Färre fälls för dödsolyckor på jobbet än för andra brott
Vartannat åtal efter dödsolyckor i arbetslivet leder till fällande domar. Det visar nya siffror. Vid övriga brott, som snatteri och misshandel, fälls över 90 procent.
I flera år har samhället satsat resurser på att specialisera poliser och åklagare inom arbetsmiljömål. Men de fällande domarna är betydligt färre vid åtal för arbetsmiljöbrott efter dödsolyckor jämfört med vid övriga brott. Det visar siffror för åren 2014–2017 som Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål tagit fram åt Byggnadsarbetaren.
Bara ungefär hälften av åtalen efter dödsolyckor har lett till fällande domar jämfört med över 90 procent för övriga brott som stöld och misshandel.
Av de 15 domar som föll efter dödsolyckor i arbetslivet 2017 ledde 9 till fällande domar. Av de 27 domarna 2016 ledde 14 till fällningar. Flera åtal rörde byggolyckor.
– Det är bekymmersamt att det inte blir fler fällande domar. Ytterst ska straffsanktioner göra att arbetsgivarna på olika arbetsplatser tar sitt ansvar och fullgör sina skyldigheter i arbetsmiljön, säger Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare vid Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål.
Byggnadsarbetarens tidigare granskning om dödsolyckor och domar.
En annan effekt detta kan få är ännu färre åtal på sikt. En åklagare måste kunna vänta sig en fällande dom för att få åtala.
Enligt Jörgen Lindberg är en orsak till låg fällandegrad att det är komplicerade mål.
– Det är väldigt många saker som ska bevisas och ju mer komplicerat det är desto större är risken att målet leder till en friande dom.
Det speciella med arbetsmiljömål är att man måste kunna visa att olyckan haft en direkt orsak i ett brott mot lagar eller regler. Till exempel att en dålig ställning direkt orsakat olyckan. Sedan ska man också bevisa att arbetsgivaren inte bara handlat fel utan också varit oaktsam på ett sätt som är brottsligt. Dagens splittrade arbetsplatser är också ett problem då det gäller att slå fast vem som är ansvarig.
Under de senaste åren har stora satsningar gjorts på att specialutbilda åklagare och poliser i arbetsmiljömål. Den specialiseringen finns inte i domstolarna, vilket kan påverka hur man dömer.
Kammaråklagare Christer B Jarlås har lång erfarenhet av att driva mål efter arbetsolyckor. Han anser att lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott måste göras om.
– Domstolarna har svårt att hantera dessa brott. Det är ett komplext regelverk, där paragraferna är spridda på flera lagar. De borde föras samman, säger han.
En av förra årets mest uppmärksammade domar var hovrättens friande dom efter en tjärolycka på SSAB 2013. Snickaren Tommy Öberg förlorade sin bror Tord, då tjära vällde över honom och hans kollega i samband med arbeten på en cistern.
– Jag tycker det är otroligt att ingen blev fälld. Det var så allvarliga fel begångna men de skyllde bara på min bror och hans kollega. För min del hade en fällande dom betytt mycket och det är viktigt att företagen fälls så att de bättrar sig, säger han.
Det är fler fällande domar vid andra brott i arbetsmiljön än vid dödsfall.
– Kanske finns det en slags försiktighet i rätten att döma till ett så allvarligt brott. Den mest påtagliga skillnaden mellan en rättegång efter en olycka där någon skadat sig eller där någon har dött, är att den som dött inte kan vittna, säger Jörgen Lindberg.
May-Britt Björk förlorade sin son Joacim Björk i en olycka i Helsingborg 2010. Ett väggelement föll över honom, då han lossade stag enligt instruktioner han fått. Flera allvarliga fel hade begåtts men både i tings- och hovrätt friades de åtalade. May-Britt Björk var i en tidigare intervju kritisk till domarna och hon är inte förvånad över att det fortfarande är få som fälls efter dödsolyckor i arbetslivet.
– Det krävs en förändring i domstolarna, med en ökad specialisering och kunskap om arbetsmiljöbrott, säger hon.