info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

”Den jäveln fick vi också upp, även om det tog 23 timmar”

Bilder på en grävare som gått genom isen och var tvungen att bärgas upp med vinsch fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Bärgaren själv: Inte det minsta fascinerad. Han har varit med om betydligt tuffare utmaningar.

Terribägarn bärgar tunga grävmaskiner
Patrik "Terribärgarn" Sjöblom har bärgat tunga maskiner i snart 30 år. Foto: Privat

Det var i slutet av februari som en grävare på runt 14 ton gick genom isen, sög i sig vatten och fastnade i en sjö utanför Uppsala. En bärgare ringdes in och efter dryga två timmars arbete var maskinen uppe på land igen.

”Bäst igen”, ”imponerande” och ”ni skulle få upp en maskin från Marianergraven” var några av kommentarerna när bilder från händelsen publicerades på Facebook.

Terribägarn bärgar tunga grävmaskiner
Med vajrar och vinsch lyckades ”vinterbadaren” dras upp. Foto: Privat

Men mannen bakom bärgningen, Patrik ”Terribärgar´n” Sjöblom, tyckte inte arbetsinsatsen var något att skryta om.

– Nej, verkligen inte. Det var bara att dra upp den, säger han och berättar istället om en betydligt tuffare utmaning utanför Hargshamn i Uppland.

LÄS ÄVEN: Elitstyrkan på bron: ”Det kan inte bli mer extremt”

– Det var också en 14-tonare som det hade gått sådär för. Det var inte mycket som syntes av den. Jag klättrade runt i leran med kättingar och skit och var en lerhög hela jag.

Terribägarn bärgar tunga grävmaskiner
Bärgningen i Hargshamn var blöt och lerig. Foto: Privat

Vad hade hänt?

– Vattnet gick upp till halva hytten och det fanns ingenting att fästa i. Men man fick sätta sig ner och fundera ut en plan. Problemlösning, det är vad bärgning handlar om.

Enligt Patrik Sjöblom är nyckeln till framgång att tänka ut en bra lösning och ”jobba med och inte mot naturen”. Han har flera olika terrimaskiner och grävare beroende på uppdrag. Med hjälp av vinsch och vajer, som kopplas på rätt sätt, samt block och stockmattor brukar det alltid gå vägen.

Hur det gick i Hargshamn? Jo, till slut lyckades maskinen bärgas.

– Ja, den jäveln fick vi också upp, även om det tog 23 timmar i effektiv arbetstid. Och efter att ha plockat ner halva motorn fick vi faktiskt liv i den igen. Det var jobbigt, till skillnad mot det som gjordes förra veckan.

Får rysningar

En annan minnesvärd bärgning genomfördes i Skellefteå, där en grävare hade sjunkit ner i en myr.

– Det var så mjukt, typ som ett täcke som låg över vattnet. Det var nog det jävligaste hittills. Vi var tvungna att bygga en väg av stockmattor och lägga tre lager för att det inte skulle sjunka ner.

Även denna maskin kom upp till slut.

– Jag har det som bakgrundsbild i mobilen, bara för att jag ska minnas hur jobbigt det kan vara ibland. Jag kollar på bilden nu. Fy fan, man får rysningar. Det är inte sällan man funderar på vad man håller på med egentligen.

Terribägarn bärgar tunga grävmaskiner
Bärgningen i Skellefteå minns Patrik Sjöblom med fasa. Foto: Privat

En annan gång fick Patrik samtal om att en 30-tonsgrävare som låg illa till. Assistancekåren hade varit där innan men misslyckats.

– Jag fick höra att det var omöjligt uppdrag, men då tänkte jag att ”hur det än går till ska den upp, punkt”. Vi började på fredagen, på söndag eftermiddag var den uppe. Vi hade släpat den 25 meter i skiten, 30 ton som inte hjälpte till. Det var ett gympass jag helst vill glömma. Lera upp till knäna och plötsligt kliver du ur stövlarna som fastnat. När man trodde att man kunde bli blötare, så kunde man det. Jag kan lova dig att det kändes i kroppen när man kom hem.

Hytten efter att maskinen dragits upp. Foto: Privat

Är det högsäsong nu?

– Det är mer än full fart. Man sitter på nålar varje gång telefonen ringer. Förra veckan var det ett jäkla drag. Jag fick in tre grävmaskiner inom loppet av en timme. Jag åkte hemifrån 22 på kvällen för att lösa den sista. Det är lite taxiverksamhet. När de ringer gäller det att slänga sig i väg så snabbt det bara går, ofta vill de ju helst ha hjälp redan igår. För ett tag sen ringde en glad sprätt och sa ”Hörrudu, nu får du komma hit, jag har kört fast alla maskiner jag har”.

Jobbar du ensam?

– Ja, oftast. Jag har hållit på med det här sedan 1996 – något ska man ju ha talang för. Jag har nog något fel i huvudet som håller på med det här. Det hade varit skönare att sitta bakom ett tangentbord och plinka, men samtidigt lär man sig att tänka och hitta lösningar.

Folk uppskattar i alla fall vad du gör?

– Ja, så kanske det är. Men jag ska verkligen inte ta åt mig äran till alla bärgningar. Ofta är det många inblandade som ser till att det lyckas till slut. Du, måste jag jobba vidare. Jag är uppe i Lofsdalen och har slitit hela natten med en maskin som gått genom isen. Men den är på väg upp nu till slut.


Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: ”Den jäveln fick vi också upp, även om det tog 23 timmar”

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig