Byggnadsarbetaren klandras för att ha pekat ut person i negativa sammanhang

Byggnadsarbetaren publicerad den 2 maj 2022 en nätartikel med rubriken Skyddsombud polisanmält för olaga intrång – ”Min plikt att agera”. Ingressen löd: ”Regionala skyddsombudet hade upptäckt farliga fel på bygget. Byggherrens svar: en anmälan till polisen för olaga intrång. Frågan skulle nu utredas av åklagare.”

I artikeln framgick det att ett skyddsombud besökt ett bygge i X-ort (ort angiven) och då upptäckt risker på ett villabygge i närheten. Han gick dit för att varna för riskerna och fick veta att byggföretaget hade kollektivavtal med Byggnads, vilket han tolkade som att han hade tillträde till arbetsplatsen. Några dagar senare var Arbetsmiljöverket på bygget och hade omedelbart lagt ett förbud mot farligt arbete.

Skyddsombudet blev polisanmält för olaga intrång av NN (namn angivet), vd för företaget Y (företagsnamn angivet), men som i detta fall byggde som privatperson. Hen hade hänvisat till en skylt om att hela området var en arbetsplats och att obehöriga inte ägde tillträde. NN fick ge sin syn på saken i artikeln och svarade bland annat:

”– Det är mellan oss och Arbetsmiljöverket. Jag delar inte din uppfattning att det var allvarliga brister.”

Anmälaren: Inte alls motiverat

NN anförde att sakuppgifter i artikeln var felaktiga och att hen blivit felciterad. Tidningen publicerade hens namn samt även hens företags namn, fast saken inte hade något med hens yrkesverksamhet att göra.Situationen gällde hen som privatperson och det var också som sådan hen hade polisanmält det inträffade.

Tidningen: Borde känna till regler

Tidningen svarade genom ansvarig utgivare Isabella Iverus att innehållet i nätartikeln var korrekt. Anmälarens namn, yrke och position var av intresse fast hen byggde privat. Som vd och med avtal hos Byggnads borde hen ha känt till vilka regler som gällde.

MO: Finns vissa oklarheter

MO prövar om utpekade enskilda har utsatts för oförsvarliga publicitetsskador genom det som faktiskt publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Journalisters arbetsmetoder faller utanför prövningen.

Vid prövningen vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet. Av betydelse för bedömningen är bland annat vilken position anmälaren har i samhället, uppgifternas karaktär och om tidningen har haft ett tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna. MO prövar också om en kritiserad person har fått tillfälle till bemötande.

Byggnads skriver om byggbranschen, särskilt med fokus på frågor med facklig anknytning. Uppgifter om påstådda brister i säkerheten på en byggarbetsplats är av intresse för tidningens läsekrets. Ett sådant intresse har också att ett skyddsombud polisanmälts för olaga intrång på en privat byggarbetsplats där han påtalat missförhållanden.

Det förekommer vissa oklarheter om vad skyddsstoppet omfattade. Anmälaren har dock getts tillfälle till bemötande. Hen har vidare anfört att tidningen felciterat hen, men det framgår inte närmare på vilket sätt citaten skulle vara felaktiga. MO anser inte att det som framkommit i ärendet ger tillräckliga skäl för att kritisera tidningen för att den inte skulle ha haft belägg för publiceringen.

Är tydligt utpekad

Den medieetiska knäckfrågan i detta fall gäller i stället om det var försvarligt att peka ut anmälaren i sammanhanget. Hen blir tydligt utpekad genom att hens namn anges, hens företags namn framgår och då det även finns en bild på bygget i publiceringen.

Anmälaren har anfört att hen driver ett företag, där hen är vd och det bara finns en person till anställd. Enligt anmälaren bygger företaget inga hus, det aktuella bygget är hens privata, och företaget sysslar huvudsakligen med gräsklippning och trappstädning. Mot den bakgrunden konstaterar MO att hens position i byggbranschen inte är sådan att den talar för att hen får tåla att namnges i sammanhanget. Även om det finns ett allmänintresse är det inte i sig sådant att det krävde namngivning.

Uppgifterna om påtalade missförhållanden vid byggarbetsplatsen samt hens polisanmälan av skyddsombudet var negativa för hen. Dessutom påstods hen genom ett återgivet citat ha uttryckt sig nedvärderande om tidningens målgrupp.

Vid en samlad bedömning anser MO att allmänintresset inte motiverade utpekandet av anmälaren med de negativa uppgifterna. Hen har därför tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada och artikeln på byggnadsarbetaren.se bör medföra klander.

Därför fäller MEN artikeln

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Byggnadsarbetaren för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.