Kriminellt jättenät omsätter 100 miljoner – svartjobb, falska fakturor och vapen
Lettiska namn, en låda med ammunition och ett vitt hus i en Stockholmsförort. Vi följde spåren och hittade en svartjobbsfabrik som omsätter 100 miljoner per år och gör jobb på skattefinansierade prestigebyggen.
”Jag vill inte sätta dit någon”. ”Man är rädd för honom”. ”Det ligger ett större brottsupplägg bakom”.
Vittnesmålen talar om grövre kriminalitet, något vi närmar oss en tidig eftermiddag på en liten trång väg i en idyllisk Stockholmsförort. Vi skymtar något på marken vid en villa och förstår att vi har kommit rätt, att vi hittat den sista pusselbiten.
♦ ♦ ♦
Men allt börjar ett par månader tidigare. Byggnadsarbetaren skriver en kort artikel om byggföretaget Glasco AB, som betalat för lite skatt. Olika byggbolag i Stockholmstrakten har tillsammans betalat drygt 6 miljoner kronor för att anlita arbetskraft från Glasco. Skattetillägget som företaget tvingas betala är dock endast 710 000 kronor. På ytan är det inget jätteupplägg av svartjobb. Men när vi tittar närmare på Glasco får vi känslan av att det döljer sig något större där bakom.
Det är något som inte stämmer med företrädarna för företaget. En 29-årig man med lettiskt namn i Glascos styrelse har även suttit i styrelsen i fyra andra bolag. En 67-årig lettisk man, som gjort ett kort inhopp på två veckor i Glascos styrelse, har företrätt hela sex andra bolag. Varningsklockorna för större brottslighet börjar ringa.
Glascos adress är också intressant. Det är en fyrarumslägenhet i en förort i norra Stockholm. På adressen står hela nio personer och sju företag skrivna. Personerna som sägs bo i lägenheten äger även andra företag. Det här är klara tecken på att det handlar om oseriös verksamhet.
Ju mer vi letar, desto fler adresser, företag och lettiska företagsägare med kopplingar till Glasco hittar vi. Det rör sig om ett helt nätverk av bolag.
NÄTVERKET
Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har gjort separata utredningar av några av företagen och TV4 har berättat om ett av dem tidigare. När vi granskar handlingarna blir det ännu tydligare att företagen hänger tätt ihop. En arbetsledare som har åtalats i ett fall har även jobbat på ett av de andra företagen. En mellanchef har också haft jobb i två av företagen. I ett tillslag mot ett av de tidigare bolagen hittades bankdosor, bankkort och identitetshandlingar till två personer. De dyker senare upp som företrädare för Glasco.
Ytterligare en koppling är att många av byggföretagen som beställer svartjobb varit desamma, trots att de fuskande företagen byter namn.
Läs alla delar i Byggnadsarbetarens stora avslöjande av Svartjobbsfabriken här
Med hjälp av utredningarna ser vi nu hur de lettiskt ägda företagen har fungerat. De har ägnat sig åt svartarbete med byggställningar och montagejobb i Stockholmsområdet, de har använt utnyttjade identiteter – och tjänat stora pengar.
Upplägget kom igång ordentligt 2015 med Hedbergs Entreprenad. Sedan har den kriminella verksamheten bytt fasad med hjälp av nya företag, som bland annat har hetat Assol Rekrytering, MD Entreprenad & Byggnadsställningar, Genat, Gulnare, Koala Entreprenad och N & S Bygg & Städ Stockholm.
Bildspelen nedan visar några av kopplingarna ↓ För musen över bilderna (eller svep med fingret) för att se mer information
Infogram
KÖPER UPP BOLAG
Varje gång fasaden har bytts har det skett på samma sätt. Några företag med fläckfria förflutna har köpts upp. I början av 2017 sålde Gulnare Amanova sitt företag Gulnare, som ägnade sig åt kaféverksamhet.
Två män hörde av sig. De sa att de behövde ett aktiebolag. Jag frågade inget mer, jag ville bara bli av med bolaget.
Gulnare Amanova, drev tidigare kafébolag
– Två män hörde av sig. De sa att de behövde ett aktiebolag. Jag frågade inget mer, jag ville bara bli av med bolaget just då, berättar Gulnare Amanova, som tillsammans med sin revisor hjälpte männen att ta över.
