Bygglöner ökade med avtalshöjning

Trots att bygg- och anläggningsavtalen innebar att utgående lön skulle höjas med två kronor från den första oktober 1999.
Byggnads statistik visar att höjningen slog igenom på genomsnittslönerna för trä-, betongarbetare och murare. För många andra yrkesgrupper på byggavtalet, som pappläggare och golvläggare, nådde löneökningstakten inte upp till två kronor per timme. Och för anläggarna, som skulle få samma avtalsenliga löneökning, visar kvartalsstatistiken på en kraftig lönesänkning från fjärde kvartalet 1998.
De långsamma löneökningarna i byggbranschen under mätperioden har flera orsaker. En orsak är att löneredovisningen släpar efter. En annan förklaring, framför allt på byggavtalets område, är att nyanställda med lägre ingångslöner kommit in i branschen. Det medför att den genomsnittliga löneökningen blir lägre. Tidlönerna i Stockholm har till exempel bara ökat med lite drygt en krona per timme i genomsnitt trots att byggandet i området ökat.
Löneminskningen för anläggare beror till stor del på att Öresundsförbindelsen är i det närmast färdigbyggd. Under 1998 och 1999 höjde lönerna på förbindelsen till Danmark anläggarnas löner till toppen av byggbranschens löneliga. Nu har golvläggarna passerat anläggarna när det gäller genomsnittlig tidlön. Och i ackordsligan har anläggarna halkat ned till femte plats.
Ackordslönerna ökar snabbare än tidlönerna i de flesta yrkesgrupperna. Isolerarnas ackord ökade mest under mätperioden, med 13:06 kronor per timme.
22,4 procent av byggnadsarbetarna arbetade på ackord under fjärde kvartalet 1999. Det innebär i stort sett oförändrad ackordsandel. I Kiruna arbetade flest på ackord, 52 procent. Lägsta var ackordsandelen i Hälsingland, 9,7 procent.