Noll stridsåtgärder mot utländska bolag: ”Byggnads måste ta fighten”
Trots problem med osund konkurrens i byggbranschen har Byggnads inte använt stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal för utländska arbetare sedan 2009. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. Nu efterfrågas mer facklig strid.
I flera tidigare artiklar har vi berättat om fall där utstationerade utländska byggnadsarbetare jobbar utan kollektivavtal. På Veddestabron i Järfälla kommun har ett litauiskt bolag byggt utan kollektivavtal i flera år. Andra exempel är batterifabriken Northvolt i Skellefteå och Facebookbygget i Gävle. Också på flera andra byggen har utländska, avtalslösa, företag uppmärksammats.
Även om de utländska företagen vägrar att teckna finns det en möjlighet att tvinga fram avtal för de utstationerade arbetarna. Facket har rätt till stridsåtgärder som till exempel en blockad.
Men Byggnads har inte använt stridsvapnet för kollektivavtal sedan 2009, enligt statistik från Medlingsinstitutet.
– Byggnads har inte haft några varsel mot utländska bolag om tecknande av kollektivavtal sedan händelserna runt Laval. Och det har i princip inga andra fackförbund heller, säger Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.
Parallellt med att inga stridsåtgärder använts har de utländska byggbolagen tagit allt mer plats i den svenska byggbranschen. Utländska arbetare har dessutom visat sig vara särskilt utsatta för dumpade löner och usla arbetsvillkor.
↑ Luciamorgon 2004. Lavals anställda möts av Byggnads blockadvakter.
Lavalkonflikten – och rätten att ta strid för kollektivavtal
2004–2005 krävde Byggnads svenskt kollektivavtal för de utländska arbetarna och försatte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri´s arbetsplats i Vaxholm i blockad. En rad juridiska turer följde de kommande åren i Arbetsdomstolen och på EU-nivå.
- 2009 dömde Arbetsdomstolen Byggnads och Elektrikerförbundet, som vidtagit sympatiåtgärder att betala 550 000 kronor i ett allmänt skadestånd till Laval för olovliga stridsåtgärder.
- 2010 kom Lex Laval, Lavallagen och begränsade starkt möjligheten att ta till stridsåtgärder för kollektivavtal för utstationerade arbetare. Lagen tillkom efter en dom i EU-domstolen 2007.
- 2017 Lex Laval revs upp och det blev lättare att kräva kollektivavtal förr utstationerade arbetare. Bland annat togs bevisregeln bort, det gjorde att det inte räckte med inhemska avtal, svenska facket hade rätt att kräva svenska avtal.
- 2020 fick svenska fackförbund en utökad rätt att ta till stridsåtgärder för lön, ersättning för utgifter för resa, kost och logi, samt villkor om inkvartering.
- Facken har idag rätt att ta till strid för begränsade utstationeringsavtal men hittills har de utländska bolag som tecknat kollektivavtal inom bygg, tecknat svenska.
Leif Nysmed, riksdagsledamot (S), har engagerat sig i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Han är snickare och mångårig ombudsman på Byggnads, ett jobb han just nu är tjänstledig från.
Förvånar det dig att facket inte använt sig av stridsåtgärder?
– Ja, jag är förvånad att det inte skett någon enda gång sedan vi rev upp Lex Laval (2017) och gav fackförbunden rätt att använda stridsåtgärder för att kräva svenska kollektivavtal för utländska arbetare.
Han tror orsakerna kan vara flera, bland annat en försiktighet efter just Laval.
– Men jag skulle som lagstiftare och politiker vilja se att man faktiskt testade det här. Att man satte ner foten och krävde kollektivavtal av företag som inte tecknar. Just för att se att lagstiftningen håller, för att få en praxis. Jag tror att fackföreningsrörelsen generellt måste bli lite tuffare och modigare i det här sammanhanget. Man måste testa var gränserna går.
Fackföreningsrörelsen generellt måste bli lite tuffare och modigare i det här sammanhanget. Man måste testa var gränserna går.
Varför är det viktigt?
– För att vi ska få en fungerande arbetsmarknad och bevara den svenska modellen. Man tecknar kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det är Byggnads som måste ta den fighten. Om man aldrig använder sig av den möjlighet man har att sätta företag i blockad för att få kollektivavtal kommer snart fler och fler företag att notera det och tänka: varför ska vi teckna avtal, det blir ju inga konsekvenser om man inte gör det.
Han tycker det är viktigt att exempelvis Northvolt, som senare ska bygga också i Göteborg, inser att jobbet kan stoppas om de inte ser till att entreprenörerna är bundna av avtal.
Även Byggmarknadskommissionen, som fått i uppdrag av både fack och arbetsgivare att föreslå åtgärder mot fusk och kriminalitet i branschen, anser att avtalen bland utländska bolag måste bli fler.
– Vi tycker att de måste täcka arbetsmarknaden med kollektivavtal i högre grad, på fler områden. Det är viktigt för att vi ska ha den svenska modellen och säga nej till EU:s krav på minimilöner. Då måste vi visa att det finns kollektivavtal på större delen av arbetsmarknaden, och här finns luckor, säger Lars-Olof Pettersson, kommissionens kanslichef.
Och om företagen med utstationerad personal inte vill ha kollektivavtal?
– Man bör ta till konflikt om de vägrar. Det är viktigt att visa att vi lever upp till den svenska modellen.
Vi har inte haft speciellt stora problem med utländska företag som inte vill teckna kollektivavtal.
Så vad säger facket? Torbjörn Hagelin är avtalssekreterare i Byggnads.
Varför har det inte blivit stridsåtgärder för kollektivavtal mot utländska byggbolag på så många år?
– Vi har inte haft speciellt stora problem med utländska företag som inte vill teckna kollektivavtal. Generellt kommer företagen till oss och vill ha avtal. Det beror på att de vill komma in på arbetsplatserna som underentreprenörer till exempelvis Skanska eller NCC och då måste de ha kollektivavtal.
Borde inte stridsåtgärderna ökat i takt med att arbetslivskriminalitet och osund konkurrens gjort det?
– Nej, generellt sett tecknar dessa företag avtal men sedan efterlever de inte dem. Det är där vi har de stora problem och lägger mycket kraft.
Men har även Lavalfrågan gjort att man inte tagit till några stridsåtgärder som blockad?
– Nej, inte sedan vi fick klarlagt att vi kan ta till konfliktvapnet för att få till ett utstationeringsavtal.
Är ni oroliga för rättsprocesser om man tar till stridsåtgärder?
– Det vill jag inte påstå. Det blir säkerligen en rättslig process men det får man ju nästan räkna med.
Torbjörn Hagelin bedömer att det främst är på mindre byggen som det saknas avtal idag, det kan röra villabyggen eller exempelvis en renovering åt en bostadsrättsförening.
Det är regionernas uppgift att se till att det blir avtal med företagen. Enligt Byggnads regioner vid Northvolt och Facebook pågår det ett arbete med att försöka få fram avtal. Vid ett besök på Northvolt hotade Byggnads ordförande Johan Lindholm med blockad om inte de aktuella företagen tecknar avtal.