Från ax till limpa i betongbageriet – så går processen till

Det ligger alltid en viss anspänning i luften när det är dags för gjutning på bygget. Kanske beror det på all energi som sätts i rörelse. Virket knakar, formlås och stämp pressas. De erfarna lyssnar och synar. Varje oväntat ljud eller rörelse noteras. Före gjutningen förbereds allt i detalj. Funkar vibratorn? Är lasern igång? Och sedan är det bara att vänta – vänta på den
första betongbilen.

Flera hundra betongfabriker finns utspridda över landet. Thomas Betong har 36 fabriker, en av dem ligger här i Västerås. Bland datorskärmar med färgglada flödesscheman arbetar Mikael Karlqvist som processoperatör, vilket i det här fallet innebär att han styr fabrikens hjärna. Han är ofta först på plats och drar i gång produktionen. Bland alla skärmar i datorrummet har han även ett fönster med utsikt ut över fabriksområdet.

När ännu en bil är på gång för att hämta mer betong agerar Mikael genom att lägga händerna på tangentbord och mus. Han slänger en blick på en skärm bredvid innan han skickar iväg några kommandon. Omedelbart börjar det röra sig ute i fabriken. Transportband går i gång, grus förflyttas, vatten fylls på, cement tillförs. Ja, allt som Mikael Karlqvist begärde händer. Ingredienserna skickas till blandaren. Samtidigt gör föraren av betongbilen en sväng på gårdsplanen, lägger i backen och rattar med precision så att den tjocka gummislangen från blandaren hittar öppningen till betongbilens innersta. Det rasslar till och färsk betong flödar genom slangen. Det hela är som ett pitstop i formel 1.

– Det var fyra kubik i den blandningen, berättar Mikael Karlqvist.

Samtidigt börjar betongbilen rulla igen. Den passerar återigen grindarna på väg till några förväntansfulla byggnadsarbetare.

Det här med att använda betong är inget nytt. Det har runkats* sen tiden före Kristus. Med tiden började betongen tillverkas i fabriker. Många i Sverige byggdes på 1950– och 60-talet då betongen slog igenom på allvar. Inte minst via miljonprogrammet. Många äldre fabriker finns kvar än i dag och där är tillverkningsprocessen mer tungrodd.

Thomas Betongs nya site i Västerås, som bara är ett par år, har en nyare och effektivare teknik. Mycket är helt automatiserat då beståndsdelarna snabbt förs in i blandaren från olika håll där sedan skovlarna gör sitt med att blanda ihop allt. Exakt hur det går till kan du läsa om här intill.

– Det tar mellan 60 och 160 sekunder att blanda klart en omgång beroende på vilken betong det är, säger Mathias Larsson, ansvarig drifttekniker.

Hittills har de ett produktionsrekord i Västerås för en dag på 860 kubik där de toppade på 120 kubik betong i timme. Det mesta den dagen gick till en storgjutning på Northvolts nya utvecklingscenter i Västerås.

Då kan betongen bli lite trög

Att tillverka betong påminner en del om att baka. Precis som bagaren pratar de på betongfabriken om recept. På Thomas Betong finns det cirka 3 000 olika blandningar att välja mellan. Och precis som på bageriet så är betong en färskvara. Något som kan vara utmanande ibland.

– När det är riktigt varmt på sommaren kan det bli problem. Speciellt om vi har långt till arbetsplatsen och det strular lite där. Då kan betongen bli lite trög, berättar Mathias Larsson.

Helst ska betongen vara på plats i gjutformen inom tre timmar efter att den blandats. Men det finns lösningar om det tar längre tid. Med på resan från betongfabriken har förarna med sig tillsatser som de vid behov kan blanda i betongen för att hålla den vid liv. Ofta handlar det om att tillsätta flyt så att betongen rinner ut lättare.

Vi har arbetat på detta i över ett år nu och har kommit fram till väldigt bra resultat

På fabriken finns det flera siloer fyllda med material som ingår i de olika blandningarna. De viktigaste elementen har varit desamma under lång tid men strävan mot att få ner koldioxidutsläppen i betongbranschen talar för att en förändring är på gång. Om något år kan det bli aktuellt att fylla upp en av dem med ett något udda material. Nämligen vulkansten, alltså pimpsten. På Thomas Betong har man långtgående planer på att ersätta delar av cementen med mald pimpsten som bindemedel i betong.

– Vi har arbetat på detta i över ett år nu och har kommit fram till väldigt bra resultat, säger Ingemar Löfgren, FoU-chef på Thomas Concrete Group.

Innan det kan bli möjligt måste metoden godkännas och skrivas in i svensk betongstandard. Men förhoppningarna är stora då mald pimpsten redan i dag används som ersättare i betong i bland annat USA, Storbritannien, Italien och Grekland. Målet är att den första betongbilen med pimpsten i blandningen ska fyllas någon gång under nästa år. Fram till dess är det cement som gäller.

Ännu en bil närmar sig grindarna. Mikael Karlqvist lutar sig fram och slår in några kommandon. Transportbandet med sand hoppar igång och skovlarna i blandaren börjar snurra. Nästa deg ska knådas.

* Runka är ett uttryck på bygget för att blanda betong eller bruk för hand.