Ungefär samtidigt köptes massageföretaget Genat på ett liknande sätt. Genat blev till ett ställningsföretag med svartjobbare och Gulnare blev fakturabolaget som tvättade pengarna till svarta löner.
1. Några företag med fläckfritt förflutet köps upp.
2. Bulvaner sätts in i styrelserna och byts sedan ut med jämna mellanrum.
3. Ett eller två företag ägnar sig åt ställningsbygge, fasadjobb eller monteringsarbeten. Två eller tre företag ordnar svarta löner till arbetarna med falska fakturor.
4. Byggföretagen begär ut mängder av ID06-kort men redovisar inte arbetskraften, utan betalar ut svarta löner med hjälp av fakturaskrivande bolag.
5. Byggföretagen växer, begär ut fler och fler ID06-kort till sina svartarbetare. Miljonerna rullar in.
6. Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten kommer bolagen på spåren.
7. Företagen blir upptaxerade och går i konkurs. Men ingen betalar, eftersom de utnyttjade identiteterna står som ägare.
8. Nya företag köps upp.
Enligt Louise Brown, grundare av Credability Ctrl Solution och en av Sveriges två godkända antikorruptionsrevisorer, finns det flera fördelar för kriminella att köpa företag istället för att starta nya.
– Det är enklare och det går mycket snabbare. Det krävs mer pappersarbete att starta nytt. Utrymmet för granskning är också mindre om man övertar en redan existerande firma, säger hon.
Efter att de välskötta företagen har köpts upp av nätverket, har inriktningen ändrats till byggverksamhet. Vi ser att bulvaner direkt har placerats i styrelserna och sedan bytts ut med jämna mellanrum.
Det är till största delen lettiska, utsatta personer som fått betalt för att komma till Sverige och skriva på företagspapper. Men flera av personerna existerar inte ens. De är falska identiteter, som blivit till när personer tagit sig in i landet med förfalskade pass.
Falska identiteter och utnyttjade personer är enligt Louise Brown ett vanligt sätt att sopa igen spåren efter de riktiga aktörerna.
– Vid brott mot skatteregler är det de som står som formellt registrerade ansvariga för företaget som står i skottlinjen och kan få näringsförbud och böter, säger hon.
Varför byts identiteterna ut och flyttas mellan bolagen?
– Det handlar om att göra det mer komplicerat att utkräva ansvar. Man vill ge en så förvirrande bild som möjligt. På det här sättet blir det svårare att hitta bevis för vem som ska stå till svars.
FEJKADE ANSTÄLLNINGAR
När de lettiska bluffägarna kommit på plats har nätverket dragit igång svartjobbet. Några företag i upplägget har ägnat sig åt ställningsbygge, fasadjobb eller monteringsarbete. Andra bolag har ordnat svarta löner med hjälp av falska fakturor.
Byggföretagen har begärt ut ID06-kort för att arbetarna ska kunna komma in på byggen. Verksamheten har snabbt växt och arbetarna blivit fler. Ofta har företagen i upplägget till slut haft fler än 100 kort. Men man har knappt betalat några arbetsgivaravgifter och till slut har Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten kommit svartjobben på spåren.
Företagen har blivit upptaxerade och sedan gått i konkurs. Men ingen har betalat, eftersom de utnyttjade identiteterna har stått som ägare.
SLIPPER BETALA
I en tingsrättsdom från 2018 mot personer inblandade i härvan kring Genat och Gulnare framgick hur enkelt personerna bakom nätverket kommer undan. I domen stod det svart på vitt att Genat struntat i att betala skatter och avgifter för 20,6 miljoner kronor. Ändå dömdes ingen av de tre åtalade, som på papperet stod bakom Genat.
En av dem var en hemlös kvinna med missbruksproblem från Riga, alltså en målvakt. De två andra misstänkta var arbetsledare på Genat, som ansågs vara för långt ner i hierarkin för att dömas. De båda arbetsledarna sa att de var för rädda för att berätta om vilka som egentligen stod bakom bolaget.
Vid ett tillfälle har Skatteverket gjort en så kallad betalningssäkring mot ett av företagen och beslagtagit byggnadsställningar. Men i de flesta fall har personerna bakom inte behövt betala någonting.
När företagen i nätverket har blivit utredda eller upptaxerade och gått i konkurs har man startat nya, ofta med samma lettiska identiteter som tidigare. Maskineriet har med andra ord snurrat vidare som om ingenting hänt.
