Jättebygget i Lund snart färdigt: ”Inget liknar det här”

Byggnaderna är stora men förhoppningarna är ännu större. De två jättelika mikroskopen i Brunnshög i Lund ska leda till många besökare, banbrytande forskning och till att människor vill leva och bo här. Först kom Lunds universitets satsning MAX IV, nu läggs sista handen vid byggandet av forskningsanläggningen ESS, som ägs av 13 länder med Sverige och Danmark som värdar. Runtom ska inrättningar för forskarna börja byggas och ett nytt bostadsområde skapas som på sikt ska få 40 000 invånare.

Mitt i byggruschen befinner sig anläggningsarbetaren Martin Lundh. Han jobbar med grundläggning inför forskarbyn, Science Village, som ska ligga mellan ESS och MAX IV. Den här dagen kör han med paddan och har bra uppsikt över sin förra arbetsplats, ESS. Han kom dit genom ett annat bolag för att sätta sten. Sedan följde flera uppdrag och han blev anställd av Skanska.

– Jag jobbade där inne i sex år och var faktiskt lite rädd för att komma ut. Vi har hållit en otroligt hög standard och jag har fått vänner på bygget. Nu ser jag ju att det går bra att göra annat men det är ju otroligt komiskt att jag hamnat bara några hundra meter från grindarna till mitt gamla jobb.

Det bästa var att det aldrig snålades. Vi fick vilka medel vi behövde.

Det var en spännande arbetsplats, tycker han. Så stort. En smältdegel av folk från olika länder, arbetsspråket mestadels engelska.

– Det svåraste var att det var så himla mycket jobb som skulle utföras på en och samma yta. Det var trångt. Alla måste fram för att hålla sina tider. Varje dag fick man kriga för att komma fram. Men vi fick det att funka. Det bästa var att det aldrig snålades. Vi fick vilka medel vi behövde, bara vi löste uppgiften.

Men tiden på bygget blev betydligt mer avgörande för Martin än ett vanligt jobb.

– Hela mitt liv har förändrats. Jag träffade min sambo där. En dag fick vi veta att det skulle komma en ny arbetsledare. Hon som kom var Amanda. Nu har vi köpt hus och fått barn tillsammans. Vår dotter är strax över ett och ett halvt år och jag har varit pappaledig i åtta månader.

Martin och hans sambo har bosatt sig 25 minuter från Lund, utanför Höör. Men han ser hur bostäderna och byggjobben formligen exploderar i Brunnshög.

– Och anläggare är det alltid ont om, så jag räknar med att det blir mycket jobb framöver, säger han.

Jordbruksmark omger Martins bygge. Nya vägar, va-system och ledningar för el och fiber ska komma på plats. Här bryts ny mark varje dag, helt utan den trängsel som präglar många byggen i städer. Från centralstationen i Lund går den nya spårvagnen, livsnerven, ut till området. Medan de gröna vagnarna väntar på avfärd lyfter maskinföraren Markus Siewertz upp byggets minsta medarbetare, Elvis, en åtta månaders valp, som sitter nere vid hans fötter i hytten. På bygget finns ett femtontal personer, mest anläggningsarbetare och maskinförare.

Det är otroligt att något så litet som neutroner, behöver en så stor anläggning.

ESS, European Spallation Source, blir världens mest kraftfulla neutronkälla. I december lämnar Skanska över de färdiga byggnaderna efter att ha byggt sedan 2014.

– Det är otroligt att något så litet som neutroner, behöver en så stor anläggning, säger Kent Hedin, byggchef på ESS.

Han har tidigare basat över tillkomsten av Turning Torso i Malmö, men detta toppar i svårighetsgrad.

– Största utmaningen var att få forskarna att berätta exakt vad de ville ha, så att vi sedan kunde bygga hus som passade, säger han.

Totalt har runt tusen personer som mest jobbat här samtidigt med att bygga, installera och designa på 70 hektar mark. Siffrorna talar sitt tydliga språk om volymerna: 65 000 ton betong, runt 18 miljarder i byggkostnad.

Det har varit ett av Europas största byggen.

– Det är en särskild sorts byggnadsarbetare som sökt sig hit, de som gillar stora formar, stora kranar och de som gillar att ha det komplicerat, säger Kent Hedin.

Behov av problemlösning har knappast saknats. Som när en av de viktigaste byggnaderna, målstationen, måste ritas om på grund av nya riktlinjer för jordbävningssäkerhet. Då var arbetarna redan i gång med grundläggningen och huset designades om medan bygget fortsatte.

Totalt omfattar ESS fler än 20 byggnader. I en av dem, i en tunnel, ska protoner accelerera till nära ljusets hastighet för att i nästa byggnad, målstationen, träffa ett metallhjul varpå de eftertraktade neutronerna frigörs. De förs vidare ut till olika instrument, så att material, allt från vävnader till byggmaterial, kan studeras med upp till hundra gånger bättre ljusstyrka än tidigare.

Hela bygget, från chefer till byggnadsarbetare, har fått genomgångar av nyttan med det de bygger. Och fastän det kan bli bättre byggmaterial tack vare forskningen, lyfter Skanskas projektchef Per Smidfelt först och främst fram andra användningsområden.

– Mitt hjärta brinner för man kan förbättra människors hälsa, få fram bättre mediciner genom forskningen här. Det har varit lätt att gå upp ur sängen varje morgon och börja jobba.

Per har hållit i samordningen på bygget. Han konstaterar att det egentligen inte varit några ovanliga tekniker som använts men bygget har varit ovanligt i sin komplexitet och storlek och till det olika språk. Cirka tjugo procent av arbetarna har varit svenskar.

– Det har handlat om planering och samarbete. Ofta kommer olika yrkesgrupper in i tur och ordning. Här har anläggare, husbyggare och installatörer jobbat sida vid sida.

Nu är det ganska tomt på byggare. Henrik Larsson, huvudskyddsombud, gör en av sina sista arbetsdagar på plats. I sin gröna hjälm står han i den 30 meter höga målstationen och kollar ner i schaktet där processen som motiverar allt byggande ska ske. Några snickare från Skanskas byggservice blir kvar på bygget.

Jag har jobbat i bygg i 38 år och inget liknar det här. Inget har varit vanligt.

Henrik är träarbetare och ansvarig för logistik. Han slås av att han varit med om något unikt.

– På vissa ställen har vi haft armering på 36 millimeter. Dimensionerna är så annorlunda, så tjock armering, så tjocka väggar.

– Jag har jobbat i bygg i 38 år och inget liknar det här. Inget har varit vanligt.

Läs hela vår reportageserie Från stad till stad här