Gammal utrustning problem för många dykare: "Lappas och lagas"

Dykutrustningen i Sverige är omdiskuterad bland en del dykare, eftersom den skiljer sig från system som används i större delen av världen.

• I de flesta länder, som exempelvis Norge och England, dyker man med ett system som kallas ”on demand” – där luften går igenom en mask i hjälmen.
• I Sverige används emellertid det äldre ”friflödessystemet” av de flesta dykföretag i Sverige – där hela dräkten fylls med luft.

Det finns fördelar och nackdelar med båda dessa system och inget tyder på att det ena skulle vara säkrare än det andra, enligt de experter Byggnadsarbetaren talat med. Att friflödessystemet används tros handla om vana och tradition, om vilka vatten man oftast dyker i (i Sverige rätt grunda och kalla) samt utrustningen som redan finns i branschen.

Däremot innebär ”vårt” system andra problem, enligt flera dykare.

– Att vi använder friflödessystemet kan vara en orsak till att så mycket av vår utrustning lappas och lagas. Det finns inte samma utbud av nytt att beställa (när resten av världen jobbar i ett annat system). Men främst handlar det om resurser, säger anläggningsdykaren och skyddsombudet Carl-Hampus Lindqvist, Peab.

– På Peab har vi ett serviceavtal och försöker underhålla våra system hela tiden, men jag har hört från kolleger att det inte fungerar så överallt.

Killarna jobbar med maskiner som inte borde finnas

Ett annat problem som flera dykare tar upp är en del av verktygen som används i branschen. ”Från tiden före kriget” för att låna Byggnads ombudsman Daniel Larssons uttryck:

– Dykardräkten är en sak, men killarna jobbar med maskiner som inte borde finnas. Det kan handla om sådana som vibrerar för mycket till exempel. I vatten tar kroppen ännu större skada av vibrationerna, förklarar Daniel Larsson.

Jens Rosendal, skyddsombud på Dykab i Luleå, har själv erfarenhet att jobba för länge med verktyg som sliter på kroppen

– Det handlar inte om att överskrida gränsvärdena med några procent, utan kanske 1 000 gånger. Ibland går man ner med verktyg som man får använda i 5–6 minuter och kör i flera timmar.

Jörn Ryberg är styrelseordförande i det stora dykeriföretaget Sventab samt ordförande i arbetsgivarorganisationen DIB. Han känner inte igen bilden av sliten utrustning eller dåliga verktyg, vare sig från sina företag eller andra med kollektivavtal och medlemskap i arbetsgivarorganisationen.

Läs även: Livsfara under ytan: ”Jag fick en chock när jag skulle börja jobba i Sverige”

Text: Enikö Arnell-Szurkos