Stor fisksatsning håvar in jobben: ”En utmaning att täta konstruktionen”

Längs den smala landsvägen växer träden tätt, mestadels björkar och tallar. Det är ödsligt och inga hus, bilar eller människor möter längs vägen. Men efter femton minuters bilfärd från Filipstad dyker plötsligt några byggbodar upp på höger sida. Efter en kort promenad, via en smal träbro över en porlande bäck, kommer vi fram till en byggarbetsplats. Här inne i de värmländska skogarna, i den lilla orten Gammelkroppa, byggs en anläggning för fiskodling.
Denna soliga augustimorgon är det full rush på bygget och i bomliftarna längs den silvergrå fasaden monterar snickare takräcken och betongblock. Det är det lokala byggföretaget Elms byggnadsfirma, med huvudkontor i Hagfors, som har hand om mark- och betongarbeten samt stomme. Arbetet startade i juni 2022 och går nu mot sin slutfas. I december ska allt vara klart.
– Just nu håller vi på att få tätt hus, sätta upp ytterväggar och lägga tak, säger platschefen Christer Stålhandske när han visar runt på arbetsplatsen.

Inne i byggnaden hörs hammarslagen och surrandet från borrmaskinen. Snickaren Thomas Linder, som arbetar på Elms byggnadsfirma, monterar en form till en sockelgjutning och är djupt försjunken i sitt arbete.
– Det är en speciell betongkonstruktion med så många vinklar och vrår, men det är ett kul och utmanande jobb, säger han.
Thomas syftar på renings- och vattenbehandlingsverket som han bygger, där råvattnet tas från sjön Yngen som ligger intill anläggningen.
– I reningsverket renas vattnet, behandlas och byts ut successivt, beskriver Thomas kortfattat.

Det är ett komplicerat bygge som har tagit lång tid och innehållit många konstruktionsmässiga utmaningar. För Thomas Linders del har det varit huvudsysslan sedan ett år tillbaka.
– Vi har huvudsakligen byggt med storform, men också med lös form och gjort egna lösningar för hand på plats. Konstruktionen i sig har krävt det. Det krävs mycket planering och att allt görs i rätt ordning.
Jobbet har också varit utmanande på grund av att de delvis bygger under grundvattennivån.
– Alla gjutningar måste vara vattentäta och vi måste vara noga när vi monterar. En stor utmaning var att montera svällbandet i gjutfogen, som ska täta betongkonstruktionen. Särskilt när det var mycket is och snö under vintern, förklarar Thomas Linder.

Den nya fiskodlingen ersätter den tidigare som byggdes i Gammelkroppa på 1980-talet.
Tillvägagångssättet var då att de könsmogna fiskarna, lax och öring, fångades in vid Forshaga kraftverk. De föddes sedan upp på fiskodlingen och släpptes ut i Vänern. Den nya, cirkulerande fiskodlingen fungerar på ett annat sätt. Det kommer inte längre att fångas fisk vid kraftverket.
– Vi föder i stället upp avelsfiskarna på land och de kommer att leva hela sitt liv i anläggningen, säger Tommy Vähäsalo, ägare av företaget Gammelkroppalax AB, som sköter driften av fiskodlingen åt Fortum.
– Enligt vattendomarna för Klarälven och Gullspångsälven måste Fortum kompensera fisket i Vänern. Vårt arbete är att se till att den fisken släpps ut.

I de 34 bassängerna kommer det att finnas fem olika årsklasser av lax och öring, från ettåringar upp till fem år. Cirka 90 procent av de ettårigafiskarna släpps ut i Vänern, resten används till avel.
– När avelsfiskarna är könsmogna, mellan fyra och fem år, kramar vi ut rom och mjölke från dem. Efter det provtas fisken för bakterier och virus och avlivas. Det går inte att använda samma föräldrar om och om igen, utan man måste förnya avelsmaterialet, säger Tommy Vähäsalo.

Snickaren Eric Eriksson blandar murbruk i betongblandaren. Han är snickare, men arbetar också med armering och betongarbete på Elms byggnadsfirma.
– Det är ont om betongarbetare och armerare. Så vi som snickare får göra det arbetet också. Men det är kul med variation.
Jobbet bestod av många gjutningar av väggar, golv och valv och under vintern var det känsligt med betongen om det blev för kallt.
– Inget får gå fel, då är det risk att betongen fryser, säger Eric.
För att hålla värmen vid gjutningarna täckte byggnadsarbetarna betongen med presenningar eller satte upp stora tält, där de ställde in värmefläktar. Vid kallare temperaturer, över 15 minusgrader, användes isoleringsmattor.
– Men det får inte bli för varmt. Om betongen brinner för fort så kan det bli sprickbildning, förklarar han.

Utanför byggnaden håller grävmaskinerna på att schakta jord för fjärrvärme och dränering. Inne i hallen står snickaren Kim Asplund uppe i saxliften och monterar ett väggblock högst upp på en av innerväggarna.
– Jag har bara arbetat här i 14 dagar, men jobbet går bra, säger han.
På bygget har många olika yrkesgrupper varit igång samtidigt. Under våren har det i snitt handlat om 25 yrkesarbetare per dag. Vissa dagar har det varit uppåt 35.
Många olika yrkesgrupper på samma plats ställer krav på samordning. Varje måndagsmorgon har platschefen Christer Stålhandske ett möte med ue och byggnadsarbetarna på Elms byggnadsfirma.
– Vi går igenom alla veckans arbeten så att vi minimerar konflikter och kollisioner. Med mina gubbar har jag också ett snabbt möte varje morgon, då jag går igenom vad som händer under dagen, säger han.

Eric Eriksson tycker att samarbetet har fungerat bra mellan yrkesgrupperna, mycket tack vare morgonmötena.
– Arbetsledaren går igenom vad vi ska göra och alla yrkesgrupper på firman är på plats. Vi får diskutera och planera jobben så vi inte är i vägen för varandra, säger Eric.
En annan sak som Eric Eriksson är nöjd med är skyddet.
– Vi är noga med att ha selar och skyddsräcken när vi arbetar på höga höjder över två meter.
Och det har också varit viktigt att vi har rätt utbildning för att köra liftarna. Det är sådant som man struntar i på andra byggen.
Resultatet är att det hittills inte inträffat en enda olycka på arbetsplatsen.
– Det är ingen som har hamnat på akuten. Vi har varit förskonade från det. När vi har varit uthyrda till större företag i Karlstad har det varit betydligt fler skador, säger snickaren Eric Eriksson.