Miljardprojekt, visst – men var ska byggjobbarna bo?

Det går i ett rasande tempo när Ernesto Ribeiro och Nuno Reis från Portugal lägger gatsten vid korsningen mellan två gator i centrala Skellefteå. Några snabba handgrepp för att jämna till sanden, stenen läggs på plats och bankas fast med en hammare. Ibland sticker det ut en kant på stenarna. Med ett välriktat slag jämnas stenen till. På några få minuter har en ny rad av stenar lagts på plats och Ernesto och Nuno kan flytta efter det snöre som ser till att raderna blir raka.

– Vi bor på Byske camping. Det är bra, berättar Ernesto.

En annan, vanligare boendelösning här har betongarbetaren Roman Golubevs från Lettland. Vi träffar honom vid en utbyggnad som pågår vid sågverket i Kåge, norr om Skellefteå.

– Vi är sex stycken som delar på ett hus som vi har hyrt. Jag har bott där tre, fyra veckor nu.

Han har ett rullande schema och bor inte så långa perioder i Skellefteå. Två gånger i månaden åker han hem till familjen.

Lådor i täta rader

Både företag och privatpersoner har köpt villor och lägenheter som hyrs ut till de många som behöver bostad i Skellefteå. Annonserna på Blocket är många, men det är inte billigt. 30 000 kronor eller mer för att hyra en villa eller 15 000 för en liten lägenhet är inte ovanligt.

Northvolt har tagit ansvar för bygget av två områden med modulhus för dem som behöver tillfälligt boende. I Ursviken vid Skellefteälven en bit utanför staden står det 836 grå lådor i täta rader. Rummen är på åtta kvadratmeter, mer kompakt boende är svårt att tänka sig.

Det är svårt att bjuda över sina vänner

Sean Magee, ingenjör från Irland har bott i Ursviken några månader och tycker att det fungerat skapligt, men nu ska han flytta till en lägenhet i samma område.

– Det är förstås bättre än att bo här. Det är svårt att bjuda över sina vänner, säger han med ett leende.

Norr om Skellefteå finns ett liknande område med 1 200 tillfälliga bostäder i baracker.

Trycket ökar

Pierre Pettersson jobbar sedan några år som ombudsman för Byggnads vid det kontor som flera fack har öppnat gemensamt vid Northvolts fabriksområde. Han beskriver en besvärlig bostadssituation för byggnadsarbetarna.

– I nuläget är det nog inte helt fullbelagt i de båda områdena med modulboenden, men det kommer nog att bli det inom kort. Modulboendena är ändå ganska bra. När det gäller dem som bor i andra boenden är det nästan omöjligt att säga vilken kvalitet det är.

Läs även: De tar flyget till byggjobbet: ”Har börjat att kännas”

Han menar att kollektivavtalen inte riktigt har hängt med när byggbranschen har förändrats.

– De flesta kollektivavtalen har ganska luddiga skrivningar om boendestandard. De är utformade i en tid där det var svenska arbetare som skulle vara ute och jobba några veckor. Då kan det vara okej att bo på en camping, om man får traktamente. Men nu kan det vara trettio rumäner som kommer hit för att jobba en längre period och där alternativet är att jobba för 5 000 kronor i hemlandet. Då finns risken att man accepterar att bo i undermåliga boenden, säger han.

Och samtidigt ökar trycket.

– Nu hör jag att det är panik hos de företag som ska etablera sig här. Kommer du till Skellefteå med tjugo personer så är det knivigt att hitta boende, konstaterar Pierre Pettersson.

47 000 i bostadskö

Sedan det stod klart att batterifabriken skulle byggas i staden har kommunen varit väl medveten om behovet av ett bostadsbyggande i en helt annan takt än tidigare. Kommunens mål är att 5 000 bostäder skulle byggas fram till 2025. Under de senaste åren har bostadsbyggandet också tagit fart, men räntehöjningarna och inflationen har fått de privata byggföretagen att stoppa flera projekt.

Kommunala bostadsbolaget Skebo har släppt 500 nya bostäder under det senaste året och siktar på att investera mer än någonsin under de kommande åren. Men det räcker inte. Antalet personer som står i Skebos bostadskö har växt från 33 000 för fem år sedan till 47 000 nu i höst.

