Lurades att bli "byggjobbare" – blåste storbanker på 120 miljoner

Makarna Svetlana och Andrej var desperata. Under vintern 2018 var deras treårskontrakt på en lägenhet i en förort norr om Stockholm på väg att gå ut. Den då 14-årige sonen, som har en psykisk funktionsnedsättning och är hyperaktiv, hade hittat tryggheten i området och hotade att rymma om han tvingades flytta.

Svetlana och Andrej visste att en fortsatt flyttkarusell med korta kontrakt i andrahandslägenheter skulle påverka sonen negativt. Familjen drömde om en bostadsrätt i förorten men Svetlanas städlön och Andrejs lön som fönsterputsare räckte inte till för att få ett lån.

Men en morgon singlade en reklambroschyr ner genom brevinkastet hemma i lägenheten.

Det rysktalande paret läste informationen på lappen på sitt eget språk, om en förmedling som hjälpte till med bolån: ”Även om ni har en låg årsinkomst eller om ni blivit nekade av flera banker, hör av er till oss – vi är redo att hjälpa er.”

Svetlana och Andrej började hoppas och kontaktade förmedlingen. De fick en tid för ett personligt möte på ett av förmedlingens kontor i ett företagsområde i södra Stockholm.

– Allt verkade väldigt professionellt, berättar Svetlana om det stora kontoret och det trevliga bemötandet.

Vi satt där hela dagen och förstod inte vad det handlade om.

En manlig, rysktalande anställd tittade på parets inkomster och sa att de nog skulle kunna köpa en lägenhet trots allt. Han kontaktade Marginalen bank, som efter ett möte med Svetlana och Andrej beviljade dem ett lånelöfte på 1,7 miljoner kronor. Paret betalade en summa till förmedlingen och kunde sedan köpa en lägenhet i kvarteret, där de flyttade in.

Men en dag kom polisen på besök.

– De grep oss och körde oss till stationen. Vi satt där hela dagen och förstod inte vad det handlade om förrän en advokat kom och berättade att vi hade gjorde något olagligt. Vi var chockade och alltihop var extremt stressande eftersom vår son var hemma själv, säger Svetlana.

Det visade sig att förmedlingen hade ordnat falska anställningsavtal och lönespecifikationer till paret när de ansökte om lånelöfte till banken. Andrej påstods jobba som elektriker med en månadslön på 27 500 kronor på ett byggföretag och Svetlana sas jobba som ekonomiansvarig på ett lokaluthyrningsbolag för 35 000 i månaden. De uppdiktade lönerna var betydligt högre än vad paret i verkligheten drog in. Dokumenten hade falska underskrifter av icke existerande personer. Andrej och Svetlana hävdar att de inte hade sett dokumenten och inte förstod att de var en del av en bluff.

– Vi pratar inte svenska. Vi hade aldrig gjort det här om vi förstått att det var olagligt, säger Andrej, som i ett strafföreläggande ansågs skyldig till grovt bedrägeri och fick en villkorlig dom.

Paret har sålt lägenheten men har fortfarande skulder som de försöker betala tillbaka med låga löner.

– Vi känner oss som dumskallar. Men jag vet många andra rysktalande som gjort samma sak, säger hon.

En dom i Stockholms tingsrätt i år ger henne rätt. Enligt domen i ett mål som Svenska dagbladet skev om vid åtalet har 79 personer – de flesta rysktalande arbetare – köpt bostad med hjälp av samma illegala låneförmedlare. Under tre års tid har en 48-årig rysktalande man från Litauen, som också arbetat inom byggbranschen, styrt den olagliga låneförmedlingen.

Tillsammans med andra rysktalande personer, varav många har kopplingar till byggbranschen, har han byggt upp en stor verksamhet av sammanlagt sju förmedlingskontor runt om i Stockholm. Förmedlingen har funnits i kontorshotell tillsammans med andra företag.

Kunderna har framför allt lockats att skaffa lån via annonser på rysktalande internetforum som ruletka.se och Svenska Palmen. Precis som Andrej och Svetlana har kunderna kommit till något av kontoren för ett personligt möte.

– Där har förmedlingen gjort en egen så kallad kreditupplysning som är mycket generösare än bankernas, säger kammaråklagare Nils Råby, som varit förundersökningsledare i målet.

Förmedlarna har ordnat förfalskade arbetsgivarintyg och lönebesked, ofta på olika byggföretag. Sedan har låneansökan skickats till banken. Nils Råby berättar att förmedlarna uppgett kontaktuppgifter till arbetsgivare, personer som inte gått att nå och telefonnummer som inte varit i bruk.

– Men en av de dömda har i förhör berättat att bankerna väldigt sällan kontrollerade uppgifterna och ringde upp numren på anställningsavtalen, säger han.

Enligt stämningsansökan har kunderna tillsammans olagligt fått 121 miljoner kronor i lån. Danske Bank har lånat ut mest – men även svenska storbanker som Skandiabanken, Handelsbanken och SBAB har beviljat blufflån.

De kunder som har kunnat köpa en bostad har betalat provision på mellan 85 000 och 100 000 kronor till den illegala låneförmedlingen.

Brottslingarna har använt så kallade målvakter i upplägget, personer från Baltikum som tagits hit för att ansökta om personnummer, öppna bankkonton, skaffa kontokort och bank-id. Samtliga handlingar, kort och bankdosor har sedan tagits om hand av den illegala verksamheten.

I målvakternas namn har brottslingarna startat ett företag för förmedlingen, hyrt kontor och öppnat bankkonton för överföringar av provisionen. Målvaktsupplägget har försvårat för utredarna, som har haft svårt att koppla brottslingarna till verksamheten och istället bland annat har använt sig av spaning för att få fram bevis.

En svart portfölj av märket Hugo Boss har därför varit extra intressant. Under spaningen bar den 48-årige huvudmannen runt på portföljen när han rörde sig i närheten av de förmedlingens kontor. Mannen fotograferades också med portföljen under spaningen.

När polisen sedan gjorde ett tillslag mot mannens bostad hittades portföljen. Den visade sig innehålla olika handlingar om låneverksamheten och målvakterna.

– Det fanns också ett slags avräkningsunderlag, med summorna som förmedlingen hade fått in per månad och fördelningen mellan de ”anställda”, säger Nils Råby.

Han berättar att den kriminella låneförmedlingen hade en struktur som motsvarade hur ett vanligt företag arbetar, med en chef och olika kontor med handläggare.

Den 48-årige mannen dömdes bland annat för grovt bedrägeri och grovt bokföringsbrott till fängelse i fem år. Även fyra av hans medbrottslingar dömdes till fängelsestraff för liknande brott. Domen har överklagats till Hovrätten.

Flera av personerna som fått bostadslån har dömts. Men Nils Råby framhåller att de har varit i en utsatt position.

– Desperationen på Stockholms bostadsmarknad har bidragit till den här brottsligheten Många privatpersoner har nog anat att det inte har gått helt rätt till, men man måste ju ha någonstans att bo, säger Nils Råby och förklarar att lånen i härvan på 121 miljoner kronor bara är en bråkdel av alla blufflån som beviljats med hjälp av den kriminella förmedlingen.

– När vi begärde in handlingar från Danske bank upptäckte de att något var galet. Så de började utreda det här själva och såg att det fanns ytterligare en massa bolån som de hade beviljat på felaktiga grunder.

Jättehärvan kommer fortsätta att växa.

Fotnot:  Svetlana och Andrej heter egentligen något annat.