Utbrett fusk på kurser för ställningsbyggare
En kurs på några få timmar, prov där du får veta svaren och utbildningsbevis trots noll kunskaper.
Fusket inom ställningsutbildningar är allvarligt och kan kosta liv. Men de som håller i fejkkurserna riskerar ingenting.
Enorma krafter är i rörelse när en ställning faller. I centrala Göteborg rasade en 40 meter lång och 20 meter hög ställning i februari i år. Det var rena turen att alla arbetare gått på rast just då och att ingen förbipasserande träffades.
En överhettad byggsektor har krävt allt fler ställningsbyggare, men det förekommer allvarligt fusk med utbildningen som ska ge dem rätt kunskaper, visar Byggnadsarbetarens granskning.
Ett utbildningsbevis visar långtifrån alltid vad personen kan. Två exempel:
- En byggnadsarbetare fick utbildningsbevis i att bygga väderskydd utan att ha fått någon utbildning alls.
- Utländska arbetare kan få utbildningsbevis för svenska marknaden utan rätt utbildning eller erfarenhet.
– Vi är djupt oroade. Eftersom det förekommer fusk med ställningsutbildningen kan man i många fall inte lita på utbildningsbevisen. Det leder till allvarliga risker för byggnadsarbetare som ska använda ställningarna. Hur ska de kunna veta vem de kan lita på? säger Håkan Carlsson, kanslichef på Ställningsentreprenörernas branschorganisation, STIB.
Kenneth Svärd, regionalt skyddsombud på Byggnads Örebro-Värmland, anser att det är en tidsfråga innan det sker en olycka som skördar liv:
– Ställningsbyggare, byggnadsarbetare och allmänheten svävar i livsfara, så länge myndigheterna inte tar tag i och skärper kraven på utbildningarna. Ska det behöva hända en katastrof först? säger han.
Dagens myndighetsregler ställer inte några krav på utbildare inom ställningsbyggnad och ger inte myndigheterna rätt att ingripa mot dem som missköter sig. De kan inte få några förelägganden, förbud eller viten. Däremot ställer verket krav på vilka kunskaper en ställningsbyggare ska ha. Att kontrollera kunskaperna är arbetsgivarens ansvar.
2013–2017 hände 672 olyckor, där personer anmält skador i samband med ställningar efter fall, ras eller bristning, enligt Arbetsmiljöverket. Till det kommer ras utan skador, varav vissa anmäls, andra inte. Bara under förra året hände ett tiotal ras, såvitt känt, hittills i år är det en handfull.
Jörgen Conradsson, arbetsmiljöinspektör i Göteborg har utrett flera ställningsras.
– Vi tittar alltid efter utbildningsbevis, men ibland misstänker jag att ställningsbyggarna, trots utbildningsbevis, inte har kunskapen. Sedan kan det ha flera orsaker att en ställning rasar, säger han.
För att få bygga en ställning upp till nio meter krävs en allmän utbildning, med en rekommenderad minsta utbildningstid på 16 timmar. För att bygga högre och mer komplicerat krävs en särskild utbildning, där minst 80 timmar rekommenderas. För väderskydd bör man ha 32 timmars utbildning, samt förkunskaper. Men en utbildningsgivare som inte följer tidplanen eller inte har lärarledda lektioner riskerar ingenting.
STIB har fått flera redogörelser från företag som velat rapportera tveksamma utbildningar. En utbildare som starkt ifrågasatts i branschen är Suuab, Skene Utbildning & Utveckling AB:
Ett företag i Västsverige berättar om när en av de anställda behövde tilläggsutbildning i väderskydd. Suuab skickade då bara ett utbildningsmaterial och ett prov hem till honom. Han fyllde i provet och skickade tillbaka. Sedan fick han utbildningsbeviset i sin hand. Han fick ingen utbildning alls och ingen kontrollerade vem som gjort provet. Han saknade dessutom de förkunskaper som krävs för att göra utbildningen, det vill säga en utbildning i ställningsbyggnad över nio meter. Entreprenören vill vara anonym.
Eftersom den svenska byggsektorn skriker efter ställningsbyggare söker sig utländska företag och ställningsbyggare hit. Utbildningsnivån varierar men kraven på ställningsbyggare i Sverige är desamma och därför är det viktigt att kunna bevisa att man kan jobbet.
