Nu kommer kylan – det här har du rätt att kräva

1. Kläder mot kylan

Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla personlig skyddsutrustning och dit räknas även kläder som skyddar mot kyla eller värme. Personlig skyddsutrustning omfattar det yttre lager du har på dig, medan ansvaret för varma strumpor och långkalsonger ligger på individen.
‒ Vanlig så kallad vinterutrustning är inget konstigt. Du har rätt till varm jacka, fodrade byxor och vinterstövlar, säger Byggnads arbetsmiljöombudsman Ulf Kvarnström.
Arbetsgivaren ska också erbjuda skyddsutrustning för särskilt köldutsatta jobb, som exempelvis höghöjdsarbete där starka vindar gör kylan ännu mer bitande, men den behöver inte vara personlig utan kan rotera inom arbetslaget.
Det finns ingen köldgräns som säger när arbetsgivaren måste erbjuda skyddsutrustning. Istället ska den enskildes behov styra ‒ vilket i praktiken betyder att du har rätt till varma kläder när det blir för kallt att jobba utan.
‒ När det gäller kyla och värme är det individens uppfattning som räknas, säger Ulf Kvarnström.
‒ Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning och då måste man prata med individerna. Vi är olika och vissa kan jobba ute när det är minus tio medan andra behöver klä på sig tidigare.
Som anställd ska du vända dig till din närmaste chef om du fryser. Om du inte får de kläder du har rätt till ska du istället kontakta ditt skyddsombud eller Byggnads regionala organisation.
En egenföretagare har möjlighet att göra avdrag för kläder, inklusive skyddskläder, som är tydligt kopplade till näringsverksamhet. Men för anställda ser det annorlunda ut. Skatteverket gör en annan definition av personlig skyddsutrustning än Arbetsmiljöverket och medger inte avdrag för varma vinterkläder
‒ Även om man jobbar utomhus om vintern får man inte avdrag för att köpa jacka eller skor eftersom det räknas som vanliga kläder, säger Yngve Gripple, rättslig expert på Skatteverket.

2. Snö och arbetsmiljö

Arbetsplatser utomhus ska så långt det är möjligt utformas för att skydda anställda mot väder och vind, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggavtalet innehåller dessutom gemensamma bestämmelser om när arbetet ska avbrytas på grund av ”otjänligt väder”, men inte heller här finns någon fastslagen köldgräns.
‒ Men man brukar säga att det blir aktuellt när temperaturen passerar minus 20, säger Ulf Kvarnström.
‒ Arbetsgivaren ska i första hand omplacera arbetstagaren, i andra hand göra en vinterpermittering och avbryta arbetet helt. Men om inte arbetsgivaren säger åt en att åka hem måste man vara kvar på arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket slår också fast att det är extra viktigt att kunna ta paus i uppvärmda utrymmen.
‒ Vi har avtalsreglerat hur personalutrymmen ska se ut, där kan man ta mikropauser och värma sig, säger Ulf Kvarnström.

3. Ta sig till jobbet i tid

Ansvaret för att ta sig till jobbet ligger helt på den anställde och ser likadant ut oavsett om det är strålande solsken eller totalt snökaos. Arbetsgivaren har alltså rätt att göra avdrag på lönen om du kommer för sent på grund av halt väglag eller att kollektivtrafiken står stilla. Men Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, menar att seriösa arbetsgivare förstår att vädrets makter kan leda till längre restider.
‒ Man är faktiskt skyldig att ta sig till jobbet för att få lön men de allra flesta kommer att visa stor förståelse om det är snökaos.
Om du är insnöad eller kommer för sent flera dagar i rad kan en arbetsgivare i teorin ta till disciplinära åtgärder ‒ som att utdela en varning ‒ men att så skulle ske bedömer Mats Åkerlind som mycket osannolikt.
‒ Det skulle finnas så starka förmildrande omständigheter att jag inte ens tror att det är möjligt, säger han.

Ivar Andersen