Svartjobbsföretaget Genat hade en omsättning på 45 miljoner kronor för ett drygt år, men det långt ifrån är allt. Gulnare och N & S Bygg och Städ Stockholm AB, tvättade minst lika stora summor åt andra bolag under 2017. Penningtvätt har också tidigare varit en viktig del i upplägget. Nätverket av lettiskt ägda företag har alltså både sysslat med svartjobb – och att ordna svarta löner till andra.
Vi börjar förstå att det här handlar om ett enormt upplägg. Det styrks av dem som följt delar av brottsligheten.
– Det här gänget har åtminstone hundra miljoner i omsättning för svartjobb per år, säger en person med god insyn i utredningen av Hedbergs.
MÖRKAS FÖR MYNDIGHETERNA
Om det inte finns något som bevisar att man har befunnit sig fysiskt här, förutom en biljett till en färja, så är det lättare att hålla sig utanför det offentliga systemet och myndigheternas kontroll.
Louise Brown, antikorruptionsrevisor
Företagen i nätverket har haft många olika boenden för byggnadsarbetare runt om i Stockholm. Arbetarna har trängt ihop sig och sovit på kontor, i husvagnar och i olika hus och lägenheter i stadens förorter. Bostäderna har personerna bakom nätverket bistått med.
– På så sätt har man kontroll på människorna och kan slussa dem ut och in, som man vill. Och så undanhåller man dem från myndigheterna. Det finns regler som säger att om man är verksam i Sverige, så ska man också skatta här. Men om det inte finns något som bevisar att man har befunnit sig fysiskt här, förutom en biljett till en färja, så är det lättare att hålla sig utanför det offentliga systemet och myndigheternas kontroll, säger Louise Brown.
När vi sammanställer mängden av ID06-kort som funnits i utredningarna hittar vi snabbt över 500 registrerade arbetare. De har namn med ursprung i länder från forna Sovjetunionen: Ruslan, Genadijs, Oleksandr, Tagir… Det är tydligt att det har rört sig om en rent industriell införsel av svartjobbare i landet, en svartjobbsfabrik.
Företagen, de utnyttjade lettiska identiteterna och arbetarna från öst har bytts ut men den i princip helsvarta affärsmodellen har bara fortsatt att skörda framgångar.
John Keränen, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, har sett detta på nära håll i utredningen av Genat.
– Man har gjort jobb men inte redovisat något av detta i form av moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt till myndigheterna. Det finns ingen bokföring alls. Så det här är helt svart, säger han.
DOLLAR OCH KALASJNIKOV
Svartjobbsfabriken verkar också ha kopplingar till grov kriminalitet. En mellanchef dömdes 2016 för att ha smugglat in dopningspreparat i landet. Han upptäcktes på Arlanda med över 17 000 tabletter. Vid ett tillslag mot ligans kontor 2018 hittades också dopningsmedel och flera buntar med hundradollarsedlar, vilket tyder på att man har andra affärsområden än bygg och att man hanterar smutsiga pengar utanför Sveriges gränser.
I ett kassaskåp hittade polisen också en plåtlåda med ammunition. Ekobrottsmyndighetens förundersökning fokuserade på den ekonomiska brottsligheten, men vi vill veta mer om patronerna.
Vi tar hjälp av Livgardets vapentekniker. De analyserar en bild av hylsorna från förundersökningen och svarar att ammunitionen med största sannolikhet ”hör till ett automateldsvapen, troligen en AK-47, alltså en så kallad kalasjnikov”.
Ammunition till automatvapen förstärker bilden av Svartjobbsfabrikens kopplingar till grov organiserad brottslighet.
Det är ingen jätteöverraskning att det förekommer vapen. Vi ska inte tro att det här bara är småsprättar som fuskar.
Louise Brown
– Det är ingen jätteöverraskning att det förekommer vapen. Vi ska inte tro att det här bara är småsprättar som fuskar. De här uppläggen är en del av ett mycket, mycket större sammanhang som styrs av organiserade ligor, säger Louise Brown.
ANLITATS PÅ PRESTIGEBYGGE
Men trots att det har handlat om bekräftat svartarbete i hundramiljonersklassen, med tydliga kriminella kopplingar, har Svartjobbsfabrikens företag om och om igen anlitats på olika byggen i Stockholm. Man har gjort många jobb för de stora byggbolagen och har bland annat kunnat fakturera över 11 miljoner kronor för svartjobb på ett skattefinansierat prestigeprojekt.
