Boije dog på NCC-bygget – ingen ställs till svars: "Ett systemfel"
Betongarbetaren Boije Forsén dog efter att ha klämts av en tung betongtrappa. Trots allvarliga fel på arbetsplatsen har flera åklagare beslutat att inte väcka åtal. Nu rasar Byggnads enhetschef Ola Olsson: "Helt oacceptabelt".
Betongarbetaren Boije Forsén dog efter att ha klämts svårt i samband med montering av en betongtrappa på NCC:s arbetsplats i Linköping 2022. Trappan slog igen som en råttfälla mot väggen och han blev så illa skadad att han senare avled.
Flera utstickande detaljer gjorde jobbet farligt. I just detta trapphus var trapporna svängda på ett annat håll än det normala och fick en annan tyngdpunkt än vid tidigare trappsättning. Samtidigt var hålen för fästanordningar gjorda på fel ställen.
Brottsutredning
En brottsutredning startade för att se om arbetsgivaren, NCC eller dess företrädare, var skyldiga till olyckan. Men trots allvarliga brister lade kammaråklagaren som utredde brottsmisstankar ner sin utredning. Han ansåg sig inte kunna bevisa att något brott begåtts.
Därefter har flera försök gjorts av Boijes hustru, Lotta Forsén, och hans fackförbund, Byggnads, att få åklagare att ta upp utredningen på nytt. Nu står det dock klart att sista instans, Riksåklagaren, inte kommer att ta upp och granska frågan.
”Systemfel”
Ola Olsson, chef på Byggnads organisationsenhet, är besviken och upprörd.
– Vi kan inte acceptera att det är så här. Det kan inte vara så att våra medlemmar får förolyckas på en arbetsplats utan att någon ska ta ansvar när det är så stora brister som på arbetsplatsen där Boije dog. Går det inte att åtala i det här fallet är det ett systemfel, säger han.
Byggnadsarbetarna hade inte ens fått en montageanvisning
– Det är så uppenbart att arbetsgivaren i det här fallet inte har gjort det man ska. Det fanns ingen arbetsberedning för det aktuella arbetet, ingen riskbedömning, byggnadsarbetarna hade inte ens fått en montageanvisning. De hade inte fått förutsättningar att jobba säkert, säger Ola Olsson.
Arbetsmiljöverket hittade allvarliga fel efter olyckan och gjorde då en åtalsanmälan. Felen de pekar på var bland annat:
- Arbetsgivaren hade inte gjort någon skriftlig arbetsberedning och riskbedömning av farorna med trappsättning. Inte riskbedömt att just denna trappa skulle sättas annorlunda. Därför visste inte arbetarna fullt ut hur farligt jobbet var.
- Det fanns monteringsinstruktioner från tillverkaren men ingen av arbetskamraterna har enligt polisförhören fått kännedom om dem.
- Hål för infästningar av trappan saknades eller satt fel på flera håll i husen och detta borde ha åtgärdats.
Erfaren och kunnig
Kammaråklagare Bengt Svensson var den som först utredde olyckan men lade sedan ner förundersökningen. Det går inte att bevisa att olyckan berott på att arbetsledningen inte följt reglerna, anser han, och motiverade bland annat nedläggningen med att Boije var mycket erfaren och kunnig och själv kunde bedöma vad som skulle göras. Han hänvisar även till att det inte fanns någon skriftlig arbetsberedning att använda som bevis, samt att en trappa satts i samma trapphus tidigare på liknande sätt utan incidenter.
Mattias af Malmborg är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och har anlitats för att driva överprövningen för anhörigas och fackets räkning. Han menar att arbetarna vid monteringen levde i tron att arbetet var säkert och anser att olyckan hade kunnat undvikas om arbetarna fått korrekta monteringsanvisningar för trappan.
– Jag tycker också att man på ett ganska lättvindigt sätt har avfärdat arbetsgivarens stora ansvar för säkerheten. Det ska vara svårt att göra fel och här blev det alldeles för lätt att göra fel, säger han.
I överprövningen begärde han att åklagaren skulle ta upp förundersökningen igen, bland annat eftersom det finns många frågetecken runt vilka instruktioner byggnadsarbetarna fått.
”Det som hände var absolut inte Boijes fel”
Kollegor på arbetsplatsen har också reagerat över felen. I den senaste överprövningen finns ett vittnesmål från en av dem. ”Det som hände var absolut inte Boijes fel”, konstaterar han.
Han vittnar om att arbetarna inte fått ta del av Strängbetongs montageanvisningar som skickats till NCC och som behövdes för att kunna montera korrekt. Dessa fick de, enligt honom, vetskap om i efterhand. Denna sorts trappa skulle sättas mellan två gjutna plan, vid start och slut på trappan, inte med passostöd som i detta fall. Hade NCC följt instruktionerna och gjort en skriftlig arbetsberedning så hade olyckan inte hänt, anser han.
Hos Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har överåklagare Mikael Björk fattat beslutet att inte ta upp brottsutredningen igen. Han säger att han resonerar som den tidigare åklagaren i bevisfrågan:
– Vi gick igenom ärendet för att att göra en bedömning om åklagarens beslut ska stå fast eller ändras. Jag tyckte att bedömningen att förundersökningen skulle läggas ner var riktigt.
Vad var avgörande för beslutet?
– Högsta domstolen har sagt att om någon ska straffas för en underlåtenhet då måste åklagaren kunna visa att effekten, i det här fallet den tragiska bortgången, med hög grad av sannolikhet hade kunnat undvikas om arbetsgivaren vidtagit åtgärder. Och jag gjorde då bedömningen, att det gick inte att visa.
Ärendet gick därefter vidare till Riksåklagaren som har beslutat att inte pröva ärendet. Där har dock ingen gått igenom brottsutredningen.
– Enligt våra rutiner har man rätt till två prövningar, först åklagarprövningen och sedan en överprövning av en överåklagare. Men då det gäller en tredje prövning går vi inte in och granskar vad det handlar om utan vi har mer ett formellt ansvar att se till att man har fått de här två prövningarna som man har rätt till, säger kammaråklagare Sara Norling som fattat beslutet.
Besviken och förvånad
Boijes hustru Lotta Forsén är både besviken och förvånad.
– Jag är jätteledsen, naturligtvis. Jag tror ingen vill vara byggnadsarbetare när man läser om det här. Hur kan man lägga ner förundersökningen, när det är så mycket som pekar på allvarliga felaktigheter, säger hon.
”Försöker inte ens”
– Det känns som att de inte ens försöker att ställa ansvariga till svars och vilka signaler sänder det till en byggbransch som är så olycksdrabbad, säger hon.
Men hur kunde så mycket vara fel på arbetsplatsen? Byggnadsarbetaren har ställt ett antal konkreta frågor till NCC. Företaget svarar genom Cecilia Granath, interim presschef, att de endast lämnar en övergripande kommentar.
”NCC arbetar ständigt med att säkra vår arbetsmiljö och vi strävar efter olycksfria arbetsplatser. Olyckan som trots detta skedde i Linköping är en tragedi och våra tankar är med den olycksdrabbades familj och kollegor.”
”Djupt tragiskt”
”I förundersökningen beskrivs att riskbedömning och arbetsberedning genomförts, även om den inte dokumenterats, vilket är en av anledningarna till att förundersökningen lades ner”.
”Det är djupt tragiskt att olyckor händer även om vi jobbar strukturerat med riskbedömningar. Det är viktigt att vi lär oss av varje olycka för att kunna förebygga att något liknande någonsin händer igen”
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.