Jobbannonsen låg ute i ett år: NOLL svar
Företagets jobbannons låg ute under ett helt år. Antal seriösa personer som hörde av sig:
Jo, några personer ringde faktiskt plåtslagarfirman under det år som annonsen låg ute.
– Ja, det var några stycken. En som inte visste vad plåtslagare var för någonting – och två andra som inte ville ha jobbet men behövde gå på intervjuer för att fortsätta få bidrag, säger Danijel Ilin, vd på företaget Plåtslageri1 i Göteborg, som fortfarande är i behov av att nyanställa.
Att det råder brist på plåtslagare är långt ifrån nytt. När Svenskt näringsliv gör listor över de mest svårrekryterade yrkena hamnar plåtslagare och ventilationsmontörer i topp. Enligt siffror från Plåt & Venföretagen anser 90 procent av företagen att det är svårt att hitta ny personal.
Det saknas i runda slängar 3 000 plåtslagare och ventilationsmontörer i Sverige. Frågan man ställer sig, varför denna brist?
Det enkla svaret: För få väljer praktisk inriktning på gymnasiet och att det finns för få plåtslagarutbildningar i Sverige, menar Hans Eriksson på Plåt-och Ventföretagen.
– Och de som utbildas har redan upparbetade kontakter med företag under sin utbildningstid. De har en ordnad anställning långt innan sin examen, säger han.
En säker anställning och bra betalt borde väl locka. Varför är det inte så?
– Jag tror det handlar om okunskap om yrket. Ett genomgående tema hos plåtslagare världen över är att man trivs med sitt jobb och känner en yrkesstolthet. Men det är något som folk inte vet om.
För att ändra på detta har Plåt- och Ventföretagen har dragit igång projektet ”Kompetens 25”, ett rekryteringsprojekt för att locka fler unga till branschen. Två miljoner kronor satsas och målet är att inom två år öka antalet sökande till plåtslagarprogrammen med 25 procent.
I årskurs nio är det ungefär 70 procent som kan tänka sig en praktisk linje, men i slutändan är det bara 30 procent som väljer det
Pengarna ska användas för att ekonomiskt kunna ersätta plåtslagarföretag som väljer att ta sig ut i skolorna och berättar om yrket.
– Vi vill bli bättre på att synas i skolorna. Förhoppningen är att elever kanske kan få upp intresset för yrket när de träffar en plåtslagare i verkligheten, säger Annika Brännmark, branschchef på Plåt- och Ventföretagen.
Utöver det vill man försöka nå ut till föräldrar och kompisar till potentiella nya plåtslagare. Detta ska ske genom reklamfilmer i sociala medier.
– I årskurs nio är det ungefär 70 procent som kan tänka sig en praktisk linje, men i slutändan är det bara 30 procent som väljer det. Ofta är det föräldrar och kompisar som påverkar de här personerna att göra ett annat val. Här hoppas vi kunna göra en förändring, säger Annika Brännmark.
För Danijel Ilin som driver sin plåtslagarfirma i Göteborg är det här en fråga som måste lösas om företaget ska kunna växa.
När anställde du någon senast?
– Hmm. Det minns jag inte ens. Jag som egentligen ska vara hundra procent på kontoret är nuförtiden hundra procent ute och jobbar. Det går ihop, för vi har otroligt bra medarbetare som verkligen ställer upp. Men självklart är det tufft.
Så det gäller att du håller dig väl med personalen?
– Så är det absolut. Vi gör allt för att de verkligen ska trivas hos oss. Det är där vi lägger energin. För några nya finns inte.
Finns det planer på att lägga ut någon ny jobbannons?
– Nej.