Här är bygget som måste hålla – i 100 000 år (!)
Nu börjar det närma sig, Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) bygge av slutförvaret för använt kärnbränsle. Byggstarten i Forsmark är planerad till 2027 och det hela ska vara klart någon gång på 2080-talet. Här får du koll på hur det ska gå till.
Minst 100 000 år
Det svenska kärnbränslet ska i framtiden placeras i ett slutförvar i Söderviken nära kärnkraftverket i Forsmark. Där ska avfallet ligga inbäddat i minst hundratusen år. Det fattas dock ännu ett par tillstånd, mest av formell karaktär, innan det är klart för byggstart.
Ner till 500 meters djup
Förvaret kommer bestå av ett antal byggnader på marknivå på en yta som motsvarar 44 fotbollsplaner. Därifrån ska det byggas en fem kilometer lång ramp ner till 500 meters djup. Tunneln som kommer bli åtta gånger åtta meter ska drivas traditionellt genom borrning och sprängning. I den tunneln ska sedan kärnavfallet, inlagt i kopparkapslar, fraktas ner i berget.
– De fem meter långa kapslarna kommer köras ner med stora fordon, säger Peter Wass, avdelningschef för program och projekt på Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Tunnelsystem under jord
Nere på 500-metersnivån ska det byggas flera vågräta slingor med stamtunnlar. På varje slinga ska det sedan byggas 300 meter långa deponeringstunnlar. Även de i horisontal riktning. När det gäller tunneldrivningen i de här fallen vill SKB använda beprövade metoder och följer teknikutvecklingen noga. Den metod som kan bli aktuell är mekanisk brytning av berget. Totalt ska 2,3 miljoner kubik plockas ut ur berget innan bygget är helt klart.
Borrhål för kapslar
Inne i deponeringstunnlarna ska det borras vertikala hål. Åtta meter djupa med 1,75 meter i diameter. Det är i de hålen som kopparkapslarna ska förvaras. Det finns tre barriärer som ska hindra den radioaktiva strålningen från att komma ut
– Den första är kopparkapslarna. Den andra barriären är bentonitlera. Den bäddar in kapseln i borrhålet där den ger ett skydd mot rörelser och hindrar vatten från att komma in till kapseln. Barriär nummer tre är det två miljarder år gamla berget, säger Peter Wass.
Håller berget?
Hundratusen år är en lång tid. Vad kommer hända med urberget på den tiden? Enligt Peter Wass är berget säkert.
– Det är ett väldigt massivt berg med små geologiska rörelser. För bergets del är de här hundratusen åren en väldigt kort tid om man tänker på bergets historiska livslängd.
Han lyfter fram att det finns data långt tillbaka i tiden på hur berget utvecklats och att det är ett ”väldigt hårt och stabilt berg”.
– Vi har valt ett berg med de bästa förutsättningarna för ett slutförvar, berget har alla de egenskaper vi vill att de ska ha för att vara en robust barriär.
Hundratals med byggjobb
Bygget av förvaret kommer ge en hel del byggjobb. Det kommer naturligtvis att variera över tid, men en topp förväntas någon gång mellan 2030 och 2036.
– Det kommer framför allt bli många byggnadsarbetare under betong- och installationsarbetet. Då kan det handla om 400 arbetstillfällen, säger Peter Wass.
Och för dem som är kvar ända till byggslutet på 2080-talet väntar en uppgift som får uttrycket ”sista man släcker lyset” att blekna. Under byggtiden återfylls nämligen tunnlarna med bentonitlera och krossat berg i takt med att kapslarna kommer på plats. Den sista arbetsuppgiften kommer bli att fylla den fem kilometer långa rampen – sedan ska det ligga säkert i hundratusen år.