Golvläggarna tog hem medaljligan: "Vi tillhör egentligen svältbältet"
Golvläggarna tog hem medaljligan 2017 med fyra guld. De hade högst lön i fyra regioner. Vi åkte till Sundsvall där golvläggarna Ola Ahlgren och Hans Wallberg arbetat metodiskt för att höja lönen.
Nära hamnen i Sundsvall pågår ett renoveringsprojekt av ett kontors-komplex. Den gula tegelfasaden skvallrar om att byggnaden har några decennier på nacken. Därför är hantverkarhänder på plats för att väcka slitna ytor till liv. Och omoderna teknikinstallationer ska bytas ut mot nya uppkopplingssnabba och klimatsmarta.
Byggarbetsplatsen ligger i början av sluttningen upp mot Norra berget. Längst upp på toppen – 166 meter över havet – är utsikten magnifik. Hustak och fasader färgar hela dalen och på andra sidan paletten reser sig Södra berget upp mot skyn. Det är där Charlotte Kalla brukar köra sina träningspass för att jaga bättre tider.
Två andra som har ambitioner är golvläggarna Ola Ahlgren och Hans Wallberg på golvläggarföretaget Golv Ettan. För knappt två år sedan påbörjade de ett arbete för att lyfta lönen. De tyckte att löneutvecklingen var för svag. De satte upp ett nytt mål. Att tjäna lika mycket som snittet för golvläggarna i hela landet.
Så här fungerar medaljligan: Byggnads har 11 regioner. Högst lön i en region tar guld. Tvåan silver och trean får brons. Sedan läggs alla regioner ihop till en medaljliga. Samma upplägg som vid olympiska spelen. Noterbart är att samtliga medaljer delades ut till arbetare där lönen bygger på någon form av prestationslön.
Att golvläggarna vann medaljligan 2017 var inte oväntat. Tillsammans med plattsättarna och rörmokarna ligger de bra till när det gäller lönen. Golvläggarna tog alltså fyra guld då de hade högst lön i fyra av Byggnads elva regioner. Tre guld togs av både plattsättarna och rörmokarna. Plattsättarna tog dessutom sex silver.
De tre yrkesgrupperna har en del gemensamt som påverkar lönen positivt. Svårigheten att få tag på yrkesfolk spelar naturligtvis in. Här är skillnaden stor jämfört med snickarna där bland annat den utländska konkurrensen slår igenom hårdare.
En annan likhet är att alla tre grupperna har dugliga prislistor som kan ge pengar. Dessutom ingår det få individer i deras ”ackordslag”. Ibland arbetar de helt ensamma och på lite större projekt är de ofta bara två eller tre. Det leder till ett ökat personligt ansvar där deras egen arbetsinsats slår omedelbart mot den egna förtjänsten.
– Jag tror att vi har lättare för att se målet eftersom vi har personliga ackord. Själva moroten blir tydligare, säger Ola Ahlgren.
Något annat de har gemensamt är att de själva eller deras arbetsgivare måste inneha olika typer av certifikat för att få utföra vissa arbeten. Bland annat Säkert Vatten och GVK som till viss del minskar konkurrensen.
Hans Wallberg, som lagt mattor i 30 år, tror att det även finns en historisk förklaring till det högre löneläget. I alla fall för golvläggarna.
– Under slutet av 1980-talet var vi kungar på bygget. Jag minns att vi tjänade väldigt bra på den tiden. När vi kom ut på en arbetsplats var det soprent. Det fanns mer tid och grovisar som dammsög. Vi kunde ägna oss åt att enbart lägga golv. Jag tror att det lyftet påverkar än idag, säger Hans Wallberg.
Tillbaka till renoveringsbygget på Norra bergets sluttning. Arbetet i kontorsbyggnaden är precis i uppstartsfasen. I alla fall för Ola Ahlgren och Hans Wallberg. De har bara varit på plats vid några få tillfällen för att spackla en del ytor.
Än så länge har de bara en ensam slipmaskin på plats men om några dagar kommer resten av materialet. Det är då ackordsarbetet drar i gång på allvar.
