Blandade "supermaterialet" asbest för hand: "Brukade bli ett par grabbnävar"
Inte ovanligt då men otänkbart idag. När asbest sågs som ett mirakelmedel fick muraren "Nisse" själv avgöra hur många grabbnävar han skulle slänga i sitt bruk.
Muraren Nils-Gunnar ”Nisse” Johansson från Norrköping, 84 år, var med och blandade asbest i fogmassa till kakel när det begav sig.
– Vi rörde själva i asbesten då vi blandade cementbruk för fogmassan. Det var ju en färskvara.
Massan var ofta kärv, som en tjockare välling man drog över plattorna. Asbesten mjukade upp.
– Det brukade bli ett par grabbnävar med asbest när man blandade en hink, mängden gick på känsla, berättar han.
Halv hink asbest
Han tror även att kollegor kan ha använt asbest för att få smidigare bruk då man fäste plattor på väggen med sättbruk.
Asbesten kom till byggena i säckar.
– Hantlangaren bar upp cementbruket och satte samtidigt in en halv hink med asbest för att göra det lättare att jobba med fogmassan.
Nej, inga handskar. Ingen ansiktsmask
Nils-Gunnar minns att det såg ut som ett vitt fluffigt material. Asbesten var torr och flög i luften. Något färdigt recept fanns inte.
– Det bestämde man själv hur mycket man ville ha i, säger han.
Hade ni handskar och andningsskydd?
– Nej, inga handskar. Ingen ansiktsmask. Hade man handskar fick man skällsnamnet ”jävla vantmurare”.
– Vi visste inte att det var farligt. Ingen hade några tankar på det där.
”Då förstod man”
Nisses kollega Bo ”Bosse” Karlsson, idag 77 år, hörde om hur asbest blandats i av äldre kollegor.
– Jag hörde av en äldre murare att asbest blandades i material till trummor. Själv har jag kommit i kontakt med asbest då jag sågat i eterntiplattor eller då de körde med sprutasbestdå jag stod bredvid och murade.
Nils-Gunnar från Norrköping började som lärling 1957. Han höll på med asbest fram till ungefär 1965. Senare fick han se hur synen på asbest radikalt förändrades.
– De sanerade asbest i utrymmen där jag hade varit och jobbat. De plastade in och hade andningsskydd. Då förstod man riskerna.
Det finns många vittnesmål om hur arbetarna själva blandade i asbest i olika produkter, något även arbetsmiljöinspektör Thomas Ekström i Stockholm har uppgifter om.
– Asbest fanns i lössäck. Man hade alltså inte bara cementbruk och sådant i säckar utan även asbest. Att blanda i asbest gjorde cementbruket mer snabbjobbat. När det var bråttom i produktionen, om man ville skynda på förloppet, verkar det ha varit vanligt att man blandade i det, säger han.
”Överallt”
Asbest kunde användas till en mängd material. Det hade förstärkande egenskaper och användes även för att det skulle stå emot värme, samt väder och vind på utsatta ställen.
– Det verkar förekomma överallt. Tar man prov hittar man det förr eller senare. Inte minst i material som ska stå emot väder och vind. Det kan också påträffas i till exempel reparationsbruk och i viss mån putsbruk, säger Thomas Ekström.
Det senaste som uppmärksammats är asbest i puts som påträffats inomhus.
– Att asbesten förekommer i puts i en lokal inne, det får man nog se som lite ny information, säger Thomas Ekström.
Prov vid minsta tvekan
Gustaf Bäck, Arbetsmiljöverket, är sakkunnig inom asbest. Han tycker det är viktigt att vara uppmärksam vid renovering av särskilt äldre byggnader. Men, varnar Bäck, trots det svenska asbestförbudet 1982 kan det ha byggts in även senare.
– Asbesten kan ha legat kvar i lager efteråt och sedan använts. Man bör ha den medvetenheten, att även om byggnaden är uppförd efter 1982 så kan det finnas asbest. Vid minsta tvekan bör man ta prov.
Gå med i Byggnadsarbetarens Facebookgrupp ”Arbetsmiljö på bygget”