Plåtslagare på ny kula: ”Var en rejäl utmaning”

Klubbslagen från plåten ekar. Martin Johansson, ägare av Plåtslageriet M. Johansson AB, och hans kollegor befinner sig 40 meter upp i luften invid Gustavianums kupol i Uppsala.

– Grabbarna har gjort ett otroligt jobb för att få till detta, säger Martin.

Arbetsplatsen är inte vilken som helst – universitetets äldsta hus är en av landets mest värdefulla kulturhistoriska byggnader.

Det var här, år 1662, som Uppsala universitetets rektor Olof Rudbeck den äldre ville designa om huset i tidens barockanda. I den självpåtagna rollen som byggentreprenör lät han riva ner taket på byggnaden. I dess ställe uppfördes den åttakantiga kupolen som med sitt unika ljusinsläpp utgjorde den anatomiska teatern.

Längst upp på toppen konstruerades det berömda soluret – en koppartäckt kula som symboliserar jordklotet.

Handknackad kopparplåt

I samband med att renoveringsarbetet påbörjades 2019 beslutades att det flera hundra år gamla koppartaket på kupolen och kulan behövde bytas ut. När innertaket på kupolen togs ner visade det sig att vatten hade läckt genom kulan. Solurets koppar var i dåligt skick.

Nu återskapas allt in i minsta detalj, från gammal klammer till handsmidda järnspikar. De unga, hantverksskickliga plåtslagarna har många hörn att runda på den åttkantiga kupolen. Och med hjälp av flerhundraåriga hantverkstekniker har man handknackat den nya kopparplåten som täcker kulan.

Den gamla koppartäckningen med varje enskild plåt från klotet har tjänat som mall. Falsar och utformningen av gammal klammer har noggrant återskapats.

Vi ville använda sandsäckar och runda plåten för hand på det gamla sättet

– Vi hade kunnat köra med ett engelskt hjul, en så kallad Pullmax, som bilplåtslagarna använder när de gör skärmar, men vi ville använda sandsäckar och runda plåten för hand på det gamla sättet. Kransen längst ned på kulan består av två delar som slagits ihop med slagnitar och mässingsskruvar, säger Martin Johansson.

Som ett lapptäcke

Längst uppe i byggnadsställningen, under soluret, har man inrett en liten tillfällig plåtslageriverkstad. Här står en enkel bockningsmaskin och arbetsbänk som är täckt med sandsäckar.

– Klotet är ett lapptäcke och alla plåtfalsar och klammer följer det gamla, oregelbundna mönstret. Hela sektionen består av enkla, horisontella hakfalsar. Plåten under själva locket på klotet var tidigare uppstucken och låg enkelt omlott. Nu är även den enkelfalsad och det gamla handbilade trätaket har fått en ny underlagspapp. Och alla bitarna har exakt samma mått som de ursprungliga, säger Martin Johansson.

Albin Linell, en av plåtslagarna, menar att den häftigaste utmaningen varit att efterlikna det gamla och att förhålla sig till hur de gjorde förr i tiden.

Alla falsarna på kulan skulle vara på exakt samma ställe som de gamla.

– Det blir svårt när man inte riktigt kan göra på sitt eget sätt. Alla falsarna på kulan skulle vara på exakt samma ställe som de gamla. Det var en rejäl utmaning, säger han.

Fönsterbleck på slottet

Vad händer med den gamla plåten då? Jo, berättar byggantikvarien Max Laserna, en viss mängd återanvänds faktiskt.

– Plåten från kulan är mer eller mindre museiföremål. Men den 200-åriga kopparplåten från kupolen nedanför kommer däremot att återbrukas och hamnar hos Fastighetsverket. Troligen kommer den gamla ärgade plåten att användas till fönsterbleck vid restaureringen av Stockholms slott, säger Max Laserna.

Han understryker vikten av att använda sig av äldre byggmetoder vid renoveringen.

– Även om vi använder ny kopparplåt så ser vi att vi kan använda och återskapa ett flera hundra år gammalt utseende med hjälp av gamla hantverksmetoder. Detta äldre hantverkskunnande är helt centralt om vi vill bevara byggnadens kulturhistoriska värden för framtiden, säger han.

Ska hålla i hundratals år

Renoveringen av Gustavianum, som i dag fungerar som universitetsmuseum, har dragit ut på tiden. Men för plåtslagarnas del gäller det att lägga konflikten mellan tidspress och kvalitet åt sidan.

– Du måste kunna leverera kvalitet i första hand. Det här taket ska sitta i flera hundra år. Och om jobbet går en månad snabbare så kanske det inte är att föredra när resultatet inte blir bra, säger Martin Johansson.