Varnar för rasrisk med inklädda ställningar
De varnar för att det bara en tidsfråga innan någon dör. Efter flera allvarliga rasolyckor slår facket och ställningsbranschens organisation, STIB, larm om slarv med ställningar vid inklädning och väderskydd.
Ställningsraset nära Avenyn i Göteborg, 27 februari i år, spreds med bilder över hela landet. Men detta är långtifrån det enda ställningsraset som skett, med ställningar som klätts in eller som haft väderskydd på taket. Och det är ett växande problem eftersom allt fler ställningar kläs in för att skydda mot väder och fallande föremål.
̶ Under förra året inträffade ett tiotal kända ras av det här slaget, hittills i år är det tre. Men det finns mörkertal, rasen är sannolikt fler, säger Håkan Carlsson, kanslichef på STIB, ställningsbranschens branschorganisation.
Han är mycket kritisk till brister i sin egen bransch.
̶ Det finns alldeles för många oseriösa företag idag som inte följer reglerna och gör ordentliga infästningar. Rasar något har man med största sannolikhet inte följt reglerna, oavsett i vilket skede det gått snett, säger han.
Arbetsmiljöverkets utredning av Göteborgsolyckan är ännu inte klar. Företaget No Problems Scaffolding som byggt ställningen har förnekat fel och hävdar att andra tagit bort delar av infästningarna.
Men bara några veckor före raset i Göteborg, i januari, orsakade No Problems ett ställningsras på en inklädd ställning i Örebro. Där saknades infästningar och ställningen föll i vinden från fjärde våningen.
Anders Olausson, är vd för No problems scaffolding.
Varför har ni varit inblandade i två ställningsras?
̶ I Örebro tar vi på oss ansvaret. Där blev det ett misstag eftersom två olika lag gjorde arbeten på ställningen. I Göteborg var raset inte vårt ansvar.
Både STIB:s Håkan Carlsson och Byggnads regionala skyddsombud, Anders Karlsson ser ofta problem med infästningar just vid montering av ställningar där extra tillbehör lagts på, som nät eller plast. Får vinden tag i ett vindskydd, kan krafterna bli enorma.
Därför krävs extra starka infästningar och att ställningarna förankras enligt beräkningar och monteringsanvisningar.
̶ Problemet är bara att jag sett otaliga exempel på att det inte fungerar i praktiken. Jag har varit på plats efter flera ras och kan bara konstatera att det är rena turen att arbetare eller privatpersoner inte dött, säger Anders Karlsson.
Han anser att infästningarna är ett stort problem men också att det är problem med hur väv, plast och nät fästs på ställningarna.
̶ Jag har sett att vid flera ras har man använt buntband för att fästa plasten. De fäster plasten för hårt och väderskyddet blir som ett segel med enorma krafter. Har man istället fästen som lossar lättare, som gummiband, blir det inte samma vindfång. Men självklart ska förankringen hålla oavsett vad man väljer, säger han.
Vid det senaste raset, på Engelbrektsgatan, en tvärgata till Avenyn i Göteborg, användes buntband.
Arbetsmiljöverkets Jörgen Conradsson utreder hur det kunde ske.
̶ Jag är i slutskedet av arbetet men vi samarbetar med polisen så det råder ännu förundersökningssekretess.
Han säger att utredningen bland annat tar upp infästningarna, men inte tar fokus på buntbanden. Men rent generellt varnar han för slarv med buntband.
̶ Det är klart att om man slarvar med infästningar och använder buntband kan hela väven vid vind bli som ett stort stegel. Fuskar man är det livsfarligt med buntband, men gör man på rätt sätt med infästningar ska det vara säkert. Företagen ska alltid ska följa monteringsanvisningen.
Han tycker att det är mycket okunskap i branschen om hur man ska fästa inklädning av olika slag, något som kan leda till olyckor.
Både arbetsgivare, fack och tillverkare känner en stor oro över utvecklingen generellt i branschen och har uppvaktat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för att Arbetsmiljöverket ska göra fler inspektioner. Byggnads och STIB tror att problemen beror på en kombination av pengar och okunskap i kombination med tidspress.