Farligt stillasittande – expertens råd till byggets "kontorsråttor"
Så långt från räknenisse på ett stelt kontor. Samtidigt delar de problem med kontorsråttan: Det farliga stillasittandet. Hur ska man få till mer rörelse för maskinförarna?
Han schaktar upp jord med hjulgrävaren för att lägga grunden till en av bostadsrätterna i Vegastaden i södra Stockholm. Mikael Skått är 53 år och har jobbat över 30 år som maskinförare. Genom åren har det blivit många timmar bakom spakarna i maskinförarhytten.
– Ibland sitter jag hela dagen i maskinen, säger han.
Stillasittandet och det monotona arbetet har slitit på kroppen. För tio år sedan fick Mikael Skått värk i ena axeln, nu har han ont i båda axlarna. Han har också en del problem med nacke, rygg och knä.
– Det beror på alla år som jag har suttit i maskinen. Jag tror att det är många maskinförare som har problem med kroppen.
Jenny Renglin är ergonom på företagshälsovården Feelgood i Malmö. I sitt arbete träffar hon många maskinförare som har de problem som Mikael Skått beskriver.
– De vanligaste belastningsskadorna är nacke, axlar, skuldror och rygg. Nackproblem är också vanligt hos maskinförare.
Feelgood har flera stora byggföretag som kunder och Jenny Renglin träffar både maskinförare och andra byggnadsarbetare, exempelvis snickare. Båda yrkesgrupperna har ungefär samma typ av skador, men besvären beror på olika saker.
– En snickare har överbelastningsskador eftersom de bär tunga saker och ibland arbetar i obekväma arbetsställningar. Det kan också vara fysisk belastning på grund av vibrerande handverktyg.
I maskinförarnas fall beror belastningsskadorna på det långvariga stillasittandet i kombination med ensidiga och monotona rörelser.
– Det är oftast bristen på variation som är orsaken. De gör många ensidiga rörelser som upprepas, exempelvis nackvridningar och handrörelser. Det kan också bli en statisk belastning när de exempelvis håller axeln i en position väldigt länge, utan att röra på den, säger Jenny Renglin.
Maskinförare kan även få helkroppsvibrationer, eftersom de sitter i maskiner som vibrerar.
Vad händer i kroppen när man sitter still?
– När du inte använder din kropp och sitter still blir musklerna svaga och blodcirkulationen går ner. Hjärnans syresättning blir sämre och du blir dåsig och trött, vilket i sin tur påverkar koncentrationen, förklarar Jenny Renglin.
För att muskler och skelett ska förbli starka, måste vi använda och belasta dem. Om vi inte använder våra muskler, rör oss eller motionerar så bryts de ner. Vi blir svagare och skadar oss lättare.
– Kroppen anpassar sig efter den belastning som vi utsätter den för, säger Jenny Renglin.
- Sitt inte kvar i maskinen under rasten. Kliv ur hytten.
- Sträck på dig och gör några stora rörelser under pausen. Gör gärna tvärtomrörelser. Har du suttit framåtböjd, böj dig bakåt. Har du suttit med armarna nedåt, lyft dem.
- Byt arbetsställning. Ta mikropauser, släpp reglagen ett tag och sträck på armarna. Titta rakt fram med nacken rak om du har tittat mycket nedåt.
- Försök att få rotation i arbetsuppgifterna under dagen, som underhållsarbete av maskinerna eller hjälp de andra byggnadsarbetarna.
- Sprid ut arbetsuppgifterna under dagen för maximal variation.
- Sök vård om du har ont länge eller ofta.
I Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär”, som gjordes 2020, kartläggs hälsoproblem som är orsakade av jobbet. Rapporten, där 11 500 personer i åldrarna 16–74 år intervjuats, visar att hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till besvär (det handlar om besvär som inte är orsakade av olyckor). På andra plats kommer påfrestande arbetsställningar och stillasittande arbete.
– De flesta tror inte att det är några problem när vi sitter stilla. Men stillasittande arbete kan leda till att man får ont i leder och muskler och kan även leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2, säger Heli Aarnipuro.
Hon är projektledare för Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats inom EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”. Under två veckor i oktober granskade Arbetsmiljöverket 1 800 arbetsplatser inom en rad branscher som kontor, it, bank, transport och åkeri. 15 000 arbetsgivare fick också information om hur de kan förebygga belastningsskador på grund av långvarigt stillasittande.
Kampanjen omfattar inte bygg, men Heli Aarnipuro tycker ändå att byggarbetsgivarna kan ha nytta av den.
– Problemet är gemensamt för alla. Även om vi inte gör direkta inspektioner på byggarbetsplatser, så är syftet att sprida information som byggföretagen kan ta till sig.
När Mikael Skått fick problem med axlarna gick han till sjukgymnasten. Han har fått ett träningsprogram som han gör hemma några gånger per vecka.
– Jag försöker att stärka upp axlar och rygg. Jag tar också långa promenader för att sträcka ut kroppen. Det gäller att hitta sin grej och det här mår jag bra av.
Han vill också röra sig så mycket som det går under arbetsdagen och hjälper ofta de andra byggnadsarbetarna med att exempelvis bära rör, virke och flytta staket.
Det gäller att hitta sin grej och det här mår jag bra av.
Mikael Skått är egenföretagare och hyr ut både sig själv och sin servicemaskin till arbetsgivaren. Som inhyrd är det lätt att bli kvar i hytten när det är dags för lunch och fikarast.
– Visst finns det dagar som är stressiga, men jag brukar äta med dem som jag jobbar med, säger han.
Ergonomen Jenny Renglin understryker just vikten av att röra sig mycket på jobbet.
– Det är små rörelser, små variationer som betyder väldigt mycket för hälsan. Tre timmars träning på fritiden kan inte kompensera för stillasittande under en hel arbetsvecka.
Men självklart är det viktigt att träna även efter jobbet.
– Träningen har ett annat syfte, för att du ska hålla på jobbet. Muskler, leder och skelett behöver träningen för att undvika belastningsbesvär och må bra, säger Jenny Renglin.