Ukrainare anställdes som lett – chef går fri: "Inte avskräckande"
Byggföretaget anställde en ukrainsk medborgare utan arbetstillstånd. Men chefen på bolaget slipper straff.
– Man måste kunna döma personer för sådana här brott, säger Bengt Sandberg på Fackligt center för papperslösa.
Den 10 februari i år gjorde Skatteverket, polisen och Arbetsmiljöverket en oannonserad kontroll på ett bygge i Västerbotten. Då upptäcktes att en ukrainsk byggnadsarbetare saknade tillstånd att arbeta i Sverige.
I Skellefteå tingsrätt berättar chefen för företaget som anställt mannen att ukrainaren visat upp en lettisk identitetshandling. Men i själva verket var handlingen bara ett tillfälligt uppehållstillstånd i Lettland. Mitt på handlingen står tryckt UKR, beteckningen för Ukraina.
Chefen hävdar att han utifrån ID-handlingen trodde att arbetaren var lettisk medborgare och att han inte gjorde något annat för att kontrollera mannens medborgarskap.
Rätten valde att tro på chefens version och friade honom.
Rättens ordförande håller inte med de övriga i nämnden om domen. Han framför sin åsikt i en så kallad skiljaktig mening där han skriver: ”Enligt min mening borde Xxx (chefen) ha varit noggrannare vid sin kontroll av Xxx (den anställdes) medborgarskap. Den handling som Xxx (den anställde) visade upp indikerade inte på något sätt att han var lettisk medborgare. Tvärtom anges Ukrainas landskod UKR på handlingen.”
I ett liknande fall som avgjordes förra året hade ett Stockholmsföretag två byggnadsarbetare från tidigare Sovjetländer anställda utan arbetstillstånd. Men rätten kunde inte bevisa att detta skett medvetet. Chefen för bolaget dömdes till låga böter för oaktsamhet för en av anställningarna.
Bengt Sandberg, ordförande för Fackligt center för papperslösa, anser att arbetsgivare som olagligt anställer arbetare från andra länder klarar sig undan för enkelt.
– Man måste kunna döma personer för sådana här brott. Det är enda sättet att stävja det. Ofta blir de inte fällda – och blir de det är det kaffepengar i sammanhanget. Idag är det inte avskräckande, säger han.
Bolaget i Västerbotten ska enligt regelverket betala en särskild avgift enligt utlänningslagen på 48 000 kronor. Detta gäller oberoende av om rätten anser att något brott har begåtts. Domen har överklagats till hovrätten.