– Skebos roll har blivit än viktigare när en del privata aktörer har bromsat sina projekt. Nu jobbar vi brett för att hitta samarbeten med andra aktörer för att få i gång fler byggprojekt, säger Anna Ersson, presskontakt hos Skebo.

Nya höghus där andra revs

Men batterifabriken är bara den lilla början. Härnäst väntar ett ännu större byggprojekt i Boden. H2 Green Steel ska bygga ett nytt stålverk, där vätgas ska ersätta de fossila bränslena. Markarbetena har pågått i drygt ett år och snart växlar man upp när fler än 5 000 personer ska arbeta med bygget. Stålverket i full produktion kommer att behöva ha 1 500 anställda i Boden.

Det innebär en enorm omställning för Bodens kommun med 28 000 invånare. De senaste årtiondena har det nästan inte byggts några nya bostäder. Några höghus i centrum revs till och med i slutet av 1990-talet. I höst börjar bygget av två höghus på samma plats.

Att företag köper villor för att hyra ut dem gör att den bostadsmarknad vi har haft under lång tid havererar.

För att klara de akuta bostadsbehoven för arbetarna är områden med baracker huvudalternativet. H2 Green Steel planerar för 3 000 sådana bostäder. Bodens kommun har tittat på erfarenheterna från Skellefteå. Där har det uppstått en del problem med alkohol och för mycket ljud sent på kvällar i barackområdet. På helger har det varit väktare på plats. I Boden vill man i stället bygga barackerna nära befintliga bostadsområden för att underlätta inkludering i övriga samhället.

På samma sätt som i Skellefteå har villor köpts upp i Boden för att hyras ut som personalbostäder. Priserna är saftiga jämfört med vad som är vanligt i mindre svenska städer.

– Att företag köper villor för att hyra ut dem gör att den bostadsmarknad vi har haft under lång tid havererar. När äldre människor väljer att sälja en villa för att flytta till ett 65-plusboende så finns möjligheten för en barnfamilj att flytta in. Den dörren stängs om det är ett företag som köper villan och den blir till personalbostad, säger Joakim Lindholm, ordförande för Byggnads i Norrbotten.

Räcker inte till

Om det är svårt att få i gång bygget av tillräckligt många permanenta bostäder i Skellefteå så är det än svårare i en mindre stad som Boden.

– Boden siktar på att ha 31 000 invånare i slutet av 2025. Om man räknar med att det bor två personer i varje bostad skulle det betyda att det behövs 1 600 nya bostäder fram till dess. Det är detsamma som 14 bostäder i veckan, säger kommunägda Bodenbos vd Johan Johansson.

När han räknar ihop de bostadsprojekt som Bodenbo och olika privata företag med säkerhet kommer att bygga under de kommande åren kommer han upp till ungefär en fjärdedel av behovet fram till slutet av 2025.

Ska komma förslag

Liknande problem återfinns i såväl Kiruna som Gällivare. LKAB ska bygga nya anläggningar där järnmalmspellets blir till rent järn, så kallad järnsvamp, med hjälp av vätgas. Enligt gruvjätten handlar det om investeringar på upp till 400 miljarder under de närmaste årtiondena. 3 000 arbetare väntas jobba med att bygga de nya anläggningarna. Men redan innan dessa investeringar dragit i gång är bostadssituationen mycket kärv.

Läs även: Dissade Stockholm – hamnade mitt i byggfeber: ”Det byggs överallt”

Regeringen har tillsatt en samordnare som ska titta närmare på bostadssituationen i städerna i norr och komma med förslag på vad som kan göras för att lösa bostadsbristen. Vad detta arbete utmynnar i kommer att få betydelse för många tusen människor som vill ta de nya jobben i norra Sverige.

– Det behövs politiska beslut för att få fart på byggandet. Kanske ska man införa förmånliga lån för att bygga mindre lägenheter eller statliga garantier för byggande av bostadsrätter. Det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningar, säger Felicia Lundmark, S, som fram till november var ordförande i bygg- och miljönämnden i Skellefteå.

---

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

---

Text: Arne Müller  
Foto: Erland Segerstedt