Bergsarbetare klarar extrema arbetspass

Det finns tendenser till ökade värkproblem i axlar, nacke och ländrygg samt en sämre sömnkvalité efter ett års arbete med extremt långa arbetspass.
Det visar preliminära resultat från en undersökning gjord bland bergsarbetare som arbetar med sprängningsarbeten på Södra länken i Stockholm.
På kort sikt tycks inte de långa arbetspassen ge några effekter på upplevd stress, trötthet eller hälsa, visar studien. Biologiska mätningar för stress och återhämtning visar inga fysiologiska störningar och inget talar för att här blivit mer felhandlingar än normalt. Men forskarna konstaterar att de inte vet något om effekterna på lång sikt och tendensen till ökade besvär är oroande.
De jämförande mätningarna har gjorts mellan hösten 1999 och hösten 2000. De som ingår i studien har antingen jobbat skift som innebär tre arbetsdagar i sträck, varav två arbetsdagar med 15 timmars arbete per dygn. De andra har arbetat drygt tio timmar i sträck i tolv dagar med en dag ledig i mitten, så kallat Nordsjöskift.
84 personer har deltagit i studien. Sömnen har studerats. Åtta omgångar dagböcker och hälsoformulär har samlats in. På 24 deltagare har bland annat stresshormoner mätts.
– Det som slår en är att de som jobbar 15 timmar tolererar så långa arbetstider. De kanske klarar det för att de jobbar så få dagar i sträck. Men vi vet inte hur det skulle sett ut om de jobbat så i flera år, säger doktorand Mirjam Ekstedt.
De som klarar arbetspassen bäst är långpendlarna som kan prioritera vila mellan passen. Det är värre för dem som bor och har familj i Stockholm. För dem är detta sätt att jobba mer påfrestande eftersom de inte får samma chans till vila.
Bergsarbetare från både NCC och Selmer har ingått i studien.
Inställningen till arbetstiden är betydelsefull för hur man tolererar att arbeta med extremt långa arbetspass. Arbetarna på Selmer blev missnöjda då de gick över till Nordsjöskift. Det minskade stressen och ökade möjligheten till återhämtning. Ändå föredrar de systemet med dubbla arbetspass eftersom de ger mer sammanhängande fritid.
Undersökningen är utförd av institutet för psykosocial medicin vid Karolinska institutet. Den har gjorts på uppdrag av yrkesinspektionen i samarbete med Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd.