Skyddsombud hindrades i sitt jobb – nu får han skadestånd
Skyddsombudet hindrades i sitt uppdrag genom att städbolaget under flera veckor inte lämnade ut adresser till sina arbetsplatser.
Det slår Arbetsdomstolen fast och delar ut skadestånd inte bara till facket – utan även till skyddsombudet.
I februari 2021 utsåg Byggnads Stockholm-Gotland ett regionalt skyddsombud till att sköta arbetsmiljöbevakningen på städbolaget Kosmo Miljötjänst AB, som bland annat utför byggstäd.
En tid därefter hölls det första mötet mellan skyddsombud och företaget. Från den 16 mars till den 14 april begärde skyddsombudet upprepade gånger ut adresserna till företagets arbetsplatser för att kunna besöka dem. Men uppgifterna kom först den 27 april, sex veckor senare, då Byggnads begärt förhandlingar för brott mot arbetsmiljölagen på grund av dröjsmålet. Enligt lagen får ett skyddsombud inte hindras i sitt arbete.
Senare har facket och LO-TCO Rättsskydd drivit frågan till Arbetsdomstolen som nu gett dem rätt.
Vi fick rätt på alla viktiga punkter
Företaget har dömts för hindrande av skyddsombud genom fördröjningen av uppgifter och ska betala 25 000 kronor vardera i skadestånd. Dels till det regionala skyddsombudet, dels till Byggnads.
– Vi är nöjda med det domstolen kom fram till. Vi fick rätt på alla viktiga punkter. Rätten slår fast att det inte fanns några skäl att vänta med att lämna ut uppgifter om arbetsplatserna, utan att företaget måste samverka så att skyddsombudet kan utföra sitt uppdrag, säger Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöombudsman på Byggnads.
En annan viktig del av domen är att regionala skyddsombudet får rätt till ett eget skadestånd.
– Byggföretagen ansåg att man inte har rätt till ett individuellt skadestånd om man är anställd, som regionala skyddsombud är av Byggnads. Det har de visst och det var en annan viktig seger, säger Johan Torstensson Aas.
Även på en tredje punkt gick rätten på Byggnads linje. Kosmo Miljötjänst och Byggföretagen, som företräder dem, hävdade att skyddsombudet först skulle ha begärt överläggningar när man inte fick ut adresserna. Det höll inte rätten med om.
Då det gällde skadestånden hade Byggnads begärt betydligt högre summor. 75 000 kronor till skyddsombudet, respektive 150 000 kronor till förbundet.
Städbolaget har förnekat brott och hävdar att man inte agerat aktivt för att hindra skyddsombudet.
Tomas Weis, är arbetsrättschef på Byggföretagen.
– Jag tycker att domstolen borde tagit hänsyn till förmildrande omständigheter. Det var mitt under pandemin och en kaosartad situation. Det var svårt att säkerställa korrekta uppgifter på ett litet företag med små resurser och många sjuka. Dessutom var det en svårt pressad ekonomisk situation och tal om driftsinskränkningar, säger han. Företaget har också anfört att man hade mycket jobb med att lämna andra uppgifter till Byggnads.
Han är bekymrad över domen då det gäller regionala skyddsombudets rätt till skadestånd.
– Det är ett olyckligt domslut. Det leder till att skyddsombudet i den viktiga rollen som arbetsmiljöbevakare kan få personligt skadestånd och det tror jag inte är bra för regionala skyddsombudets trovärdighet och legitimitet. Det finns risk för en intresskonflikt. Vi tycker att det är den fackliga organisationen som ska ha skadeståndet. Men inte två parter.
Läs hela domen här.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.