FUSKET FORTSÄTTER
Nu är den brännande frågan: Finns Svartjobbsfabriken kvar idag? Vi gör ett schema över alla målvakter som stått bakom nätverkets företag. Vi vill veta om de äger nya bolag.
Efter ett tag får vi en träff på ett bolag som står som aktivt. Det ägs av samma 67-åriga lett som varit företrädare för Glasco. I utredningarna framgår det att han är en målvakt. Företagets adress är även densamma som flera andra företag i Svartjobbsfabriken. Sedan hittar vi tre till aktiva företag med starka kopplingar till nätverket. Bolagen ägs av lettiska identiteter som företrätt företag i det tidigare upplägget.
Tre av de aktiva företagen har sammanlagt hela 127 aktiva ID06-kort. Men man betalar bara 30 000 kronor i arbetsgivaravgifter, vilket ungefär motsvarar kostnaden för tre anställda. Detta är en stark indikation på svart arbetskraft.
Företaget som sticker ut mest heter LVF Bygg i Stockholm och har 49 arbetare med ID06-kort. LVF har i sitt tidigare företagsnamn fört över pengar till Glasco och har samma målvakt som fyra andra företag i Svartjobbsfabriken.
Louise Brown bekräftar vår bild att LVF – ett företag med 49 ID06-kort, som betalar arbetsgivaravgifter för tre personer – med stor sannolikhet ägnar sig åt svartjobb.
– Det är skriande och uppenbart att det finns sådana signaler. Det borde inte vara så här lättvindigt att få ut ID06-kort, säger hon.
Det står klart att nätverket har startat en ny omgång av fuskande företag.
ARBETARNA I FABRIKEN
Vi åker till de adresser där de falska identiteterna står skrivna och där det funnits boenden tidigare. Några av adresserna verkar vara tömda på arbetare.
Till en av bostäderna, ett hyreshus i en förort i södra Stockholm, kommer vi tidigt på eftermiddagen. Skåpbilar kör in på parkeringen och flera byggnadsarbetare går in i byggnaden i omgångar. Vi hör att de talar ryska, vilket stämmer överens med de ID06-kort vi sett från utredningarna.
Till en annan adress norr om Stockholm kommer vi kvart i fem på morgonen. Med hjälp av lägenhetsnumret vet vi var i huset bostaden finns. Det är släckt i alla fönster i femvåningshuset. Men plötsligt tänds det i fyrarummaren som Svartjobbsfabriken använder. I lägenheten skymtar män som byter om. Kort därefter blir det åter mörkt i fönstret. Männen skyndar ut i porten. En vit skåpbil kommer körande och hämtar upp dem.
Men den intressantaste adressen är en vit villa i en förort söder om Stockholm. Här står den lettiske företrädaren för LVF Bygg i Stockholm skriven. Och här bor, åtminstone på papperet, flera män med lettiska namn. Tre av männen äger andra byggföretag.
Vi åker till villan för att se om det finns tecken på byggverksamhet – eller om huset rent av inhyser byggnadsarbetare.
Så nu är vi alltså där, på den lilla trånga vägen i den idylliska Stockholmsförorten. Vi rullar fram mot det låga huset och skymtar något rött på marken, bakom metallstaketet. Det visar sig vara byggsäckar, fyllda med någon sorts material. Gården framför huset är belamrad med byggdelar, cementpåsar, toalettstolar och virke. På vägen utanför huset står en skåpbil, där det ligger byggkläder slängda i framsätet.
Dagen efter är byggmaterialet flyttat och ersatt med annat. Huset verkar fungera som ett bygglager. Några dagar senare åker vi till villan tidigt på morgonen för att hitta arbetare.
Efter ett tag öppnas dörren och två män kliver ut. Båda har byggkläder. De går ut på vägen, bort mot busshållplatsen. Kort därefter kommer en till byggnadsarbetare ut ur huset, följd av ännu en. Den sista av dem stannar upp, gnuggar sig sömndrucket i ögonen och tar samma väg som de andra.
Aktiviteten fortsätter. En vit skåpbil kommer åkande och stannar till vid villan. Föraren kliver ut och hämtar något i ett skjul på gården.
Det är tydligt att Svartjobbsfabriken finns kvar, minst lika aktiv som tidigare. Den har bara bytt skepnad. Igen.♦
Fotnot: Byggnadsarbetaren har sökt företrädare för LVF Bygg i Stockholm