De två golvläggarna kommer då att ha nytta av flera nya detaljer som de förbättrat i arbetet. Ola Ahlgren tummar på ett A4-papper. Han har skrivit ner en lång lista på saker som han tycker hjälpt dem mot målet att nå golvläggarsnittet. Längst upp står det ”Firman”.
– Vi har fått firman mer delaktig och vi har tillsammans gått igenom ackordslistan. Det är mycket värt att ha ledningen för företaget med sig i hela det här arbetet. I stort sett ska de på kontoret kunna fakturera efter listan, säger Ola Ahlgren och fortsätter:
– Listan måste även ge pengar till företaget. Vi vill såklart att firman ska gå bra. Det är så vi får jobb.
En annan punkt sammanfattas bäst med orden – ”jobba med listan”. De har tagit fram en förenklad variant av rikslistan. Där har de bland annat buntat ihop flera olika arbetsmoment under samma rubrik. Något som gjort allt lättare. De har även förändrat listan så att alla typer av jobb ska ge ungefär samma chans till intjäning. Det har inneburit att ingen behöver vara rädd för att bara få skitjobb där det inte går att tjäna en krona extra.
Annat som de arbetat hårt med är ”planering”. Både det självklara med hur jobbet ska läggas upp på arbetsplatsen och hur det fungerar med material som kommer ut från firman.
– Förut hade vi helrullar men nu får vi ut det färdigkapat. Vi får bättre service nu än tidigare, säger Hans Wallberg.
Lite längre ner på lappen har Ola Ahlgren skrivit ner ”verktyg, fordon och teknik” med sin snickarpenna. När det gäller verktygen har de sett till att få det bästa. Privata bilar har bytts ut mot rejäla firmabilar och de har börjat använda den senaste tekniken när det gäller inrapportering av lönen.
– Vi har blivit mycket effektivare. De här förändringarna gör att vi vinner tid varje dag. Nu jobbar vi för att vi även ska få ut en padda. Det skulle underlätta ytterligare.
Längst ner på listan – ”Håll koll på lönerna i resten av landet”. De gör det genom att bland annat ta med sig tidningen Byggnadsarbetaren, som innehåller lönestatistik, till löneförhandlingen.
– Sedan finns det en Facebooksida på nätet ”Din lön på bygget”. Där går det att se de senaste lönenivåerna. Det är väldigt bra, säger Ola Ahlgren.
Hur har det gått då? Jo, de har lyckats nå målet. De har lyft lönen och snittar idag nära 240 kronor i timmen på ackordet. Och det är nästan exakt snittet för landets golvläggare. De har även lyckats få upp tidlönen där uttaget ligger på 197 kronor i timmen.
– Vi är nöjda med det. Vi behöver inte ha mest men vill gärna ligga på den här nivån. Vi har egentligen inga högre toppar då vi går mycket på rotjobb, men vi har inga direkta bottennapp heller.
Jämfört med lönerna för samtliga byggnadsarbetare i hela landet ligger golvläggarna i Sundsvall nu bra till. Och då tillhör de ändå ett område i landet där bygg-lönerna under lång tid legat lågt.
– Vi tillhör egentligen svältbältet, säger Ola Ahlgren.
Medellönen för alla med prestationslön, oavsett yrke, hamnade under förra året på 216:24 kronor i timmen. För alla med tidlön blev genomsnittet 189:30 kronor i timmen.
Nu vill både Hans Wallberg och Ola Ahlgren att deras koncept ska sprida sig i området. Att fler golvläggare börjar arbeta efter deras förenklade lista.
– Min känsla är att fler arbetsgivare börjar märka att de tjänar på att vi går på ackord. De får mer engagerade arbetare, säger Hans Wallberg.
Men långtifrån allt handlar om pengar. Ett syfte med utvecklingsarbetet har varit att göra golvläggaryrket mer attraktivt och locka fler till yrket. Golv Ettan söker folk hela tiden, men det finns inga självgående golvläggare att få tag på. Att hitta någon med flera års erfarenhet är i princip omöjligt. Och de lärlingar som dyker upp har en tendens att försvinna lika fort.
– Vi hoppas att fler tar efter oss. Och det är redan några golvläggare på andra företag som är intresserade, säger Ola Ahlgren.