Här byggs jätteledningarna i trä – 1800-talsteknik används fortfarande

Tänker man ledningsrör så tänker man antagligen på andra material, som betong eller plast. Men faktum är att det flyter tusentals kubikmeter vatten genom miltals av trärör runtom i landet just nu.

– Det som fungerar bra behöver man inte ändra på. Alla svenska pappersbruk har ledningar i trä. Och de kan vara rätt långa. Den längsta vi har finns utanför Gävle. Den leder vatten från Dalälven ner till bruket, nästan en mil bort, säger Krister Malzoff, vd för Boxholm Produktion.

Det är inte många som känner till att det alls går att använda trä till storskalig vattentransport. Men Krister Malzoff berättar att även vattenkraftverken använder sig av trärören, bland annat för att den hyvlade insidan är slätare än betong.

– Man är ju ute efter att få vattnet att forsa fram med så lite motstånd som möjligt. Vi har tillverkat träledningar till drygt 1 000 vattenkraftverk i Sverige. Vattenkraften är i huvudsak utbyggd nu, men viss nybyggnation förekommer fortfarande.

Träet är hyvlat med stor precision och torkas ner till 18 procents fuktighet

Krister har varit ägare och vd på Boxholm Produktion ända sedan man bröt sig loss från Boxholms bruk 1984. Företaget har 13 anställda och ägnar sig endast åt att bygga vattenledningar samt gjutformar för bropelare. Alltihop i trä.

– Vi har två fabriker, en där vi hyvlar och hanterar träet och en där vi tillverkar stålbanden som håller ihop rören. Träet är hyvlat med stor precision och torkas ner till 18 procents fuktighet. När man släpper på vattnet sväller virket. Efter ett par dygn är det tätt och förblir det under hela livslängden, så länge det är vattenfyllt.

Rören byggs ihop på plats. Det är vanligtvis sex man som bygger ledningarna, fyra som sätter i virke och två som går bakom och monterar banden. Precis som för 150 år sedan.

Den enda skillnaden är att materialet, tätvuxen fura från norra Norrland, numera är tryckimpregnerad. Men det är ingen fara, säger Krister.

– Det är en helt annan klass än tryckimpregnerad trall. Man har gjort mätningar och vi vet med bestämdhet att det inte lakas ut alls. Är det däremot en sjöledning så använder vi istället gran utan impregnering, den skyddas av vattnet från att brytas ner.

Storleken på rören varierar. Diametern kan skilja mellan en till tre meter. Det minsta de byggt var bara 30 cm.

– Det största vi byggt var nog på Island, det var fyra meter i diameter!

Han räknar upp ett antal fördelar med trärör jämfört med andra material. De är flexibla, när tjälen sätter sig eller släpper så följer träet med. De har lång livstid, 80 år. Och så är de vackra att titta på.

Köper beställarna in dem för att de är fina? Som ett slags kulturvård?

– Va? Nej. Det är ingen nackdel, de skäms inte för sig. Men det är inget som påverkar försäljningen. Nej, det handlar om funktion, driftsäkerhet och underhållsfrihet.

Varje år har pappersbruken ett inplanerat driftstopp för underhåll. Då kommer teamet ut och byter ut en viss sträcka av rören.

– Då är vi kanske 50 man. Många ledningar är ju till åren nu. Det vi byter ut är från 50-60-talet. Vi är inne på den tredje generationen av rören nu.