Vittnesmål: Så försöker blockerade företaget ”köpa ut” anställda
”De första månaderna kommer lönen, sen kommer ursäkterna.” En anställd på TS-koncernen vittnar om hur utländska arbetstagare systematiskt luras på pengar.
– Efter att cheferna förstod att jag hade gått med i facket så började de sätta press på mig, berättar Jurgis.
Han heter egentligen någonting annat och är anställd på ett av bolagen inom TS-koncernen, som sedan två veckor tillbaka står i centrum för en ovanlig facklig konflikt.
Den 12 september drämde Byggnads Skåne till med indrivningsblockad mot två av bolagen i TS-koncernen. Indrivningsblockader är en sällsynt stridsåtgärd och det var första gången Byggnads använde möjligheten på 13 år.
Bolagen är underentreprenörer på bygget av ett kommunalt äldreboende i Rydebäck, utanför Helsingborg. Ett av två bolag betalade snabbt, men det andra har enligt facket fortfarande löneskulder på runt 200 000 kronor till fem anställda.
Både företagsledningen och de anställda kommer från Östeuropa.
– Det här är ett typexempel på företag som satt i system att utnyttja utländska arbetstagare med svag ställning på svensk arbetsmarknad, sade Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin när blockaden utlystes.
Jurgis berättar att företaget rekryterar personal på sociala medier. Själv hittade han annonsen på Facebook.
Till en början såg allt lovande ut. Lönen betalades som den skulle. Åtminstone i några månader. Sedan fick Jurgis höra att firman hade brist på pengar men att lönen skulle komma snart. Och så rullade det på.
Vissa månader fick han en del av lönen, andra månader ingenting alls.
– Det är så här de jobbar. De första månaderna kommer lönen, sen kommer ursäkterna, sen kommer erbjudandet om att köpa ut dig, säger Jurgis.
Om jag håller tyst så kan vi inte förändra den här situationen. Jag måste göra det här.
TS-företagen försöker ofta lösa löneskulder genom att erbjuda de anställda svarta pengar i handen, enligt Jurgis.
– De kan säga saker som ”antingen kan du gå till domstol och så tar det sex månader, eller så kan jag ge dig 10 000 kronor nu”.
Ofta tackar anställda ja, trots att företaget i själva verket är skyldigt dem betydligt större summor. Sedan söker de sig vidare i jakten på en schysstare arbetsgivare.
Även Jurgis blev erbjuden pengar i handen, men summan var bara en bråkdel av vad företaget är skyldigt honom. Han vägrade.
– Om jag håller tyst så kan vi inte förändra den här situationen. Jag måste göra det här, säger Jurgis.
Tadas Simokaitis, vd på det blockerade byggföretaget, hävdar att Byggnads siffror kring löneskulderna inte stämmer. Han dementerar också att företaget försöker köpa ut anställda svart.
– Kanske att de missförstår de oss? Det händer att vi frågar om vi kan betala en del av lönen. Om ett annat företag är skyldigt oss 40 000 kronor så ringer vi personalen och frågar om vi kan betala dem 20 000 nu och om de kan vänta lite, säger vd:n.
De här människorna är extremt utsatta på arbetsmarknaden.
Byggnads Skåne har under lång tid misstänkt att TS-koncernes ägare fifflar med löner och villkor. Men de anställda är utländska medborgare och facket har haft svårt att nå dem.
När flera anställda gick med i Byggnads öppnade sig möjligheten att agera. Samtidigt väcktes oro för att medlemmarna riskerade att råka illa ut.
I samband med en indrivningsblockad får företaget veta vilken anställd som är med i facken och som kräver lön.
– Man måste träda fram med namn och fronta stridsåtgärden på det här sättet. Det försätter medlemmen i en hård situation, säger Mikael Månsson, ombudsman på Byggnads Skåne.
– De här människorna är extremt utsatta på arbetsmarknaden och företagen ser en möjlighet att lura dem.