Men det går att få utbildningsbevis för att bygga avancerade ställningar i Sverige utan att ha fått någon utbildning värd namnet. En person som gjort proven utomlands berättar för Byggnadsarbetaren: ”Jag kunde ingenting om ställningar. Utbildningen var ett skämt. Jag var på plats i fyra timmar. Under den tiden fick jag läsa i en bok om ställningsbyggnad och svenska regler och göra två examen, en för ställningsbyggnad över nio meter och en för fallskydd. Men när jag skulle göra proven, kunde jag ju fortfarande ingenting, så jag uppmanades att fuska. Jag fick alla provsvar och blev tillsagd att inte svara rätt på alla frågor, för att fusket inte skulle bli för uppenbart. Senare fick jag mina utbildningsbevis för den svenska marknaden.”
Han säger att han tycker att det som skett är förfärligt.
– Man riskerar människoliv och olyckor genom att människor utan minsta kunskap tillåts jobba med ställningar. Det är ju ett brott. Olyckor och ras kan ju drabba många. Inte bara ställningsbyggaren och dem som jobbar på ställningen, utan också allmänheten som bilister och barn som leker i närheten.
Ingen arbetare som vi kontaktat vågar träda fram med namn. Det finns stora pengar i utbildningsbranschen och man fruktar för sin säkerhet.
STIB:s Håkan Carlsson är upprörd över uppgifterna om fusk.
– Vi lever kanske i en naiv värld. Det är skrämmande det som kommit fram, säger STIB:s Håkan Carlsson.
Men också på plats i Sverige kan det gå att få utbildningsbevis i expressfart:
Förra hösten upptäckte Byggnads 52 utländska ställningsbyggare utan utbildningsbevis på arbetsplatsen BillerudKorsnäs i Frövi. De skickades omedelbart från arbetsplatsen. Redan nästa förmiddag var flera av dem tillbaka med ett färskt utbildningsbevis.
Det var direkt livsfarligt. Det verkar som att folk inte vet vad de håller på med
Både Byggnads och STIB ansåg det orimligt att hinna utbilda, granska och komplettera en utländsk utbildning på så kort tid och dessutom med personal som talar ett annat språk.
Utbildare även i det här fallet var Suuab och ställningsentreprenören No Problems Scaffolding, en partnerorganisation vars delägarbolag byggt ställningen vid ställningsraset i Göteborg. Arbetsmiljöverket har åtalsanmält No Problems för raset.
Företaget har hävdat att ställningen var korrekt byggd medan Arbetsmiljöverket har kritiserat brist på infästningar, beräkningar, samt att infästningar var gjorda i fogen på fasaden i stället för i stommen. Bara veckor före ställningsraset i Göteborg hade No Problems Scaffolding dessutom ett ras på en ställning i Örebro.
Då jobbade skyddsombudet och betongarbetaren Victor Johansson på arbetsplatsen.
– Det var direkt livsfarligt. Det verkar som att folk inte vet vad de håller på med, säger han. Ställningen var rest på loftgångar och balkonger fyra våningar upp. Den var cirka två meter hög och saknade förankring i väggen eftersom det inte krävdes från början. Men sedan nätades ställningen in och när Victor kom till jobbet på måndag morgon låg ställningen på marken. Enligt No Problems hade arbetarna utbildning men felet uppstod genom ett missförstånd.
Men Victor Johansson säger att det också varit andra stora problem på samma bygge. Nu står han på en annan arbetsplats, Brunnsskolan i Örebro och berättar.
- Örebro, januari: En byggnadsställning föll ner vid ett bostadsbygge. Det saknades infästningar.
- Göteborg, februari: En sex våningar hög byggnadsställning rasade nära Avenyn. Det saknades bland annat tillräckligt med infästningar.
- Mariestad, april: En byggnadsställning som höll på att monteras rasade under uppförande.
- Skövde, juni: En byggnadsställning föll i samband med bygge av ett fläkthus. Det saknades tillräcklig förankring.
