innan jag på papperet hade nytt jobb, säger han.
Hur känns det nu?
– Just nu är jag inte alls orolig. Här på JM börjar det bli brist på betongarbetare. Jag sitter säkert, men det märks att andra yrkesgrupper har det svårare. Jag har till exempel hört om elektriker på andra företag som blir permitterade.
Vad gör du just nu?
– Sedan jag kom tillbaka har jag mest varit med och gjutit, gjort skalvägg och tätat. Idag går jag och städar ur lägenheter. Vi har tagit en dag för att komma ikapp med städning och hålla snyggt.
Har ni haft några problem på grund av viruset?
– Det har varit en del problem med leveranser, med chaufförer som har blivit sjuka. Vissa underentreprenörer har också haft problem att få fram material.
– Vi har gjort om lite och har alla våra möten utomhus. Och så har vi delat upp så att vi får lite mer plats i bodarna.
Är det ovant?
– Ja, det blir ju lite annorlunda, speciellt med mötena utomhus och att så mycket som möjligt ska ske digitalt.
Vad hoppas du på just nu?
– Man vet inte vad man ska förvänta sig, det är ju ingen som har upplevt något sådant här. Jag själv är så pass ung, så ekonomin kommer ju förhoppningsvis återhämta sig. Men de som börjar komma upp i åldrarna är orolig för pensionerna.
Har du några tips till andra inom bygg så här i coronatider?
– Det är många som vill fortsätta jobba fastän de borde vara hemma. Jag tycker att man faktiskt kan känna efter så att man inte utsätter kollegor för smitta, särskilt de som ligger i riskzonen.