Om kriget kommer – vad innebär det för mig som byggjobbare?

– Det har jag ofta tänkt på. När man ser tv-bilder från krigsområden är det ofta en kran som lyfter undan bråte för att rädda människor som begravts under hus. Jag har tänkt på hur det skulle vara att vara där och lyfta fram folk. Jag funderar vad man då kan tvingas se. Jag har kolleger som varit med på bärgningar efter olyckor, säger kranföraren Martin Bodén i Karlstad.

Försvaret storsatsar och Sverige uppdaterar sina beredskapsplaner. Om det blir krig kommer många arbetare i det civila att tvingas använda sina kunskaper för att hjälpa militären eller civilförsvaret.

Läs också Fort, fängelser och försvar för miljarder – men hur mycket mer jobb blir det för byggnadsarbetarna?

– Det är inte så mycket att tänka på. Måste jag så måste jag, säger Börje Karlsson, NCC, som jobbar på det stora sjukhusbygget i Västerås.

Just nu tycker han att det inte känns som någon överhängande risk för krig och har inte märkt några förändringar av bygget på grund av det spända läget i världen.

Arbetare behövs

Vid höjd beredskap finns ett ökat behov av byggjobbare, konstaterar Fortifikationsverket som har i uppdrag att genomföra nybyggnation och ombyggnation av fast egendom för försvarssektorns behov. Det som Martin Bodén tänker på  – att lyfta undan rasmassor och reparera skadad infrastruktur – blir en viktig uppgift vid en konflikt.

Det behövs elektriker, betongare, maskinförare och diverse anläggningsarbetare för att kunna bygga vägar, skyddsrum, försvarsanläggningar och se till att elektriciteten och dricksvattnet flödar.

Ordet krigsplacering förvirrar

Sverige behöver förbereda sig för kriser och krig. Men många har missförstått vad som menas med ”krigsplacering”, visar den nya statliga utredningen Plikten kallar! Ordet krigsplacering har skapat förvirring.

Många tror att det är något speciellt när en person är ”krigsplacerad” på sin vanliga arbetsplats. Utredningen föreslår att vi ska sluta använda ordet ”krigsplacering” för personer som bara ska fortsätta jobba på sitt vanliga jobb under en kris. Endast de som ska jobba hos en annan arbetsgivare i en krissituation ska kallas ”krigsplacerade”.

Det finns även ett förslag att återskapa byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som fanns mellan 1944 och 2007. Det innebär att Försvarsmakten redan i fredstid sluter avtal med byggföretag för att säkerställa byggnadsuppdrag och reparationer vid ett krig. För byggarbetare skulle detta konkret innebära tydligare roller vid en krissituation och möjligen specialutbildningar inom krishantering och reparationsarbete.

Samtidigt har regeringen tillsatt en annan utredning som ska komma med förslag hur näringslivet och samhället ska ha en god försörjningsberedskap. Dessa förslag ska läggas fram senast 31 maj.

Vad händer om de utländska arbetarna lämnar?

Kranföraren Martin Bodén i Karlstad funderar över vad som skulle hända på anläggningssidan om det blev ett krig.

– Många av anläggningsarbetarna som jobbar i Sverige kommer ju från andra länder. Om de inte är här då kan det bli svårt att göra jobben. Branschen är redan idag beroende av utländsk arbetskraft och i en krissituation kan många välja att återvända till sina hemländer. Mycket kunskap har ju gått förlorad, säger han.

Läs också Uppdraget: Lackera militärfordon – ”Uppifrån ska det se ut som en klippa”