– Det saknades fotlister, trappor var inte fastsatta och ställningar hade satts ihop snett och vint. Jag har sett problem också på andra av No Problems arbetsplatser. På ett bygge i Karlstad flög trallen iväg, den var inte förankrad. Vår arbetsledare skrek rätt ut. All trall var lös. Jag tror det oftast beror på okunskap. Det verkar vara för lätt att få ett utbildningsbevis för vissa. Det är väldigt oroväckande, säger han.
En bit från Brunnsskolan, vid NCC:s nybyggnad vid universitetssjukhuset i Örebro är det betydligt fler och högre ställningar. 300–400 ton ställningsmaterial ska användas och det hålls dagliga genomgångar av ställningarna. Men det finns en oro för utvecklingen i branschen, för att inte alla utbildningsbevis håller måttet.
– Det är ju också en konkurrensfråga.Vi följer den överenskommelse som finns i branschen och de utbildningsgivare som branschen har satt upp. Vi vet att de är kontrollerade och följer föreskriftens regler om utbildningen. Det kan det finnas andra som gör, men det är inget vi vet, säger Håkan Reineborg, regionchef på ställningsföretaget Xervon.
Byggbranschens arbetsgivare och fack har själva en instans, yrkesutbildningsnämnden Byn, för att kvalitetssäkra utbildningen i byggbranschen. De har utsett godkända utbildningsgivare för yrkesbevis och validering, inom ställningsbyggnad. Bland de uppräknade finns till exempel STIB, Star i Dalarna, Ställningsskolan och Lernia.
Suuab finns inte med, men avser att söka för att bli godkänd.
- Ställningarna är inte byggda för de viktklasser de är avsedda för.
- Infästningarna är för få för att tåla vindlaster.
- Felaktiga viktberäkningar har gjorts.
- Andra än ställningsbyggarna har gjort ingrepp i ställningarna.
Då det gäller ställningsbyggande finns säkerhetstänk i flera led för att inget ska gå fel. Men få beställare har kompetensen att granska ställningen i detalj. Att se att ett räcke saknas är kanske inte så svårt. Men att veta vilka viktklasser en ställning håller för och hur en inklädd ställning klarar storm är värre.
– Vi förlitar oss på att ställningsbyggarna levererar det vi har beställt, säger NCC:s blockchef Peeter Kangro.
Jimmy Wirgart är murare på Puts och Tegel i Örebro och jobbar med sjukhusbygget.
– Jag har kommit till arbetsplatser där ställningen inte varit förankrad. Det är stora tunga grejer vi släpar med oss och det är viktigt att ställningsbyggarna behärskar vilka förankringar det ska vara.
Ställningsbyggaren Bjarne Vickman vill värna om utbildningsbevisens status.
– Ju bättre utbildning du har, desto bättre ställning bygger du. Jag kan se på felen när ställningsbyggare inte kan sitt jobb, säger han.
Arbetsmiljöverkets mångårige ställningsexpert Åke Norelius har länge velat att Arbetsmiljöverket skulle få chansen att granska och gripa in mot utbildningsgivare.
– All vår tillsynsverksamhet utgår från arbetsmiljölagen och den är inte skriven så att vi kan ställa krav på dem som utbildar. Vi kräver kunskaper och att man kan visa det genom ett utbildningsbevis. Vi har angett vad en utbildning ska omfatta och vilken tid den bör ta. Men om någon gör det på en väldigt kort tid, så kan vi inte gå in och säga att det får ni inte, säger han.
Att ändra detta är inte en fråga Arbetsmiljöverket driver i dag eller planerar att driva, enligt Anna Varg, chefsjurist på Arbetsmiljöverket.
– För att kunna ställa krav på utbildningsgivaren måste man ändra i arbetsmiljölagen och det är ytterst en fråga för riksdag och regering, det kan vi inte göra själva, säger hon.
Men enligt Anna Varg vill myndigheten inte öka sitt mandat. Hon hänvisar till att andra myndigheter kan vara lämpligare att granska utbildningar.
Det tycker Kenneth Svärd är ett dåligt besked. Ställningsbranschen har tidigare uppvaktat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i frågan. Hittills utan resultat.
– Nu tycker jag att det är dags för vår arbetsmarknadsminister att agera. Har vi lagar om säkerheten är det väl meningen att de ska följas, säger han.